Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hydrologiska aspekter på åtgärder mot vattenbrist och torka inom avrinningsområden
SMHI, Research Department, Hydrology.
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vattenbrist och torka har varit i fokus i Sverige under senare åren. 2016-2018 var särskilt torra i södra Sverige. Syftet med denna rapport är främst att jämföra de senaste åren med tidigare förhållanden och att anlysera effekten av olika åtgärder mot vattenbrist och torka. Hydrologiska mätserier analyserades, ända sedan 1807 fram till och med 2018. Tonvikten är på perioden från och med 1900, eftersom få stationer var igång innan dess. Vattenföringen minskar inte generellt i Sverige. Lågflödena har ökat i norra Sverige, troligen beroende på milda vintrar på senare år. I sydöstra Sverige har lågflödena i stället minskat, eventuellt delvis på grund av regleringar. 2016-2018 var mycket torra i sydost. Vilket år som har varit torrast beror på var i landet man avser och vad man menar med torrt. Lågflöden analyserades både med statistiska metoder och med den hydrologiska modellen S-HYPE. Osäkerheten i uppskattningar av lågflöden är stor i båda metodvalen. Några sätt att förbättra metodiken föreslås i rapporten. Effekten av olika scenarier beräknades både med en statistisk metod och med S-HYPE. Den faktor som har störst effekt för att höja lågflödena är att man sparar vatten i sjöar, särskilt om man reglerar dem så att vatten sparas till sommaren. De flesta av de simulerade förändringarna i landskapet gav mindre effekt. Sammanfattningsvis är det framförallt vädret och klimatet som avgör vattenflödet. Att det var så torrt åren 2016-2018 beror främst på att det regnade så lite. Effekterna av torrperioder kan mildras genom att man sparar vatten i till exempel sjöar eller dammar.

Place, publisher, year, edition, pages
2019. , p. 60
Series
Hydrology, ISSN 0283-7722 ; 122
National Category
Oceanography, Hydrology and Water Resources
Research subject
Hydrology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:smhi:diva-5486OAI: oai:DiVA.org:smhi-5486DiVA, id: diva2:1375817
Available from: 2019-12-06 Created: 2019-12-06 Last updated: 2019-12-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(4399 kB)15 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4399 kBChecksum SHA-512
7f07dd3a0f834ae41ddce957b6b212fad2f92c7cd28c903b454cd7324081274c55f4f41f6cf6b179510ca0b68b93805878520a77a0e26efc2bdb9778905960d0
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Lindström, Göran

Search in DiVA

By author/editor
Lindström, Göran
By organisation
Hydrology
Oceanography, Hydrology and Water Resources

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 15 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 31 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.9
|