Myndigheterna ska redovisa sitt arbete med klimatanpassning till SMHIFörordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete antogs av regeringen i juni 2018 och trädde i kraft 1 januari 2019. Den fastställer att 32 nationella myndigheter och samtliga 21 länsstyrelser ska, inom sina ansvarsområden och inom ramen för sina uppdrag, initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

Förordningen ålägger myndigheterna att årligen redovisa sitt arbete med klimatanpassning, på det sätt som SMHI bestämmer. SMHI får i uppdrag att stötta myndigheterna i deras arbete, samt att analysera den årliga redovisningen. SMHI ska lämna en sammanfattande analys till regeringen den 15 april varje år. Denna rapport utgör SMHIs sammanfattande analys år 2020.

Myndigheterna har gjort sin redovisning i SMHIs webbverktyg Klira, som utvecklats speciellt för ändamålet. Klira innehåller frågor som kan besvaras med ja, nej eller delvis, med möjlighet att lämna kompletterande uppgifter i frisvarsfält .Det finns även rena frisvarsfrågor och frågor med föridentifierade flervalssvar.

Syftet med analysen är att besvara följande frågor:

• Hur har myndigheterna som omfattas av förordningen utfört de uppdrag som angesi förordningen?
• I vilken utsträckning arbetar myndigheterna enligt prioriteringar och principer iNationell strategi för klimatanpassning?
• Vilka risker, möjligheter och åtgärder har myndigheterna identifierat ochprioriterat?
• Vilka hinder och behov har myndigheterna identifierat i sitt arbete medklimatanpassning?

På längre sikt är syftet med redovisningen och analysen att följa upp hur myndigheternas arbete bidrar till att göra Sverige mer resilient mot effekterna av klimatförändring. Ett viktigt mervärde av redovisningen är att den resulterat i sökbara databaser, där medverkande myndigheter kan hitta information för att underlätta samverkan.

Myndigheterna följer i stor utsträckning förordningen30 myndigheter och 20 länsstyrelser redovisade i Klira. Analysen har gjorts baserat på den information som myndigheterna har redovisat.

Resultatet ifrån redovisningen visar att myndigheterna i stor utsträckning har följt förordningen. De flesta har genomfört en klimat- och sårbarhetsanalys för hela eller delar av verksamheten. Merparten har en handlingsplan för klimatanpassning. Det finns många goda exempel på hur myndigheterna har jobbat med frågan, vilket möjliggör erfarenhetsutbyte.

Inom vissa områden har myndigheterna inte nått ända fram, vilket inte är oväntat då förordningen för många innebar starten för klimatanpassningsarbetet. Extra stöd från SMHI kan framöver behövas kring identifiering av lagar som påverkar arbetet med klimatanpassning, hänsyn till klimatanpassning vid upphandling samt uppföljning av handlingsplanen i lärande syfte. Dessutom kan det finnas behov av vissa förtydligande i förordningen rörande vad klimat- och sårbarhetsanalysen ska omfatta samt hur myndighetsmålen ska formuleras.

Myndigheterna arbetar brett med klimatanpassningI den nationella strategin för klimatanpassning pekas sju utmaningar ut som särskilt prioriterade för Sverige. Samtliga av dessa prioriteras också i myndigheternas arbete. Många myndigheter anser att risker som rör översvämning samt ras, skred och erosion är viktiga för dem, men identifierar även flera andra prioriterade utmaningar som viktiga.

Flera hinder kvarstår för arbetetMånga myndigheter upplever olika hinder i sitt arbete med klimatanpassning. Det handlar om bristande resurser, otillfredsställande kunskapsläge och kunskapsunderlag samt otillräcklig eller otydlig lagstiftning. Ansvarsfördelningen upplevs som otydlig och det finns även problem kring bristande rådighet. Därtill behöver den kunskap som finns tillgängliggöras och ny kunskap tas fram. Myndighetsnätverket för klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning spelar en viktig roll i kunskapsspridningen.

Slutsatser och rekommendationerAnalysen visar att myndigheterna i de flesta fall har kommit igång med sitt klimatanpassningsarbete på ett bra sätt. Dock behöver många myndigheter fortsatt analysarbete för att specificera risker och möjligheter samt identifiera vilka åtgärder som behövs i samhället för att möta dessa.

Efter samråd med myndigheterna kommer SMHI att göra en översyn av Klira för att förtydliga oklarheter och utveckla frågorna så att det på sikt blir möjligt att följa upp effekterna av myndigheternas arbete. Dessutom rekommenderas följande som nästa steg i arbetet:

• SMHI bör fortsätta sitt stödjande arbete för att underlätta myndigheternasimplementering av förordningen om myndigheters klimatanpassningsarbete.
• SMHI bör fortsätta att erbjuda möjligheter till samverkan och erfarenhetsutbyte förmyndigheterna, till exempel inom ramen för Myndighetsnätverket förklimatanpassning.
• SMHI bör fortsätta att arbeta för att kunna följa upp effekterna avklimatanpassningsarbetet på Sveriges sårbarhet.
• SMHI bör utveckla och tillgängliggöra sökfunktioner i Klira, i syfte att underlättasamverkan mellan myndigheterna.
• Myndighetsnätverket för klimatanpassning bör fortsätta sitt arbete med att ta fram och samordna kunskapsunderlag, både för att höja kapaciteten hos deltagandemyndigheter och för att underlätta klimatanpassningsarbetet hos andra aktörer isamhället.
• Regeringen bör överväga om klimatanpassningsförordningen kan förtydligas  med avseende på vad klimat- och sårbarhetsanalysen ska omfatta samt hur myndighetsmålen ska formuleras.
• Regeringen bör överväga hur Upphandlingsmyndigheten kan engageras i arbetetmed att ta fram stöd för hur myndigheterna kan ta hänsyn till klimatanpassning i upphandling.
• Regeringen bör överväga att i lagstiftning förtydliga kommunernas roll i arbetet med klimatanpassning.

In January 2019, a Government decree on Swedish authorities´ work on adaptation to climate change entered into force. The decree establishes that 32 national authorities and all 21 County Administrative Boards shall, within their areas of responsibility and within their missions, initiate, support and monitor adaptation to climate change. The decree also establishes that the authorities shall report their work annually to SMHI. The reporting has been done by the authorities in a web-based system that SMHI has developed specifically for this purpose. SMHI shall support the authorities in their work, and prepare an analysis of the reporting to Government on the 15th of April every year. This report constitutes SMHIs analysis for the year 2020.

The purpose of the analysis is to establish to what degree the authorities covered by the decree have completed the tasks that it entails. We also wanted to find out to what degree the authorities work according to the priorities and principles established in the Swedish National Adaptation Strategy, what risks, opportunities and measures that have been identified, as well as the obstacles and needs for further development.

The analysis shows that the authorities to a large degree follow the decree. Most have completed a climate- and vulnerability analysis for all or parts of their activities. Most also have an adaptation action plan. There are many good examples of how the authorities have carried out the work, which creates good opportunities for exchange of experiences and learning. In some areas, work remains to be done, which is not unexpected as this year for many represented the start of working with adaptation. Additional support from SMHI may be needed in the areas of legislation, inclusion of adaptation in the public procurement processes, and evaluation. There may also be a need for clarification of the decree in some areas.

In the National Adaptation Strategy, seven challenges were identified as being especially important for Sweden. All of these have also been prioritised by the authorities. Many consider risks connected to flooding, landslides and erosion as important. Many authorities experience different obstacles in their work on adaptation. This concerns lack of resources, unsatisfying levels of knowledge and data, and insufficient or unclear legislation. Divisions of responsibility are felt to be unclear, and there is also an issue about lack of mandate to act. New knowledge is needed, and the knowledge that is already there needs to be made available.

In conclusion, most authorities have made a good start on their adaptation work. Nevertheless, several authorities still need to carry out additional analytical work to specify risks and opportunities, and to identify what measures are needed in society to meet these. After consulting with the authorities, SMHI will review and develop the reporting methodology so that it will, in the long term, become possible to evaluate not only what the authorities are doing, but also the effect of this work on reducing Sweden’s vulnerability to climate change. It is also recommended that SMHI continues to support the authorities in implementing the decree, as well as offering opportunities for collaboration and learning from each other. This can for example be done through the National Authorities’ Network for Adaptation. This Network should also continue its work to develop and coordinate the knowledge base for adaptation.