Detta är ett underlag för revidering av bilaga 5 i HVMFS 2013:19, Bedömningsgrunder för fysikaliskkemiska kvalitetsfaktorer i kustvatten och vatten i övergångszonen. Underlaget innefattar främst en uppdatering av referensvärden för näringsämnen samt förslag på uppdatering av viss text i föreskriften gällande syrebalans och siktdjup. Den generella metoden för var och en av stödparametrarna i bedömningsgrunderna bibehålls. I rapportens sista kapitel presenteras de uppdateringar av föreskriften HVMFS 2013:19 som rekommenderas utifrån detta uppdrag.

Efter en jämförelse av tidigare framtagna referensvärden för näringsämnen och de som tagits fram i den här rapporten rekommenderas att nya referensvärden i tillrinnande sötvatten används men att tidigare referensvärden för TN och TP vid utsjösalthalt samt att klassgränser behålls. En mindre justering av referensvärden för DIN och DIP utifrån havsmiljöförordningens G/M värden föreslås dock. De nya referensvärdena är framtagna med modellen S-HYPE (Lindström m.fl. 2010) för tillrinnande sötvatten och utifrån utsjövärden för oorganiskt fosfor och kväve (HVMFS 2012:18) samt effektsamband i mätdata. Det förtydligas också att ett konstant referensvärde för näringsämnen används vid salthalter ≤2 psu.

Den S-HYPE körning som använts för referensvärden i tillrinnande sötvatten är en bakgrundskörning som är anpassad till definitionen av bakgrundsbelastning i PLC6 (Pollution Load Compilation 6, HELCOM).

Utöver uppdatering av referensvärden för näringsämnen så föreslås en förändrad sammanvägning av kväve och fosfor i bedömningsgrunden. Det innebär att de ingående parametrarna för kväve och fosfor sammanvägs var för sig. Bedömningsgrunderna ger då en separat status för varje näringsämne (kväve och fosfor) baserat på de ingående parametrarna. Detta ger både en större möjlighet till att se vilket näringsämne som bidrar till att eventuellt sänka status och stämmer överens med hur rapporteringen till EU-kommissionen ska ske.

För syre rekommenderas en uppdatering om vilka mätmetoder som får användas, så att även mätningar med sensorer kan användas för statusbedömning. För siktdjup var ambitionen att ta fram ett humusgränsvärde för när kvalitetsfaktorn inte ska tillämpas. En fullständig statistisk analys har inte hunnits med och en tydlig rekommendation kan inte ges.

Det har under arbetet med att ta fram nya referensvärden för näringsämnen enligt nuvarande metod blivit tydligt att metoden för att bedöma näringsämnen behöver en mer övergripande uppdatering. Till exempel kan metoden för salthaltskorrektion troligen förbättras med hjälp av en analys av mätdata i kombination med kustzonsmodellen.