Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternative names
Publications (3 of 3) Show all publications
Belusic, D., Berg, P., Bozhinova, D., Bärring, L., Doescher, R., Eronn, A., . . . Strandberg, G. (2019). Climate Extremes for Sweden.
Open this publication in new window or tab >>Climate Extremes for Sweden
Show others...
2019 (English)Report (Other academic)
Publisher
p. 75
National Category
Climate Research
Research subject
Climate
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-5461 (URN)10.17200/Climate_Extremes_Sweden (DOI)
Projects
Klimatextremer för Sverige: kunskapsläget och betydelse för anpassning och mitigation
Funder
Swedish Research Council Formas, 516729
Available from: 2019-11-06 Created: 2019-11-06 Last updated: 2019-11-15Bibliographically approved
Olsson, J., Södling, J., Berg, P., Wern, L. & Eronn, A. (2019). Short-duration rainfall extremes in Sweden: a regional analysis. Nordic Hydrology, 50(3), 945-960
Open this publication in new window or tab >>Short-duration rainfall extremes in Sweden: a regional analysis
Show others...
2019 (English)In: Nordic Hydrology, ISSN 0029-1277, E-ISSN 1996-9694, Vol. 50, no 3, p. 945-960Article in journal (Refereed) Published
National Category
Oceanography, Hydrology and Water Resources
Research subject
Hydrology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-5250 (URN)10.2166/nh.2019.073 (DOI)000475454500011 ()
Available from: 2019-07-29 Created: 2019-07-29 Last updated: 2019-07-29Bibliographically approved
Olsson, J., Berg, P., Eronn, A., Simonsson, L., Södling, J., Wern, L. & Yang, W. (2018). Extremregn i nuvarande och framtida klimat Analyser av observationer och framtidsscenarier.
Open this publication in new window or tab >>Extremregn i nuvarande och framtida klimat Analyser av observationer och framtidsscenarier
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Studien har främst omfattat analyser av extrem korttidsnederbörd i observationer från SMHIs nät av automatiska meteorologiska stationer. Även analyser av korttidsnederbörd från kommunala mätare, manuella meteorologiska stationer, väderradar och klimatmodeller har genomförts. De huvudsakliga slutsatserna från detta uppdrag kan sammanfattas enligt följande.

  • En regionalisering av extrem korttidsnederbörd (skyfall) i Sverige gav fyra regioner: sydvästra (SV), sydöstra (SÖ), mellersta (M) och norra (N) Sverige. Ytterligare indelning kan göras men i denna studie prioriterades att ha regioner av denna storleksordning för att få ett ordentligt underlag för regional statistik. Regionaliseringen gäller enbart korttidsnederbörd, upp till maximalt 12 tim varaktighet.
  • Den regionala statistiken uppvisar tämligen distinkta geografiska skillnader, med högst värden i region SV och lägst i region N. Det är inte förvånande att vårt avlånga land uppvisar regionala skillnader då varmare och fuktigare luftmassor förekommer mer i söder än i norr, och därmed ökar förutsättningarna för intensiv nederbörd. Den regionala statistiken överensstämmer överlag väl med motsvarande statistik i våra grannländer.
  • Under perioden 1996-2017 finns inga tydliga tidsmässiga tendenser vad gäller skyfallens storlek och frekvens i de olika regionerna, utan dessa ligger överlag på en konstant nivå. Inte heller extrem dygnsnederbörd sedan 1900 uppvisar några tydliga tendenser på regional nivå. På nationell nivå indikeras en svag ökning av dels landets högsta årliga nederbörd sedan 1881, dels förekomsten av stora, utbredda 2-dygnsregn sedan 1961.
  • Skyfallsstatistik baserad på nederbördsobservationer från väderradar som justerats mot interpolerade stationsdata (HIPRAD) överensstämmer väl med stationsbaserad statistik för korta varaktigheter (upp till 2 tim) i södra Sverige. För längre varaktigheter och i mellersta och norra Sverige överskattar HIPRAD regnvolymerna.
  • Analyser av de senaste klimatmodellerna (Euro-CORDEX) indikerar en underskattning av extrema regnvolymer för korta varaktigheter (1 tim) men överlag en realistisk beskrivning av observerad skyfallsstatistik. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10% och 40% beroende på tidshorisont och koncentration av växthusgaser, vilket överlag ligger nära tidigare bedömningar.

Både för bedömningen av regionala skillnader och historiska klimateffekter är det av största vikt att bibehålla, eller ännu hellre utöka, observationerna av korttidsnederbörd i Sverige. Nederbördsmätning via alternativa tekniker bör kunna användas i allt högre utsträckning framöver för förbättrad kunskap och statistik. Väderradar är redan etablerat och den digitala utvecklingen öppnar även möjligheter till insamling av nederbördsdata och relaterad information via mobilmaster, uppkopplade privata väderstationer, sociala medier, etc. Denna utveckling måste bevakas, utvärderas och i största möjliga utsträckning utnyttjas.

Publisher
p. 367
Series
Climatology, ISSN 1654-2258 ; 47
National Category
Climate Research
Research subject
Climate
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-4505 (URN)
Available from: 2018-02-22 Created: 2018-02-22 Last updated: 2018-02-22Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2689-9360

Search in DiVA

Show all publications
v. 2.35.9
|