Det finns åtskilliga studier som tyder på att avrinningen från öppen mark, särskilt jordbruksmark,

påverkas av tjäle. För skogsmark är förhållandena mindre undersökta. Tjälens

inverkan på avrinningen undersöktes mha ett mycket fint datamaterial insamlat vid Svartbergets

försökspark nära Vindeln i Västerbotten. Bland annat har snödjup, marktemperatur

och tjäldjup mätts sedan 1980, vid tre platser. En av mätplatsema är belägen i gammal

granskog och de två andra på öppen mark. Dessutom fanns grundvattendata att tillgå från

området.

Simuleringsresultat från HBV-modellen, i vilken ingen effekt av tjälen antas, jämfördes med

uppmätta tjälförhållanden i skogen. Ingen tydlig effekt av tjälen kunde urskiljas, på detta sätt

eller genom analys av mätningar med den konservativa syreisotopen

180. Marken under

skogen tjälas endast ungefär vartannat år. Under flera vintrar tinade tjälen dessutom upp innan

vårfloden kom igång. Nästan alla vårflödena inträffade då marken var otjälad. Tjälens

eventuella inverkan har mindre betydelse eftersom det så få vintrar finns kvar tjäle när

vårfloden kulminerar. Vintrar med djup tjäle är ofta ganska snöfattiga och resulterar i låga

flöden. Om dessa måttliga flöden påverkas eller ej har liten betydelse för uppkomsten av

översvämningar. Slutsatserna gäller i första hand för gammal granskog i Svartberget. De två

öppet belägna mätplatsema uppvisar mycket djupare och mer långvarig tjäle.

En enkel modell för beräkning av snödjup och tjäldjup sattes upp. Densiteten för snön antogs

bero av snöns medelålder. Resultaten var ganska goda. Tjäldjupet kunde beräknas någorlunda

no

i grant med en enkel modell som framförallt styrs av en utjämnad lufttemperatur. Genom att

HBV-modellen kalibrerades mot både vattenföring och snödjup erhölls en möjlighet att

uppdatera modellen mha snödj,upsmätningar

. Modellen kunde fås att stämma ganska bra

överens med uppmätta värden på snödjup, grundvatten, tjäldjup och vattenföring samtidigt,

efter samtidig kalibrering mot dessa variabler.