Analys av myndigheternas arbete med klimatanpassning

Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete (Klimatanpassningsförordningen) fastställer att 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser, inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppdrag, ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning. Förordningen ålägger myndigheterna att årligen redovisa sitt arbete med klimatanpassning, på det sätt som Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) bestämmer. SMHI ska lämna en sammanfattad analys till regeringen den 15 april varje år. Denna rapport utgör SMHIs sammanfattade analys av klimatanpassningsarbetet under år 2020.

Myndigheterna har redovisat i SMHIs webbverktyg Klira, som utvecklats speciellt för ändamålet. I Klira kopplar myndigheterna risker och möjligheter som de identifierat och prioriterat i sina klimat- och sårbarhetsanalyser, sina myndighetsmål och åtgärder till föridentifierade risker och möjligheter. De föridentifierade riskerna och möjligheterna utgår från de sju prioriterade utmaningar som regeringen presenterat i den nationella strategin för klimatanpassning.

Syftet med denna analys är att besvara följande frågor:

• Hur har myndigheterna arbetat med de uppdrag som anges i Klimatanpassningsförordningen?

• Vilka risker och möjligheter har myndigheterna identifierat och prioriterat?

• Vilka åtgärder har myndigheterna identifierat och genomfört?

• Vilka hinder och behov har myndigheterna identifierat i sitt arbete medklimatanpassning?

Slutsatser av analysen

Myndigheterna har gjort framsteg i sitt klimatanpassningsarbete. De flesta har klimat- och sårbarhetsanalyser, myndighetsmål och handlingsplaner och antalet myndigheter som utfört förordningsuppdragen har ökat jämfört med 2019. Arbetssätten för genomförande av handlingsplanerna innebär i de flesta fall att klimatanpassningsarbetet är integrerat i ordinarie verksamhet via myndigheternas verksamhetsplanering, budgetprocess och uppföljningssystem.

Många myndigheter anser, liksom de gjorde 2019, att risker som rör den prioriterade utmaningen Översvämningar som hotar samhällen infrastruktur och företag är viktiga inom deras ansvarsområden. Flera myndigheter har analysarbete kvar för att bryta ner risker och möjligheter till en nivå som gör det möjligt att identifiera effektiva anpassningsåtgärder och myndighetsåtgärder. Flera myndigheter anger också många risker som viktigast, vilket indikerar att de inte prioriterat mellan riskerna.

Myndigheterna ombeds redovisa både åtgärder som de bedömer behövs i samhället eller sektorn för att möta de risker och möjligheter som de anser är särskilt viktiga (anpassningsåtgärder) och de aktiviteter som myndigheten själv har för avsikt att genomföra i närtid och inom sin rådighet (myndighetsåtgärder). Den prioriterade utmaning för vilken flest anpassningsåtgärder och myndighetsåtgärder redovisats är Översvämningar som hotar samhällen, infrastruktur och företag. Enligt myndigheternas redovisningar vidtas myndighetsåtgärder mot alla föridentifierade risker och möjligheter. Detta beror delvis på att många myndighetsåtgärder är breda och anges möta flera olika föridentifierade risker och möjligheter. Vidare är de myndighetsåtgärder som redovisas inte alltid konkreta och avgränsade, vilket innebär att det blir svårare för myndigheterna att identifiera samverkansmöjligheter.

Myndigheterna identifierar liknande hinder för sitt arbete med klimatanpassning som de gjorde 2019. Flest upplever hinder i form av bristande ekonomiska och/eller personellaresurser, både för den egna myndigheten och för andra aktörer inom myndighetensansvarsområde. Även bristande kunskapsunderlag lyfts som ett hinder av många myndigheter, bland annat efterfrågas geologisk information och klimatinformation. Vidare anses ansvarsfördelning mellan myndigheter, kommuner och verksamhetsutövare vara otydlig, och flera myndigheter anger att det finns hinder för klimatanpassningsarbetet i befintlig lagstiftning. Vissa myndigheter efterfrågar mer stöd i arbetet med Klimatanpassningsförordningen, bland annat förbättrat metodstöd kring hur en regional klimat- och sårbarhetsanalys kan genomföras.

För många myndigheter framgår det inte av redovisningarna att de arbetar strukturerat med klimatanpassning i hela kedjan, från identifiering av risker och möjligheter till genomförande av myndighetsåtgärder. Det är svårt att utifrån myndigheternas redovisningar dra några slutsatser om vilka risker som kan anses vara hanterade genom de myndighetsåtgärder myndigheterna har genomfört eller planerar att genomföra. Vissa myndigheter skriver om värden som kommer att gå förlorade i ett förändrat klimat. En iakttagelse som SMHI gjort är att få myndigheter beskriver transformativa åtgärder, i form av genomgripande förändringar i samhället. Myndigheterna ser risker för negativ påverkan på den egna sektorn som en effekt av klimatanpassningsarbete inom andra sektorer. Samtidigt anser myndigheterna att klimatanpassningsarbetet har potential att bidra till uppfyllelsen av flera andra nationella och internationella mål. Flera myndigheter ser behov av ökad samverkan.

SMHIs rekommendationer för det fortsatta arbetet

 • SMHI bör fortsätta sitt arbete med att underlätta myndigheternas implementering av Klimatanpassningsförordningen samt erbjuda fora för erfarenhetsbyte kring förordningsarbetet. I detta arbete bör särskilt fokus läggas på att:

- identifiera bestämmelser i lagar och andra författningar som påverkar myndigheternas arbete med klimatanpassning.

- ta hänsyn till klimatanpassning i upphandlingar.

- tillsammans med länsstyrelserna identifiera regionala sektorsmyndigheter och vad uppdraget i förordningen gentemot dessa innebär.

- tillsammans med länsstyrelserna identifiera hur metoden för klimat- och sårbarhetsanalys kan anpassas för att stödja länsstyrelserna i attgenomföra regionala analyser.

• SMHI bör fortsätta utvecklingen av redovisningssystemet Klira, i syfte att underlätta myndigheternas redovisningar och få in den information som behövs för analys och samverkan.

• SMHI bör erbjuda fora för samverkan mellan myndigheter som ligger nära varandra ämnesmässigt för att myndigheterna ska få möjlighet att diskutera risker och möjligheter med ett förändrat klimat inom deras ansvarsområden.

 • SMHI och andra myndigheter bör bidra till ökad samverkan mellan olika aktörer i samhället, till exempel genom arbetsgrupper inom Myndighetsnätverket för klimatanpassning.

• SMHI bör erbjuda fora för diskussioner om klimatanpassning i ett långsiktigt helhetsperspektiv utifrån behov av transformation, värden som inte kan räddas samt synergier och intressekonflikter.

• Regeringen bör se över möjligheterna att skapa mer långsiktig och öronmärkt finansiering för arbete med klimatanpassning.

• Regeringen bör säkerställa att tillräckligt med resurser tilldelas så att ansvariga nationella myndigheter kan ta fram den geologiska information och den klimatinformation som förordningsmyndigheterna behöver för klimatanpassningsarbetet.

A Government decree on Swedish authorities’ work on adaptation to climate establishes that 32 national authorities and all 21 County Administrative Boards shall, within their areas of responsibility and within their missions, initiate, support and monitor adaptation to climate change. The decree also establishes that the authorities shall report their work annually to SMHI. The reporting is done by the authorities in a web-based system, developed specifically by SMHI for this purpose. SMHI shall support the authorities in their work, and prepare an analysis of the reporting to the Government by the 15th of April every year. This report constitutes SMHI’s analysis of the work carried out in 2020.

The purpose of the analysis is to establish to what degree the authorities covered by the degree have completed the tasks that it entails. We also want to find out what risks, opportunities and measures have been identified, as well as the obstacles and needs for future development.

The analysis shows that the authorities have made progress in their adaptation work. Most have climate and vulnerability analyses in place, as well as targets for their work and action plans. Overall, the decree is being implemented to a greater extent compared to 2019. In many cases, adaptation work is integrated into the ordinary business of the authority.

As in 2019, many authorities consider risks connected to flooding to be important within their areas of responsibility, and this is also the area where most actions are carried out or planned. Many authorities still need to carry out additional analytical work to specify risks and opportunities further, in order to identify effective adaptation actions.

The authorities were also asked to identify obstacles to their adaptation work. These differ little from those reported in 2019 and include lack of resources (economic and personnel), a lack of information on climate change and geology, and unclear division of responsibility between for example authorities and municipalities. The current legislation is also identified as containing obstacles, and some authorities request more support in implementing the decree on adaptation.

Many authorities do not provide a clear picture of a structured way of working with adaptation throughout the process, and few describe transformative actions. Adaptation is seen as having the potential to contribute to several other national and international targets, and a need for increased cooperation is identified.

It is recommended that SMHI should continue to offer support for the implantation of the decree on adaptation as well as arenas for cooperation and knowledge exchange. SMHI should also continuously develop the reporting system, so that the reporting is facilitated and the information required for knowledge exchange is collected. It is also recommended that the Government should consider more long-term and dedicated funding for adaptation, and that sufficient resources are allocated to develop the climate and geology information required for adaptation work.