Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Hellström, Sverker
Publications (4 of 4) Show all publications
Engström, E., Wern, L., Hellström, S., Kjellström, E., Zhou, C., Chen, D. & Azorin-Molina, C. (2023). Data rescue of historical wind observations in Sweden since the 1920s. Earth System Science Data, 15(6), 2259-2277
Open this publication in new window or tab >>Data rescue of historical wind observations in Sweden since the 1920s
Show others...
2023 (English)In: Earth System Science Data, ISSN 1866-3508, E-ISSN 1866-3516, Vol. 15, no 6, p. 2259-2277Article in journal (Other academic) Published
National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Meteorology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-6453 (URN)10.5194/essd-15-2259-2023 (DOI)
Funder
Swedish Research Council Formas, 2019-00509
Available from: 2023-06-09 Created: 2023-06-09 Last updated: 2023-06-09Bibliographically approved
Minola, L., Lonn, J., Azorin-Molina, C., Zhou, C., Engström, E., Wern, L., . . . Chen, D. (2023). The contribution of large-scale atmospheric circulation to variations of observed near-surface wind speed across Sweden since 1926. Climatic Change, 176(5), Article ID 54.
Open this publication in new window or tab >>The contribution of large-scale atmospheric circulation to variations of observed near-surface wind speed across Sweden since 1926
Show others...
2023 (English)In: Climatic Change, ISSN 0165-0009, E-ISSN 1573-1480, Vol. 176, no 5, article id 54Article in journal (Refereed) Published
National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Meteorology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-6450 (URN)10.1007/s10584-023-03525-0 (DOI)000981284600001 ()
Available from: 2023-05-30 Created: 2023-05-30 Last updated: 2023-05-30Bibliographically approved
Schimanke, S., Joelsson, M., Andersson, S., Carlund, T., Wern, L., Hellström, S. & Kjellström, E. (2022). Observerad klimatförändring i Sverige 1860–2021.
Open this publication in new window or tab >>Observerad klimatförändring i Sverige 1860–2021
Show others...
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Historiska observationer av temperatur, vegetationsperiodens längd, nederbörd, snö, globalstrålning och geostrofisk vind i Sverige har analyserats. Längden på de tillgängliga tidsserierna varierar mellan de olika variablerna. Det finns dagliga temperaturobservationer från Uppsala så långt tillbaka som 1722, medan startåret för de globalstrålningsmätningar från åtta svenska stationer som analyserats här är så sent som 1983. Klimatindikatorer som baseras på dessa observationer visar att:• Sveriges årsmedeltemperatur har ökat med 1,9 °C jämfört med perioden 1861–1890. • Sveriges årsnederbörd har ökat sedan 1930 från 600 mm/år till nästan 700 mm/år. • Antalet dagar med snötäcke har minskat sedan 1950. • Globalstrålningen har ökat med cirka 10 % sedan mitten av 1980-talet. • Någon förändring av den geostrofiska vinden kan inte fastslås från 1940.De ovan listade förändringarna syftar alla till årliga genomsnitt för hela Sverige. De är statistiskt signifikanta i de flesta fall. Bilden blir mer tvetydig då genomsnitt för olika landsdelar eller säsonger undersöks. Exempelvis är den ökade årsnederbörden mest ett resultat av ökad nederbörd under vinter och höst, medan det inte finns någon tydlig trend för sommar och vår. Det är också generellt sett svårare att fastslå förändringar i extremvärden. Exempelvis finns ingen signifikant trend vad gäller vinterns största snödjup, trots en tydlig minskning i antalet dagar med snötäcke.

Abstract [en]

Historical Swedish observations of temperature, length of vegetation period, precipitation, snow, global radiation, and geostrophic wind have been analysed. The length of available time series varies among these variables. Whereas there are temperature observations for Uppsala ranging back to 1722 continuous measurements of global radiation at eight Swedish stations start only in 1983. Climate indicators based on these observations show that: • The annual mean temperature for Sweden has increased by 1.9 °C compared to the period 1861• The amount of annual precipitation increased since 1930 from about 600 mm/year to almost 700 mm/year. • The number of days with snow cover has reduced since 1950. • The global radiation increased with circa 10 % since the mid-1980’s. • The geostrophic wind has no clear change pattern since 1940. The listed changes are annual averages for Sweden. These are robust and statistically significant in most cases. The picture is getting more diverse when investigating smaller regions or different seasons instead of annual means. For instance, the increase of precipitation is mainly related to enhanced precipitation during autumn and winter whereas there are no obvious trends in spring and summer. Moreover, changes in extremes are generally harder to identify. For instance, despite the clear negative trend in the number of days with snow cover there is no significant trend for the maximum snow depth. –1890.Denna

Series
Climatology, ISSN 1654-2258
National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Climate
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-6362 (URN)
Available from: 2022-11-22 Created: 2022-11-22 Last updated: 2022-11-22Bibliographically approved
Schöld, S., Hellström, S., Ivarsson, C.-L., Kållberg, P., Lindow, H., Nerheim, S., . . . Wern, L. (2018). Vattenståndsdynamik längs Sveriges kust.
Open this publication in new window or tab >>Vattenståndsdynamik längs Sveriges kust
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

För att skapa ett samhälle väl anpassat till dagens och framtidens havsnivåer behövs besluts- och planeringsunderlag. Skyddsåtgärder och designnivåer för kustskydd är högaktuella frågor och många aktörer är intresserade av information kring potentiella maxnivåer för vattenstånd på olika tidshorisonter. SMHI har därför analyserat de mätdataserier för havsvattenstånd som idag finns tillgängliga från stationer längs Sveriges kust. Det primära syftet var att ta fram en metod för att beräkna det högsta möjliga havsvattenståndet vid mätstationer längs Sveriges kust. Metoden beskrivs i Schöld m.fl.(2017).

I föreliggande rapport beskrivs allmänt havsnivåer, mätdata, modeller och de resultat som erhölls från olika analyser av mätdata. Mätstationerna indelades i åtta olika kustområden inom vilka vattenståndet samvarierar. Det väder och de specifika stormbanor, som under de senaste 40 åren orsakat de högsta stormfloderna på olika platser längs den svenska kusten kartlades, och vattenståndsdynamiken vid olika mätstationer studerades.

Kortvariga höjningar av vattenståndet undersöktes, både med avseende på kraftiga vattenståndshöjningar orsakade av passerande väderssystem och med avseende på förhöjda utgångslägen, som i sin tur kan bidra till att stormfloder blir extra höga.

Det högsta beräknade havsvattenstånd som presenteras är de högsta möjliga stormfloder som skulle kunna inträffa baserat på empiriska analyser av mätdata vid de olika stationerna. Kända extrema händelser, som ägt rum före det att vattenståndet började registreras, ingår inte eftersom de inte har kunnat kvantifieras. Framtida förändringar av medelvattenståndet orsakade av den globala klimatförändringen behandlas inte i denna rapport.

Resultaten från studien visar att vattennivåerna i Östersjön generellt blir som högst i Bottenviken och i de södra delarna. De höga vattenstånden i större delen av Östersjön är inte lika höga som på västkusten och i Öresund. I Östersjön förefaller också utgångsläget, havsnivån före stormen, utgöra en större del av den resulterande vattenståndshöjningen. Vid flera stationer i de centrala delarna av Östersjön är havsnivån före storm i stort sett hälften av det högsta beräknade havsvattenståndet. Längs västkusten är istället de nettohöjningar som orsakas av rena stormeffekter den viktigaste stormflodskomponenten. Lokala förhållanden, till exempel om stationen är belägen vid en öppen, rak kust eller inne i en vik, påverkar hur högt vattenståndet kan förväntas bli på en viss plats.

Analyserna visar att stormfloder skulle kunna bli omkring 20-40 cm högre än hittills observerade maximala nivåer i olika kustområden. En osäkerhetsmarginal på runt +15 cm är lämplig att addera, särskilt i de områden där tidvatten förekommer.

Series
Oceanography, ISSN 0283-7714 ; 123
National Category
Oceanography, Hydrology and Water Resources
Research subject
Oceanography
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-4508 (URN)
Available from: 2018-02-22 Created: 2018-02-22 Last updated: 2018-02-22Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications