Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Anpassning av TRK-systemet från nationell till regional nivå samt scenarioberäkningar för kväve: Tester för Motala Ström
SMHI, Samhälle och säkerhet.
SMHI.
Länsstyrelsen Östergötland.
Länsstyrelsen Östergötland.
2004 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

En nationell belastningsberäkning av kväve och fosfor till Sveriges omgivande hav utfördes inom ett projekt benämnt TRK (Transport, retention, källfördelning – Belastning på havet), som syftade till internationell rapportering. En analys av möjligheten att förfina detta beräkningssystem har utförts. Syftet är att det skall baseras på det nationella systemet och kunna användas generellt på regional nivå både för en finare karakterisering enligt vattendirektivet och åtgärdsbedömning inom det kommande vattendistriktsarbetet.Anpassningen av det nationella TRK-systemet till regional nivå beskrivs i rapporten. Huvudvikten har lagts på kvävesimulering på grund av att beräkningarna är betydligt mer utvecklade för kväve än för fosfor. Nedanstående punkter rör både kväve och fosfor om inget annat står. Bättre framtida fosformodeller kan dock kräva ytterligare anpassning vid en regionalisering. För användare av det regionala TRK-systemet inom vattendistrikten eller t.ex. regional miljöövervakning finns en mer handfast manual som bilaga till rapporten. Från regionaliseringsanalysen i projektet kan följande slutsatser dras:- I den nationella TRK-beräkningen var Sverige uppdelat i 1 000 TRKavrinningsområden. Vid regionaliseringen är en indelning i SVARs standardavrinningsområden en lämplig bas i södra Sverige. Vid behov kan stora sjöar brytas ut som egna avrinningsområden samt även delas vid tydliga sund. För stora närområden till sjöar kan det finnas behov att dela dessa. Arbetet rationaliseras om den SVAR version som använts vid TRK eller vid senaste motsvarandenationella beräkning utnyttjas.- Markanvändningen som beräknats vid den nationella TRK-beräkningen eller senaste motsvarande beräkning utnyttjas. För delade avrinningsområden görs en arealviktning eller en kartanalys vid behov. Den nationella jordartskartan för jordbruksmark är relativt grov och finns det tillgång till regional jordartskarta med bättre upplösning kan det vara aktuellt att göra en förfinad uppdelning av jordbruksmarken för kväve. För framtida beräkningar av fosfor behövs en regional jordartskarta, som omfattar all markanvändning.- Typhalter för kväve och fosfor från nationella TRK eller senaste motsvarande beräkning kan användas med undantag för jordbrukets fosfortyphalter. Beräkningsmetodik för jordbrukets fosfortyphalter behöver ses över i det nationella systemet innan en regionalisering och eventuella scenarioberäkningar görs. Om regionaliseringen kräver redovisning för ett specifikt år kan det behövas nya beräkningar av jordbrukets kvävetyphalter med SOILNDB modellen (och då även av jordbruksmarkens grödofördelning för detta år).- Uppgifter om punktkällor hämtas från den senaste nationella beräkningen eller uppdateras från EMIR med utsläpp för valt år. Om möjligt kompletteras dessa med utsläpp från mindre källor baserat på uppgifter från ansvariga tillsynsmyndigheter och miljörapporter. Uppskattning av utsläpp från mindre reningsverk, som saknar utsläppsdata, kan ske med hjälp av linjär regression som visar sambandet mellan totalutsläpp och antal anslutna personer. I bilagan visas ett exempel på sambandet i Motala Ströms avrinningsområde, som tagits fram för kväveutsläpp från reningsverk med mindre än 3 000 personer anslutna. Den kan användas där mätdata saknas. Motsvarande samband kan skapas för aktuell region.- Utsläpp från enskilda avlopp kan hämtas från TRK eller senaste nationella belastningsberäkning.

sted, utgiver, år, opplag, sider
SMHI , 2004. , s. 34
Serie
Hydrologi, ISSN 0283-7722 ; 94
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:smhi:diva-2273Lokal ID: Hydrologi, Rapporter, Serie HydrologiOAI: oai:DiVA.org:smhi-2273DiVA, id: diva2:947566
Tilgjengelig fra: 2004-04-29 Laget: 2016-07-08 Sist oppdatert: 2016-07-08bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltekst(1171 kB)329 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT01.pdfFilstørrelse 1171 kBChecksum SHA-512
4e9bd4b9eb61c1ce643cb8b98edf25c334ada7eaac6764d9d0ff093fabb94c27b0e674e56186eae553a6adea6c68078de7bf1016f6c3d22da226bc46101cd908
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 329 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 55 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|