SMHI har på uppdrag av regeringen utvecklat ett förslag på ett system för uppföljning och utvärdering avdet nationella arbetet med klimatanpassning. Inför framtagandet av systemet har erfarenheter från andraländers system för uppföljning och utvärdering av klimatanpassning, liksom från svenska system föruppföljning och utvärdering inom andra sakområden, beaktats. I utformandet av systemet har hänsyntagits till pågående datainsamling och befintliga redovisningskrav.Myndigheterna som omfattas av Klimatanpassningsförordningen har involverats i framtagandet avsystemet, framför allt i utvecklandet av indikatorer.Syftet med det föreslagna systemet för uppföljning och utvärdering av det nationella arbetet medklimatanpassning är att svara på följande frågor:1. Minskar sårbarheten?2. Har den nationella strategin implementerats?Systemet ska samla in underlag som Nationella expertrådet för klimatanpassning behöver för att kunnautföra sitt uppdrag att ta fram ett underlag för en uppdaterad nationell strategi för klimatanpassning. Detska även samla in information till Sveriges internationella rapportering om klimatanpassning. Därtill ärdet önskvärt att systemet bidrar till förbättrad samverkan mellan olika aktörer.Systemet består av tre komponenter:

■ Uppföljning av klimatanpassningsarbetet i form av kontinuerlig datainsamling under den femårigapolicycykeln som presenteras i den nationella strategin för klimatanpassning. Datainsamlingen görs itre block, som syftar till att besvara frågeställningarna: Finns övergripande processer etablerade hosviktiga aktörer? Genomförs åtgärder och ger det effekt på sårbarheten? samt Har åtgärder somföreslagits i den nationella strategin genomförts och har strategin styrt klimatanpassningsarbetet iönskad riktning?

■ Utvärdering som ska ske en gång per policycykel. Utvärderingen syftar till att analysera data somsamlats in i uppföljningen. I utvärderingen behöver även annat underlag än det som tas fram viauppföljningen beaktas, till exempel genomförda studier inom klimatanpassningsområdet. Analyserbör också göras av övergripande perspektiv i form av värde-, konflikt- och helhetsperspektiv förklimatanpassningsarbetet. Därtill bör det finnas möjlighet att göra fördjupade utvärderingar inomolika områden som bedöms vara särskilt intressanta i den innevarande policycykeln.

■ Översyn av uppföljning som ska ske en gång per policycykel efter framtagandet av en ny nationellstrategi för klimatanpassning. En uppdaterad strategi kan medföra nya prioriteringar och en nyinriktning för det nationella arbetet som då blir styrande för vad som följs upp. Vid översynen bör ävenny kunskap beaktas, liksom framsteg i klimatanpassningsarbetet. Mätetal och indikatorer kan isamband med översynen läggas till, justeras eller tas bort.

En översyn bör även göras av systemet i sin helhet, för att tillse att det uppfyller sitt syfte.I denna rapport beskrivs systemets föreslagna upplägg och innehåll utifrån nuvarande kontext ochkunskapsläge. Förslag på mätetal och indikatorer för uppföljningen presenteras.Klimatanpassningsarbetet i Sverige har gjort stora framsteg under senare år. Inom vissa sektorer har mankommit långt i sitt arbete, medan man inom andra områden just har påbörjat det. Denna skillnad imognad reflekteras även i möjligheterna att utveckla fungerande mätetal och indikatorer för arbetet– inom många sektorer har detta varit möjligt, inom andra kvarstår arbete innan det kan göras