SVAR 2022 innebär betydande förändringar jämfört med tidigare versioner av SVAR, Svenskt Vattenarkiv. Övergången till att använda aktuellt och detaljerat underlag samt att automatisera arbetssättet har resulterat i mer enhetliga produkter som skapas på samma sätt över hela landet. Automatiseringen innebär också att kvalitén blir jämnare i hela datasetet, vilket skiljer sig från tidigare manuella arbetsmetoder.

Huvudfokus för SVAR 2022 har varit att tillgodose vattenmyndigheternas behov av vattenförekomster samt att tillhandahålla underlag till SMHIs hydrologiska modell S-HYPE och till Kustzonsmodellen. Vissa produkter har försvunnit medan andra har tillkommit. Många har också genomgått förändringar, både vad gäller geometri och attribut, med målsättningen att renodla och rensa för att skapa tydligare och mer korrekta produkter. Exempelvis att delavrinningsområden endast begränsas av vattendelare och inte som i tidigare version av strandlinjer. Eller att huvudavrinningsområden endast innehåller huvudavrinningsområden medan de små kustområdena, mellan utloppen, nu återfinns i den nya produkten BARO.

Utbredningen på SVAR 2022 sträcker sig i huvudsak inom Sveriges territorier. Det innebär att produkterna endast är framtagna inom Sveriges territorialgräns. Avrinningsområden har därför inte genererats utanför Sveriges gräns, utländska avrinningsområden har istället laddats ner och anpassats till de svenska längs gränsen. Till skillnad mot tidigare SVAR-versioner sträcker sig nu havsområden endast ut till sjöterritoriets gräns i havet.

SVAR 2022 brings significant changes compared to previous versions of SVAR, the Swedish Water Archive. The shift towards utilizing current and detailed data, coupled with automated workflows, has led to more consistent products created uniformly across the entire country. Automation has also resulted in a more consistent quality across the dataset, distinguishing it from previous manual methods.

The primary focus of SVAR 2022 has been to meet the needs of water authorities for water bodies and to provide support for SMHI's S-HYPE model and Coastal Zone model. Some products have been discontinued while others have been introduced. Many have also undergone changes, both in terms of geometry and attributes, with the goal of refining and cleaning to produce clearer and more accurate products. For example, drainage basins are now only delimited by watershed boundaries, unlike previous versions where coastlines were also considered. Additionally, main drainage basins now contain only primary drainage areas, while small coastal areas between outlets are now found in the new BARO product.

The coverage of SVAR 2022 primarily extends within Sweden's territories, meaning products are developed solely within Sweden's territorial borders. Drainage basins have therefore not been generated outside Sweden's borders; instead, foreign drainage basins have been downloaded and adapted to the Swedish ones along the border. Unlike previous SVAR versions, marine areas now only extend to the territorial sea boundary in the ocean.

SVAR-databasen innehåller bl.a. information om Sveriges sjöar, vattendrag och havsområden samt om huvud- och delavrinningsområden. SVAR återfinns i en geospatial relationsdatabas (SQL Server med tillägget ArcSDE). Där finns både kartskikt och attributdata samt relationer mellan tabeller. Databasen innehåller sjöregistret, vattendragsregistret, avrinningsområdesregistret och havsområdesregistret. Dammregistret ligger arkiverat utanför databasen men har kopplingar till SVAR. Alla koordinater i databasen är lagrade i SWEREF 99. I Bilaga 6. Tabellbeskrivning av SVAR_ finns en mer utförlig tabellbeskrivning över informationen i skikt och tabeller.

Uppdateringar och förändringar sker kontinuerligt och i samarbete med interna och externa intressenter. De främsta externa intressenterna har under senare år varit de fem vattenmyndigheterna.Under de senaste åren har arbetet inom SVAR fokuserats på underhållet den nationella databasen med vattenförekomster och avrinningsområden till dessa. Vattenförekomsterna används för vattenförvaltningen enligt EG:s vattendirektiv och för miljömålsuppföljning.

SVAR-databasen innehåller bl.a. information om Sveriges sjöar, vattendrag och havsområdensamt om huvud- och delavrinningsområden. SVAR återfinns i en geospatial relationsdatabas (SQL Server med tillägget ArcSDE). Där finns både kartskikt och attributdata samt relationer mellan tabeller. Databasen innehåller sjöregistret, vattendragsregistret, avrinningsområdesregistret och havsområdesregistret. Dammregistret ligger arkiverat utanför databasen men har kopplingar till SVAR. Alla koordinater i databasen är fr.o.m. version 2012_1 lagrade i SWEREF 99. I Bilaga 6. Tabellbeskrivning av SVAR_2012_2 finns en mer utförlig tabellbeskrivning över informationen i skikt och tabeller.

Uppdateringar och förändringar sker kontinuerligt och i samarbete med interna och externa intressenter. De främsta externa intressenterna har under senare år varit de fem vattenmyndigheterna.Under de senaste åren har arbetet inom SVAR fokuserats på uppbyggnaden av en nationell databas med vattenförekomster och avrinningsområden till dessa. Vattenförekomsterna har identifierats av vattenmyndigheterna och används för vattenförvaltningen enligt EG:s vattendirektiv och för miljömålsuppföljning. Detta har varit och är ett omfattande arbete.

FFO står för fältforskningsområde och är ett program för hydrologiska och hydrokemiska mätningar i små vattendrag. Vissa minimikrav ifråga om datainsamling, beskrivning av området och det hydrologiska materialets tillgänglighet måste uppfyllas för ett fältforskningsområde. Flera institutioner har medverkat i observationen av fältforskningsområdena, bland andra SMHI, KTH, LTH, CTH och Stockholms Universitet. Från och med 1980/81 ansvarar SMHI för FFO-verksamheten (Edström & Rystam, 994).

Från och med 1995 upphör samtliga FFO utom Stubbetorp och Ryttarbacken samt Tarfala som drivs av Naturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet.

Följande rapport redovisar 19 fältforskningsområdens vattenbalans (korrigerad nederbörd, avrinning och avdunstning) i mm vattendjup för perioden 1985-1994. Årsmedelvärden med standardavvikelser har beräknats och blivit jämförda med motsvarande områdens vattenbalans för normalperioden 1961 - 1990. Dessutom har fyra fältforskningsområdens vattenbalanser jämförts med motsvarande eller nära avrinningsområdes vattenbalans från undersökningar utförda under den Internationella Hydrologiska Dekaden (IHD).

Den korrigerade areella medelnederbörden för fä ltforskningsområdena för perioden 1985-1994 sammanföll väl med motsvarande nederbörd för normalperioden 1961- 990. En skillnad på 4% i medelnederbördsmängd har konstaterats vilket betyder att perioden 1985 - 1994 var något regnigare än normalperioden.

Avrinnjngen låg på samma nivåer som tidigare undersökningar uppvisat, utom i vissa fall där läckage vid mätstationen eller problem med bestämning av vattendelare misstänks.

Avdunstningen, som beräknats som differensen mellan nederbörd och  avrinning, uppvisade god överensstämmelse mellan perioderna. Här förutsätts att magasineringen kan försummas över en 10-årsperiod.

FFO isa program for hydrological and hydrochemical measurements in small watercourses.There are 20 research basins, of which SMHI is responsible for 19, connected to the FFOprograrn.In 17 of these research basins the measurements were discontinued in 1995.The water balancc (precipitation, runoff and evapotranspiration) of l 9 research basins havebeen calculated in mm for cach hydrologic year (1 Scpt.-31 Oct.) in the period 1985-J 994.Annual means and standard deviations have been calculated, and comparisons with thereference normals for the period 1961-1990 have been made. The areal precipi tation for theresearch basins during the period 1985-1994 coincided well with the correspondingprecipitation of the reference normals for the period 196 1- 1990. A differcnce of 4% in meanprecipitation amount has been confirmed, which shows that the period 1985-1994 was sJightlyrainier than the reference normal period. The nmoff was approximately at the same leve] asearlier examinations have shown, except for some research basins where leakage or problemswith the determination of the water divide is suspected. The evapotranspiration component,which has been calculated as the difference between precipitation and rnnoff, shows a goodcorrespondence between the periods. This is assurning that the net change in storage can beneglected for a 10-year period.