Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Olofsson, Judith
Publications (3 of 3) Show all publications
Granström, C., Häggström, M., Lindell, S., Olofsson, J. & Eklund, A. (2007). Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i Götaland - juni och juli 2007. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Utvärdering av SMHIs hydrologiska prognos- och varningstjänst under höga flöden i Götaland - juni och juli 2007
Show others...
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Detta är en utvärdering av SMHI:s hydrologiska prognos och varningstjänsts arbete 26 juni till 20 juli 2007 med flödessituationen i sydvästra Sverige. I dokumentet beskrivs även den hydrologiska situationen för den aktuella tiden.Det höga flödet uppkom på grund av intensivt regnande i slutet på juni. På en del platser föll över 100 mm på ett dygn. Fortsatt regnande gjorde det som i början av juni såg ut som en torr sommar till en blöt sommar med höga flöden och översvämningar. Med hjälp av observationer i realtid, meteorologiska prognoser, hydrologiska, prognoser, visualiseringsverktyg och ett nära samarbete med kraftbolagen är SMHI:s hydrologiska prognos och varningstjänst kontinuerligt uppdaterad på det hydrologiska läget i hela Sverige. När sannolikheten bedöms vara större än 50 % för att en varningsnivå överskrids skall en varning utfärdas. Under mycket höga flöden skall SMHI också stötta länsstyrelse och räddningstjänst med meteorologisk och hydrologisk expertis samt med specialanpassade prognoser.SMHI gör dagligen automatiska prognoser för över 80 st utvalda avrinningsområden i Sverige. Under det aktuella flödet utfördes ett antal manuella specialanpassade prognoser med högre kvalitet för det drabbade området. Generellt var prognoserna av medelgod kvalité. Under flödet arbetade SMHI ca 650 arbetstimmar utöver det som är normalt för perioden för varningstjänst.SMHI har under perioden skickat ut 17 flödesvarningar och 4 hydrologiska informationer. Träffsäkerheten i årets hydrologiska varningar utvärderas i november varje år och ingår därför inte i denna rapport.Efter flödessituationen skickades en enkät ut till de kommuner, länsstyrelser och kraftbolag som berördes av varningarna. Enkäten avsåg perioden juni-juli 2007.En sammanställning av enkätsvaren och samtliga kommentarer redovisas i denna rapport. Det övergripande omdömet om SMHI:s tjänster var positivt.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 2007. p. 22
Series
Hydrology, ISSN 0283-7722 ; 108
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2258 (URN)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (Local ID)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (Archive number)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (OAI)
Available from: 2007-04-28 Created: 2016-07-08 Last updated: 2016-07-08Bibliographically approved
Andréasson, J., Gyllander, A., Johansson, B., Källgården, J., Lindell, S. & Olofsson, J. (2001). Snötaxering med georadar: Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen?. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Snötaxering med georadar: Bättre vårflödesprognoser med HBV-modellen?
Show others...
2001 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna studie hade som målsättning att undersöka möjligheten att med hjälp av georadarmätningar korrigera HBV-modellens snömagasin och därigenom öka tillförlitligheten för vårflödesprognoserna.Två angreppssätt har testats för att korrigera HBV-modellens snömagasin mot snötaxeringsdata. Dels gjordes försök att finna representativa flyglinjer som, via linjär regression mot HBV-modellens uppdaterade snömagasin, kunde representera områdets verkliga snömagasin. Dels enomfördes försök att utifrån flyglinjerna och geografiska variabler interpolera fram ett arealmedelvärde för snömagasinet i prognosområdena.Resultaten från den förstnämnda metoden visar att den extra informationen kan vara av värde i områden där HBV-modellen uppvisar systematiska fel. Georadardata kan därför användas för att upptäcka och korrigera för homogenitetsbrott i klimatdata. I områden där HBVmodellens fel tycks slumpmässiga verkar däremot inte georadardata förbättra prognoserna. Försöken med ett interpolerat snömagasin gav inte resultat som ansågs tillräckligt bra för att kunna användas för uppdatering av HBV-modellen.I de flesta områden är HBV-modellens volymfel över vårfloden små (< 10%) vilket ställer höga krav på mätningarnas kvalité för att de ska kunna användas för att ytterligare förbättra prognoserna. Svårigheterna att förbättra HBV-modellens vårflödesprognoser kan dels ha varit beroende på att HBV-modellens struktur inte är anpassad till att utnyttja denna typ av indata och dels på att kvalitén på mätningarna inte var tillräcklig i förhållande till HBV-modellens precision. Snöns spatiala densitetsvariationer, snöns våthet och koordinatbestämningen av mätpunkterna har identifierats som kritiska för noggrannheten på det beräknade snömagasinets storlek. I rapporten har rekommendationer givits för hur dessa problem skulle kunna behandlas.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 2001. p. 21
Series
Hydrology, ISSN 0283-7722 ; 87
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2280 (URN)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (Local ID)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (Archive number)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (OAI)
Available from: 2001-04-29 Created: 2016-07-08 Last updated: 2016-07-08Bibliographically approved
Lindström, G., Harlin, J. & Olofsson, J. (1993). Uppföljning av Flödeskommitténs riktlinjer. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Uppföljning av Flödeskommitténs riktlinjer
1993 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Flödeskommittens förslag till nya riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar utkom 1990. Kontrollberäkningar enligt riktlinjerna visar att de dimensionerande flödena för hösten ligger något lägre än de preliminära beräkningarna i Flödeskommittens rapport. Medelvärdet av de uppmätta flödena i relation till de dimensionerande är med det nu tillgängliga materialet 43% för våren och 40% för hösten. Det finns inga tydliga skillnader i säkerhetsmarginal mellan olika delar av landet, eller mellan vår och höst. Trots detta finns det en relativt stor spridning mellan stationerna.Samtidigheten mellan hög snösmältning och hög nederbörd studerades. Resultaten visar att de två faktorerna sällan uppträder samtidigt. Genom att man i en dimensioneringsberäkning kombinerar kraftig snösmältning och extrem nederbörd fås en avsevärd säkerhetsmarginal, trots att ingen av de två faktorerna har extrapolerats utanför det observerade. De högsta flödena i oreglerade vattendrag i Norrland skapas i första hand av snösmältning. En mindre del av flödena är kombinationsflöden, och en ännu mindre andel domineras av regn. Höstflödena, som vanligtvis är lägre, domineras dock av regn. I södra Sverige orsakas de högsta flödena ofta av kombinationer av regn och snösmältning.Det är mycket svårt att fastställa återkomsttiden för de dimensionerande flödena med någon större precision. Man kan inte förutsätta att de dimensionerande flödena har samma återkomsttid överallt. Det mesta talar dock för att återkomsttiden överstiger 10 000 år med god marginal i de flesta områdena. Risken för att ett dimensionerande flöde skall uppträda någonstans i landet under en hundraårsperiod, bör vara mycket liten. Säkerhetsmarginalen, eller återkomsttiden, tycks ligga på ungefär samma nivå för våren som för hösten. Det är mycket svårt att uppskatta de dimensionerande flödenas återkomsttid genom att utgå från återkomsttiden för det dimensionerande regnet på 24 timmar. Detta beror på att regnets återkomsttid ej är känd och att de högsta flödena i landet till största delen orsakas av snösmältning eller långvarigt regn.Ett något mer homogent resultat vad beträffar det 30 åriga snötäcket i en dimensioncringsberäkning erhölls då snötäckena uppdaterades med hjälp av den uppmätta vattenföringsserien. Underlaget är dock ganska begränsat. Den justering av 30-årssnön som erhölls i de 2 testade områdena innebar en justering av tillrinningsmaximum med knappt 2%. En ny förbättrad avdunstningsrutin i HBV-modellen, hade obetydlig effekt på de  dimensionerande flödena på våren. De dimensionerande höstflödena i södra samt östra Sverige blev I0 - 22 % högre med den nya avdunstningsfunktionen.De höga flödena under sommaren 1993 var i flera av de reglerade Norrlandsälvarna exceptionellt höga för årstiden, men däremot inte i förhållande till oreglerade vårflöden. Exempelvis skulle sommarens flödesnivå i Luleälven uppnås ungefär vart femte år om älven hade varit oreglerad. Nederbördsmängdema på ett dygn låg långt under Flödeskommittens dimensionerande värden. Tillrinningstoppen till Parki och Letsi i Luleälvenanalyserades närmare. Långvarigt regn, och inte snösmältning, var den utlösande faktorn för flödestoppen.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 1993. p. 61
Series
Hydrology, ISSN 0283-7722 ; 46
National Category
Oceanography, Hydrology and Water Resources
Research subject
Hydrology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2434 (URN)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (Local ID)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (Archive number)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (OAI)
Available from: 1993-05-14 Created: 2016-07-08 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications
v. 2.35.7
|