Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kväveretention i svenska sjöar och vattendrag – betydelse för utsläpp från reningsverk
SMHI, Research Department, Hydrology.ORCID iD: 0000-0001-8314-0735
SMHI, Research Department, Hydrology.ORCID iD: 0000-0002-4563-2752
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här rapporten har tagits fram på uppdrag av Naturvårdsverket för att underlätta diskussionen med EU-kommissionen, som har annonserat att den tänker stämma Sverige inför EU-domstolen för otillräckligt genomförande av avloppsdirektivet. Vid bedömningen av vilka reningsverk som omfattas av krav på kväverening tas i Sverige hänsyn till den naturliga avskiljning (retention) som sker i vattendrag under transporten från utsläppskälla till havet.Kväveretention är ett vedertaget begrepp som inkluderar ett flertal naturliga biogeokemiska processer som permanent reducerar kväve från vattenfasen i sjöar och vattendrag. Speciellt stor är effekten i sjörika områden. Naturlig retention är dock svår att mäta. I Sverige har man utvecklat ett modellsystem för storskalig beräkning av närsalttransport, inklusive retention, från land till hav med relativt hög geografisk upplösning. Systemet kopplar fältskalemodeller med avrinningsmodeller (HBV-NP), är vetenskapligt dokumenterat och granskat och har tillämpats storskaligt sedan 1997 för internationell rapportering till HELCOM.Det är stor skillnad i sjöars retentionskapacitet; i norra delarna av landet är den låg medan sjöarna i de södra delarna av landet är betydligt effektivare som kvävesänkor. Totalt reduceras ca 30 000 tonkväve per år i sjöar och vattendrag, varav 70% i södra Sverige.De reningsverk vars utsläpp passerar fler sjöar får liten påverkan på havet. Naturlig kväveretention i vattendrag och sjöar reducerar de svenska reningsverkens bidrag till kusten med 3200 ton/år, vilketmotsvarar 18% av reningsverkens totala utsläpp. Retentionen varierar dock betydligt mellan olika delar av landet. De flesta reningsverk med större utsläpp finns längs kusten och i södra Sverige.

Abstract [en]

This report has been compiled on request of the Swedish Environmental Protection Agency to facilitate the discussion with the EU Commission. The EU Commission has announced that it will take Sweden to the European Court of Justice for failing to ensure proper treatment of urban waste water according to the Urban Waste Water Treatment Directive (Directive 91/271/EEC). In Sweden natural nitrogen removal (retention) in waterbodies is considered as part of the treatment of emissions, when transported to the sea. Nitrogen retention is a well-known phenomenon that includes several natural biogeochemical processes, which permanently remove nitrogen from the water. The effect may be considerable in areas with many lakes. Sweden has 92 000 lakes larger than 1 hectare. It is rather normal with 30-70% nitrogen retention in Swedish lakes and rivers. The main process for natural nitrogen retention is denitrification, which is the same process that is applied for biological treatment in waste water plants. Natural retention is hard to measure, however, and has to be estimated based on several assumptions like so many other fluxes in nature. In Sweden a model system has been developed for large-scale calculation of nutrient transport, including retention, from land to the sea, with relatively high geographic resolution. The system couples field-scale models with catchment models and is scientifically documented and reviewed. It has been applied since 1997 for international reporting to HELCOM. The catchment model (HBVNP) is tuned and evaluated against monitored time-series of measurements where such are available. The nitrogen retention that is calculated with HBV-NP is composed of nitrogen that is permanently transferred to the atmosphere and sediment, and which therefore will not further contribute to the eutrophication of water systems.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI , 2007. , p. 42
Series
Hydrology, ISSN 0283-7722 ; 107
Keywords [sv]
HBV-NP, retention, övergödning, reningsverk, kväveutsläpp
Identifiers
URN: urn:nbn:se:smhi:diva-2254Local ID: Hydrologi, Rapporter, Serie HydrologiOAI: oai:DiVA.org:smhi-2254DiVA, id: diva2:947547
Available from: 2007-09-28 Created: 2016-07-08 Last updated: 2016-07-08Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(5145 kB)658 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 5145 kBChecksum SHA-512
f8eb0bbe2bf23f66210545dabd0f318eb2392f11b414e7ce69c12b354811b5bd70ddf3a82e5674cda541260e679bc211d8355eca23a491eae2c5cf4b99a64911
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records

Arheimer, BeritPers, Charlotta

Search in DiVA

By author/editor
Arheimer, BeritPers, Charlotta
By organisation
Hydrology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 658 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 345 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf