Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vedeldning i småhusområden
SMHI, Research Department, Air quality.ORCID iD: 0000-0001-6713-5741
SMHI, Research Department, Air quality.ORCID iD: 0000-0002-3107-6564
SMHI.
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vedeldning kan ge upphov till betydande emissioner av partiklar till luft, vilket i sin tur kan leda till problem med luftkvaliteten och att miljökvalitetsnormen (MKN) för PM10 överskrids. De faktorer som främst avgör om MKN för PM10 överskrids är, a) stora lokala partikelemissioner, b) ogynnsamma meteorologiska förhållanden med liten utspädning av de lokala emissionerna samt c) höga bakgrundshalter orsakade av utsläpp längre eller mycket långt bort.

Kapitel 2 syftar till att bedöma meteorologins roll för vedeldning i småhusområden. Där redovisas resultat från modellberäkningar med meteorologiska data från 11 orter i landet. Beräkningarna bygger på det hypotetiska antagandet att de detaljerade vedeldningsemissioner, som tagits fram för en belastad stadsdel i Lycksele, även gäller för samtliga övriga orter. Beräkningarna indikerar att med detta antagande är riskerna stora för överskridande av miljökvalitetsnormen avseende 90-percentilen för PM10 i stora delar av norra Sverige. Riskerna för överskridande av övre utvärderingströsklar föreligger i stora delar av landet avseende främst 98- percentiler men även årsmedelvärden. Orsaken till dessa risker är främst emissioner från gamla vedpannor. Beräkningarna visar att betydande miljövinster kan erhållas om gamla pannor ersätts med nya. Svagheten i dessa beräkningar är att de bygger på hypotetiska emissionsdata. För att säkerställa resultaten behövs en detaljerad nationell kartläggning av partikelemissioner från vedeldning, vilket belyses i kapitlen 3 och 4.

I kapitel 3 redovisas ett första steg till en nationell geografisk kartläggning av partikelemissioner från vedeldning. De resultat som redovisas där har dock omfattande begränsningar i flera avseenden beroende på stora brister i den information som hittills varit tillgänglig. Den geografiska kartläggning som gjorts är endast på kommunal nivå, dvs. totalvärden per kommun anges, medan spridningsberäkningar som ska relateras till MKN, kräver en geografisk upplösning av emissionerna i ca 100x 100 m rutor. Dessutom saknas emissioner från vedeldning i jordbruksfastigheter.

Den totala PMlO-emissionen för Sverige från ved/flis/spån-förbränning i småhus (exkl. jordbruksfastigheter) som erhålles i denna studie är ca 37 600 ton per år. Av Figur 3.1 framgår en geografisk fördelning av dessa PM10-emissioner och bilaga 1 visar motsvarande PM10-emissioner för småskalig vedeldning uppdelad per kommun. Denna emission är ca 2,8 gånger större än motsvarande emission beräknad på grunddata från SMED (SvenskaMiljöEmissionsData) för Sveriges Internationella rapportering år 2000. Huvudorsaken till denna skillnad är att man i underlaget till Sveriges Internationella rapportering endast utnyttjat en medelemissionsfaktor (0,585 g/MJ) för all vedeldning, medan emissionsberäkningarna i denna studie baseras på fyra olika emissionsfaktorer (0,055-2,19 g/MJ) som kopplats till fyra olika sotningsfrister. Antalet pannor per sotningsfrist har baserats på data från Sveriges samtliga 320 sotningsdistrikt. Kvaliteten i dessa data torde dock variera kraftigt mellan olika sotningsdistrikt. Den sotningsfrist som har den största emissionsfaktorn, äldre vedpannor, svarar enligt beräkningarna också för den dominerande delen av hela ved/flis/spån-förbränningen i småhus och dominerar fullständigt den beräknade PM10-emissionen från vedeldning.Vedeldning i småhus och vägtrafikens emissioner är de dominerande delarna av Sveriges totala PM10-emissioner. Den geografiska fördelningen av vägtrafikens emissioner framgår av Figur 3.2 och den totala PM10-emissionen av Figur 3.3.

För att få en realistisk beskrivning av vilka orter och delar av Sverige som riskerar överskridanden av MKN för PM10 på grund av vedeldning krävs en geografiskt mer detaljerad emissionskartläggning för hela landet än vad som redovisas i denna studie samt en metodik för att koppla samman bakgrundshalter av PM10 med lokalt genererade partikelhalter. I kapitel 4 diskuteras framtida möjligheter för detta.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI , 2003. , p. 68
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 109
National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Meteorology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:smhi:diva-2325Local ID: Meteorologi, Luftkvalitet, Rapporter, Serie MeteorologiOAI: oai:DiVA.org:smhi-2325DiVA, id: diva2:947618
Available from: 2003-05-13 Created: 2016-07-08 Last updated: 2020-05-04Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(6330 kB)0 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 6330 kBChecksum SHA-512
1e89480516362148422d1786942e1e9a3aca1823beee1b9bdcbbcc1a8017336bf1286171788f3b640d322f3c4e0933ffad591b2c995638ba77190f05299ed9b8
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Omstedt, GunnarPersson, Christer

Search in DiVA

By author/editor
Omstedt, GunnarPersson, Christer
By organisation
Air qualitySMHI
Meteorology and Atmospheric Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 34 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf