Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Avdunstningens höjdberoende i svenska fjällområden bestämd ur vattenbalans och med modellering
SMHI, Samhälle och säkerhet.
1994 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

The evapotranspiration, one of the main parts of the waterbalance, is not well known in theSwedish mountains. The evapotranspiration is difficult to measure reliably and measurementsare only rarely done. To predict the available water quantity for hydro power generation or forthe risks for darnaging high flows, it is important to know the water balance in the mountains.Since many of the driving variables of the evapotranspiration are dependent on the altitude, itwas investigated in this work if the variation of evaporation in the mountains could beapproximated in simple functional form. The aim of this work was to make clear if theevaporation in the Swedish mountains has a dependence on the altitude and to investigate ifsuch a possible dependence could be used to improve the HBV-111odel. This was done bycalculating the evapotranspiration as a residual in the water balance equation for a number ofhigh-altitude drainage basins in the river Ljusnan, the river Indalsälven and the river Luleälven.The calculations were done with longtime mean values from the years 1961-90. The altitudedependence was calculated by linear regression. The result was inserted in the HBV-model as acorrection factor in the calculation of the evapotranspiration. It was also tested if anyimprovements in the model could be achieved by introducing an altitude dependence of thevariables in the Priestley-Taylor formula. In this case, evapotranspiration was calculated with adaily resolution. Simulations with the HBV-model were performed for the drainage basinsLjusnedal, Torrön and Kultsjön. Evaporation calculated as a water balance residual, decreased24 mm/100 m and year for the river Ljusnan, 54 mm/100 m and year for the river Indalsälvenand 48 mm/ 100 m and year for the river Luleälven. The result of the calculation in the riverLuleälven was condensation in a number of areas. This was probably caused by too fewraingauges in the area. The explained variance <luring simulations with the HBV-modelincreased in the area of Kultsjön if a dependence on the altitude was inserted. The explainedvariance however decreased for the areas of Torrön and Ljusnedal. lf a dependence on thealtitude of the evapotranspiration was inserted in the model the spring flood decreased fasterand the peaks of the water discharge were higher <luring summer. The model produced worseresults if the standard version sirnulated a spring flood that was too short and the dischargepeaks <luring summer that were too high. The Priestley-Taylors formula led toa calculatedevapotranspiration in the model that decreased with 40 mm/100 m per year in the drainge basinof Torrön and 23 mm/100 m per year of the drainage basin of Kultsjön. The conclusions of thiswork was that the evapotranspiration in the Swedish mountains decreases with about 30 mm/100 m per year and that knowledge may irnprove the HBV-model in some cases.

Abstract [sv]

Avdunstningen, en av huvudkomponenterna i vattenbalansen, är dåligt känd i svenska fjälltrakter. Den är svår att mäta tillförlitligt och mätningar görs endast i undantagsfall. För att säkrare kunna förutsäga den tillgängliga tillrinningen för kraftgenerering eller riskerna för skadegörande höga flöden är det viktigt att känna till vattenbalansen i fjällen. Eftersom många av avdunstningens drivvariabler beror av höjden över havet undersöktes i detta arbete om avdunstningens variation i fjällen kunde beskrivas med ett enkelt samband. Målet med arbetet var att klarlägga om avdunstningen i svenska fjälltrakter har ett höjdberoende samt att undersöka om stt eventuellt sådant beroende kunde användas för att förbättra HBV-modellen. Detta gjordes genom att beräkna avdunstningen som en restterm ur vattenbalansekvationen för ett antal högt liggande avrinningsområden i Ljusnan, lndalsälven och Luleälven. Vid beräkningarna användes långtidsårsmedelvärden 1961-90. Genom linjär regression beräknades ett höjdberoende. Resultatet infördes i HBV-modellen som en korrektionsfaktor i avdunstningsberäkningen. I modellen testades även om förbättringar kunde fås genom att införa ett höjdberoende hos ingående variabler i Priestley-Taylors formel och dygnsvis beräkna den potentiella avdunstningen i det simulerade området. Simuleringar med HBV-modellen gjordes för områdena Ljusnedal, Torrön och Kultsjön. Resultatet av beräkningarna ur vattenbalansen blev att avdunstningen i områdena i Ljusnan sjönk med 24 mrn/100 m och år. Avdunstningen i lndalsälven sjönk med54 mm/100 m och år. För områdena i Luleälven ledde beräkningarna till kondensation i flera områden, troligtvis beroende på för få nederbördsmätare i områdena. Trots detta fick avdunstningen även där ett höjdberoende som var 48 mrn/100 m och år. Den förklarade variansen vid simuleringar med HBV- modellen ökade för Kultsjön vid införandet av höjdberoende hos avdunstningen. Den minskade dock för Torrön och Ljusnedal. Skillnaden då man inför ett höjdberoende hos avdunstningen blev att vårfloden avtog snabbare och vattenföringstopparna under sommaren blev större. Modellen försämrades i de fall då modellen i standardutförande simulerade en för kort vårflod och för höga vattenforingstoppar under sommaren. Beräkningarna med Priestley-Taylors formel ledde till att modellens beräknade verkliga avdunstning avtog med 40 mm/100 m och år i Torröns avrinningsområde och 23 mm/100m och år i Kultsjöns avrinningsområde. Slutsatserna blev att avdunstningen avtar med ca 30 mm/100 m och år i svenska fjälltrakter och att HBV-modellen i vissa fall kan förbättras med denna kunskap.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
SMHI , 1994. , s. 39
Serie
Hydrologi, ISSN 0283-7722 ; 52
Nyckelord [en]
HBV-model, Priestley-Taylors formula
Nyckelord [sv]
HBV-modellen, Priestley-Taylors formel
Nationell ämneskategori
Oceanografi, hydrologi och vattenresurser
Forskningsämne
Hydrologi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:smhi:diva-2428Lokalt ID: Hydrologi, Rapporter, Serie HydrologiOAI: oai:DiVA.org:smhi-2428DiVA, id: diva2:947721
Tillgänglig från: 1994-05-14 Skapad: 2016-07-08 Senast uppdaterad: 2018-10-03Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(4733 kB)8 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 4733 kBChecksumma SHA-512
c1da77da520686cfbb1481228b2844f4e56a66c733db808287bcb7b648be03760b30fae35197217c7a4f0a77132e78ca0a30900b68bd89c28b6777a91de997e3
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Av organisationen
Samhälle och säkerhet
Oceanografi, hydrologi och vattenresurser

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 8 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 77 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.35.7
|