Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Stensen, Katarina
Publications (7 of 7) Show all publications
Stensen, K., Matti, B., Rasmusson, K. & Hjerdt, N. (2019). Modellstudie för att undersöka åtgärdersom påverkar lågflöden: – Delrapport 2 i regeringsuppdrag om åtgärder för att motverkavattenbrist i ytvattentäkter..
Open this publication in new window or tab >>Modellstudie för att undersöka åtgärdersom påverkar lågflöden: – Delrapport 2 i regeringsuppdrag om åtgärder för att motverkavattenbrist i ytvattentäkter.
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

2018 fick SMHI i uppdrag via myndighetens regleringsbrev att genomföra en studie av åtgärder för att motverka vattenbrist i ytvattentäkter. Arbetet är pågående och har genomförts i flera steg. Detta är den andra delrapporten  som tagits fram i arbetet hittills. Här presenteras resultaten från en förstudie som genomförts med syfte att utvärdera olika åtgärders effekt på lågvattenföring och på så sätt utvärdera dess förmåga att förebygga vattenbrist i ytvattentäkter. Syftet var att lägga grunden för uppbyggnaden av ett interaktivt verktyg där kommuner eller verksamhetsutövare själva ska kunna bedöma vattentillgången vid specifika platser och tidpunkter utifrån uppgifter om olika vattenuttag och regleringar inom avrinningsområdet.

Störst påverkan på vattentillgången har vädret. Det finns dock åtgärder som kan minska risken för vattenbrist i ytvattentäkter. Åtgärderna är främst för förebyggande arbete, men vissa kan även vara aktuella under en bristsituation.

Den effektivaste åtgärden för att utnyttja ett områdes vatten är att använda sjöar som reglermagasin för att säkra vattentillgången i vattentäkten, men det förutsätter att det finns sjöar att reglera. I södra Sverige finns oftast en god tillgång på vatten vintertid medan bristsituationer förekommer under sommaren  och början av hösten. Med regleringar kan en del av vattnet från perioder med hög tillgång på vatten samlas i sjöar och tappas av under perioder med låg vattentillgång. Vattenregleringar är vanliga idag, främst för vattenkraftändamål, men förekommer även för dricksvattenförsörjning. SMHI ser att detta är en aspekt som borde tas hänsyn till i områden som riskerar vattenbrist, nu när vattendomar omprövas i stor skala.

Att utföra åtgärder på diken och andra vattendrag kan ha en lokal effekt, men ger inte tillräckligt stor effekt för att påverka vattenflödena i större skala. Att anlägga våtmarker har också främst en lokal effekt, eftersom det krävs så stora arealer våtmark för att ge effekt på vattentillgången i ytvattentäkter

I områden med stora vattenuttag påverkas lågflödet om dessa ändras. Eftersom kunskap ofta saknas om vattenuttagens storlek är det svårt att veta hur stor denna effekt blir. Det är också svårt att ta fram föreskrifter som gör att begränsningarna kan genomföras i praktiken. Åtgärder som att införa bevattningsdammar kan ha stor potential förutsatt att de fylls på under tid av högflöden och töms under lågflöden. Effekten blir då att vattenuttag från det naturliga vattendraget minskar under lågflödesperioder.

Det pågående arbetet med att motverka vattenbrist i ytvattentäkter fokuserar på att utveckla en metodik för hållbar vattenresursförvaltning. Det är tydligt att det behövs gemensamt arbete över alla sektorer med vattenresursplanering i ett avrinningsområde. Det verktyg som nu utvecklas bidrar till att vattenresursplaneringen underlättas och att vattenresurserna kan förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt.

Abstract [en]

In 2018 the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, SMHI was assigned toperform a study of measures to prevent water scarcity in surface water resources. Thework is ongoing and has been performed stepwise. This is the second report produced sofar. The report presents the results from a pre-study that was performed to evaluate theeffect of different measures on low flows and their potential to prevent water scarcity insurface water resources. The aim of the model study was to build a knowledge basis fordeveloping a tool that can be used to prevent water scarcity in surface water resources.Through the tool, municipalities and other actors in the water sector will be able tosimulate water availability in a catchment area independently.

The weather has the largest impact on water availability, but there are different measuresthat can prevent water scarcity in surface water resources. The measures are mostlypreventative but some can be used in scarcity situations as well.

The most effective measure is to use the water storage capacity in lakes and to regulatethem wisely. Obviously, this requires that there are lakes to regulate. In the southern partsof Sweden water availability is often good in wintertime while water scarcity occursduring summertime and at the beginning of fall. Through lake regulation, water can bestored in periods with significant water availability and used in periods when water isneeded. It is common to regulate lakes for hydropower production, but some lakes areregulated for water supply as well. SMHI regards this as an important aspect to considerin areas that are in risk for water scarcity since many permissions for water regulation aregoing to be reconsidered now.

Measures on ditch, drainage and other watercourses can have a local effect, but it is notlarge enough to affect the low flows on a larger scale. Restoration of wetlands has as wellmostly a local effect since very large areas are required to impact on surface waterresources on a larger scale.

In areas with significant water extractions, the low flow is affected if these are changed.Often, knowledge on water extraction still is inadequate and it is difficult to exactlycalculate the effect if water extractions are changed. It is also complicated to restrictwater extractions. Measures such as establishing water ponds for irrigation might havepotential provided they are filled during periods of good water availability. The effect ofextractions will then decrease during low flow periods.

The ongoing work to prevent water scarcity in surface water resources will focus ondeveloping methods for sustainable water management. It is evident that the work withwater resources planning needs to be performed mutually between sectors in a catchmentarea. The tool that will be developed within this project will contribute to that this workcan be performed in a sustainable way.

Series
Hydrology, ISSN 0283-7722
National Category
Oceanography, Hydrology and Water Resources
Research subject
Hydrology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-5435 (URN)
Available from: 2019-10-02 Created: 2019-10-02 Last updated: 2019-11-11Bibliographically approved
Stensen, K., Krunegård, A., Rasmusson, K., Matti, B. & Hjerdt, N. (2019). Sveriges vattentillgång utifrån perspektivet vattenbrist och torka: – Delrapport 1 i regeringsuppdrag om åtgärder för att motverka vattenbrist i ytvattentäkter..
Open this publication in new window or tab >>Sveriges vattentillgång utifrån perspektivet vattenbrist och torka: – Delrapport 1 i regeringsuppdrag om åtgärder för att motverka vattenbrist i ytvattentäkter.
Show others...
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport tar upp begreppen torka och vattenbrist ur ett Svenskt perspektiv, undersöker vad som kan ge upphov till vattenbrist och ger en bild av Sveriges vattentillgångar.

Vattenbrist betyder att det finns ett större behov av rent vatten än vad som finns tillgängligt. Bristen är därför starkt kopplad till användandet av vatten.

Klimatförändringarna gör Sverige varmare vilket påverkar tillgången till vatten.I genomsnitt väntas vintrarna att bli varmare och mer nederbördsrika vilket leder till mer vatten. Varmare temperaturer innebär också att avdunstningen ökar under sommarhalvåret vilket kan ge en minskad tillgång till vatten, särskilt i södra Sverige. Klimatförändringarna förväntas också leda till kraftigare skyfall. Denna typ av nederbörd kan vara svårt för mark och växter att ta tillvara men kan ge upphov till översvämningar. Mildare vintrar förändrar förutsättningar för snö, vilket särskilt påverkar vattendragen i landets norra delar.

Under somrarna 2016, 2017 och 2018 fick delar av Sverige uppleva problem med vattenbrist. Orsakerna till de minskade vattentillgångarna var olika och problemen varierade över åren och mellan områden. Delar av landet har de senaste åren fått känna på effekterna av ett varmare klimat. Det har visat hur viktigt det är att vi anpassar oss för att kunna klara dessa förändringar. Det finns många faktorer som påverkar tillgången på vatten i ett område, men följande tre kategorier sammanfattar de flesta faktorer:

  • Klimat – exempelvis nederbörd och temperatur
  • Magasinerande förmåga – hur mycket vatten området kan mellanlagra
  • Vattenanvändning – hur mycket vatten som används

Som land har Sverige god tillgång till sötvatten. Vattenbrist kan ändå uppstå. Lokalt ser vattentillgången och vattenanvändandet väldigt olika ut vilket kan leda till vattenbrist eller att prioriteringar krävs mellan olika typ av vattenanvändning. Det är tydligt att det behövs gemensamt arbete över alla sektorer med vattenresursplanering i ett avrinningsområde.

Abstract [en]

In this report, the concept of drought in Sweden as well as the causes is discussed. Thereport also discusses the spatial variability of water resources in Sweden.

Water shortage is when the demand for water surpasses the water available. It is thereforevery much dependent on the water usage.

Climate change causes higher temperature and a warmer Sweden thus affecting wateravailability. In general both temperature and precipitation are expected to increase inwintertime leading to more water available during winters. However, higher temperaturesduring summers cause a higher evaporation which might lead to less water available insummertime, especially in the southern parts of Sweden. The climate change will increasethe number of extreme rainfall events. The amount of rain during such short-term extremerainfall events is usually much more than the soil´s infiltration capacity thus makingfloodings more common in future. Milder winters change the snow pattern, which inparticular affect rivers in the northern part of the country.

During the summers 2016–2018, water shortages occurred in some parts of Sweden. Thecauses of water shortages were different for different parts and different years. Howeverit made Sweden to experience some of the impacts of climate change and a warmerclimate. It was an eye opener and showed us the importance of the adaptation to thesenew circumstances.

Many factors are involved in the water availability. They can however be summarized in3 categories:

  • Climate – temperature and precipitation for example.
  • Storage capacity – how much water an area can store
  • Water usage

As a country, Sweden has abundant water resources and available fresh water. But watershortage might still occur. Water availability and water usage can vary a lot locally whichmight lead to water shortage in some regions. To cope with water shortages priorities areneeded between different sectors and interests. Many stakeholders need to agree andcompromise on the usage of water.

Publisher
p. 46
Series
Hydrology, ISSN 0283-7722
National Category
Oceanography, Hydrology and Water Resources
Research subject
Hydrology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-5434 (URN)
Available from: 2019-10-02 Created: 2019-10-02 Last updated: 2019-11-11Bibliographically approved
Eklund, A., Stensen, K., Alavi, G. & Jacobsson, K. (2018). Sveriges stora sjöar idag och i framtiden.: Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018..
Open this publication in new window or tab >>Sveriges stora sjöar idag och i framtiden.: Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra störstasjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren ärmycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är detVänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel,medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längretidsperspektiv.Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändradevattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilketger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte ärtydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är etthinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för denlångsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring: Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vattenoch kortare perioder med is. Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden. Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kringsjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inomramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten medreferensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

Publisher
p. 140
Series
Climatology, ISSN 1654-2258
National Category
Climate Research
Research subject
Climate
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-4487 (URN)
Available from: 2018-02-06 Created: 2018-02-06 Last updated: 2018-02-06Bibliographically approved
Eklund, A., Stensen, K., Alavi, G. & Jacobsson, K. (2018). Sveriges stora sjöar idag och i framtiden. Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018..
Open this publication in new window or tab >>Sveriges stora sjöar idag och i framtiden. Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapssammanställning februari 2018.
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I denna rapport beskrivs den klimatrelaterade problematiken kring landets fyra största sjöar i ett tidsperspektiv fram till 2100. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren är mycket olika till sin karaktär, men vissa gemensamma problem finns. Av sjöarna är det Vänern som har de största problemen i dagens klimat och fram till slutet av detta sekel, medan Mälaren troligtvis är den sjö som kommer få störst problem i ett längre tidsperspektiv.

Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna.

En gemensam svårighet för klimatanpassning kring de stora sjöarna är att det inte är tydligt vem som ska ta ansvar och kostnader för klimatanpassningsåtgärder. Detta är ett hinder för att komma vidare med de problem som idag finns för Vänern och för den långsiktiga klimatanpassningen av Mälaren, bortom detta sekel.

Gemensamt för sjöarna är också att det finns behov av ytterligare underlag kring:

  • Samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna för sjöarna
  • Analyser av hur ekosystemen i de enskilda sjöarna påverkas av varmare vatten och kortare perioder med is.
  • Modellering av hur råvattenkvaliteten förändras i framtiden.
  • Mer observationer för att fånga upp klimateffekter i sjöarna.

Till varje sjö har en referensgrupp bestående av representanter för olika intressen kring sjöarna bildats. Mycket av det som beskrivs i rapporten är underlag som tagits fram inom ramen för projektet och frågeställningar som kommit upp under möten med referensgrupperna, men även befintlig litteratur har använts.

Series
Climatology, ISSN 1654-2258 ; 49
National Category
Climate Research
Research subject
Climate
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-4507 (URN)
Available from: 2018-02-22 Created: 2018-02-22 Last updated: 2018-02-22Bibliographically approved
Stensen, K., Tengdelius Brunell, J., Sjökvist, E., Andersson, E. & Eklund, A. (2018). Vattentemperaturer och is i Mälaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden.
Open this publication in new window or tab >>Vattentemperaturer och is i Mälaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Publisher
p. 36
Series
Climatology, ISSN 1654-2258 ; 46
National Category
Climate Research
Research subject
Climate
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-4504 (URN)
Available from: 2018-02-21 Created: 2018-02-21 Last updated: 2018-02-21Bibliographically approved
Stensen, K., Tengdelius Brunell, J., Sjökvist, E., Andersson, E. & Eklund, A. (2017). Vattentemperaturer och is i Mälaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden.
Open this publication in new window or tab >>Vattentemperaturer och is i Mälaren Beräkningar för dagens och framtidens klimatförhållanden
Show others...
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport presenterar hur vattentemperatur och is beräknas förändras i Mälaren tillmitten av seklet och fram till 2100 på grund av den globala uppvärmningen.Beräkningarna är gjorda med en sjömodell där Mälaren är uppdelad i två bassänger. Dekallas västra Mälaren och östra Mälaren.De tydligaste förändringarna i Mälaren i ett framtida klimat beräknas bli högrevattentemperaturer både på ytan och på botten samt kortare period med is. Iberäkningarna har två framtidsscenarier använts, vilka baseras på mängden växthusgaser iatmosfären. I det högre scenariot, vilket motsvarar fortsatta utsläpp med dagensutsläppsnivåer, ökar vattentemperaturen mer jämfört med scenariot där utsläppen avväxthusgaser är begränsade.Sammanfattning av resultaten för klimatscenarierna: Den årliga perioden som Mälaren är täckt med is beräknas minska med enmånad till två månader mot slutet av seklet. Ytvattnets medeltemperatur beräknas öka 1,5 till 2,5 grader för bådabassängerna. Förändringen är ungefär lika stor under hela året. Bottenvattnets medeltemperatur väntas öka mellan 1 till 2 grader i den grundarevästra bassängen och 0,5 till 1,5 grader i den djupare östra bassängen.Förändringen är ungefär lika stor under hela året. Maxtemperaturen ökar något mer än medeltemperaturen för både ytvatten ochbottenvatten. Den period som ytvattnets dygnsmedeltemperatur är över 20 grader, ökar medcirka en månad upp till en och en halv månad.Medeltemperaturen och maxtemperaturen för dagens klimat är beräknad utifråntidsperioden 1997-2015 och utifrån 2032-2050 och 2080-2098 för ett framtida klimat.Maxtemperaturen är det högsta värdet som beräknas uppnås under perioden.

Publisher
p. 36
Series
Climatology, ISSN 1654-2258 ; 46
National Category
Climate Research
Research subject
Climate
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-4438 (URN)
Available from: 2017-12-05 Created: 2017-12-05 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
Odnell, A., Recktenwald, M., Stensen, K., Jonsson, B.-H. & Karlsson, M. (2016). Activity, life time and effect of hydrolytic enzymes for enhanced biogas production from sludge anaerobic digestion. Water Research, 103, 462-471
Open this publication in new window or tab >>Activity, life time and effect of hydrolytic enzymes for enhanced biogas production from sludge anaerobic digestion
Show others...
2016 (English)In: Water Research, ISSN 0043-1354, E-ISSN 1879-2448, Vol. 103, p. 462-471Article in journal (Refereed) Published
National Category
Oceanography, Hydrology and Water Resources
Research subject
Hydrology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-3331 (URN)10.1016/j.watres.2016.07.064 (DOI)000383292100050 ()27498254 (PubMedID)
Available from: 2016-10-18 Created: 2016-10-18 Last updated: 2018-01-14Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications
v. 2.35.8
|