Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Losjö, Katarina
Publications (4 of 4) Show all publications
Losjö, K., Södling, J., Wern, L. & German, J. (2019). Uppföljning av de svenska riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar.
Open this publication in new window or tab >>Uppföljning av de svenska riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

De svenska riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden (Klass I-flöden) för dammanläggningar publicerades första gången för snart 30 år sedan (Flödeskommittén, 1990). SMHI har på uppdrag av Svenska kraftnät undersökt om de parametrar som används för flödesbestämningarna har förändrats över tiden.

Riktlinjerna föreskriver att simuleringar med en hydrologisk modell ska användas för beräkningarna, och ett antal parametrar anges för dessa beräkningar. En uppdelning av Sverige i fem regioner gjordes och parametrarna avser

  • ett snötäcke med 30 års återkomsttid
  • en dimensionerande nederbördsekvens över 14 dygn och 1000 km2
  • korrektioner av denna nederbördssekvens med avseende på avrinningsområdets storlek
  • korrektioner av nederbördssekvensen med avseende på årstid
  • extrem vind

Dessutom framhålls tillämpningen i ett klimat i förändring i den senaste upplagan (Svensk Energi m.fl. 2015).

För att undersöka om de parametrar som används för flödesbestämningen har förändrats över tiden, och därmed behöver justeras, har analyser gjorts av huruvida det går att se någon trend i nederbörd, snötäcke och extrem vind sedan de första riktlinjerna skrevs.

Förutom detta har även analyser gjorts av de högsta årliga flöden som uppmätts vid vattenföringsstationer i Sverige för att undersöka om det finns någon trend i dessa data.

En första uppföljning gjordes för 10 år sedan (Berström, m.fl., 2008) och föreliggande rapport är en uppdatering med tillgång till längre mätserier både efter 2008 och bakåt i tiden.

Långa serier med mätdata från ett urval av SMHI:s klimatstationer och hydrologiska stationer har använts i analyserna och resultatet av uppföljningen sammanfattas nedan.

  • Utvärdering av den dimensionerande nederbördssekvensen har gjorts dels genom att analysera tillfällen med nederbörd större än 90 mm över 1000 km2 under såväl 24 timmar som två dygn för perioden från c:a 1930 till 2018, och dels av den totala nederbördssumman under en 14-dygnsperiod 1961-2018. Även den högsta stationsnederbörd som varje år uppmätts (punktnederbörd) har analyserats för perioden 1945-2018.
  • Ingen av dessa analyser uppvisar en trend över de analyserade perioderna. Detta står i kontrast mot det resultat som framkom i den uppföljningen 2008, då man konstaterade en trend mot ökande punktnederbörd för perioden 1961-2007.
  • För att undersöka om det finns anledning att justera arealkorrektionen av nederbördssekvensen har såväl den stationsvisa dygnsnederbörden som den ackumulerade 14-dygnsnederbörden över olika stora arealer analyserats. De årliga variationerna är likartade över tid och över landet, och ingen trend kan ses. Anpassningen av de nu analyserade värdena för den ackumulerade 14-dygns nederbörden över 100, 1000 respektive 10 000 km2 ger något olika resultat beroende på analysmetodik. Ingen av metoderna är identisk med den som användes när riktlinjerna togs fram. Ingen entydig avvikelse från riktlinjerna finns dock.
  • Årstidskorrektionen av nederbörden har utvärderats genom att dela upp 14- dygnsnederbörden respektive den observerade punktnederbörden större än 90 mm på de månader den inträffade, dels perioden 1961- 1990 och dels 1991-2018.Resultatet visar att säsongsfördelningen uppvisar ett liknande mönster för de bådaperioderna, och som, även åskådliggörs i Flödeskommittén, (1990), och således finns inget skäl till att justera årstidskorrektionen i riktlinjerna.
  • För utvärderingen av eventuella trender i snötäcket har analyser gjorts av medelvärdet av varje års största snödjup vid 42 klimatstationer. Variationerna är stora mellan år under hela den analyserade perioden i hela landet, och även ett flytande 10-årsmedelvärde varierar. Sett över hela perioden 1904/05–2017/18 kan dock ingen trend ses, och inte heller för perioden 1961-2018, utan endast variationer över kortare tid. Eftersomberäkningar av 30-årssnön förutsätter att ingen trend finns i tidsserien som används för den statistiska analysen, kvarstår rekommendationen i riktlinjerna att frekvensanalysen för snön ska göras för så lång period som data finns tillgängliga.
  • Analysen av varje års högsta dygnsmedelvärde på vattenföringen har gjorts för 69 oreglerade eller endast obetydligt reglerade vattenföringsstationer med långa tidsserier. Antalet stationer varierar för olika delar av landet, men analysresultatet visar inte på någon långsiktig trend i storleken av flödestopparna.
  • Den geostrofiska vinden, som är en slags idealiserad genomsnittlig vindhastighet beräknad från lufttrycksobservationer, har beräknats, uppdelat i nio områden fördelade över Sverige. Antalet tillfällen från och med 1940 med geostrofisk vind på minst 25 m/s uppvisar ingen långsiktigt trend som kan föranleda justeringar i kriterierna för beräkningen av vågor och seicher.
  • Analysen av förhållanden mellan Klass I-avrinningen och 100-årsflödet tyder på att kvoten ökar med minskande avrinningsområden. Här kan det finnas en anledning att följa utvecklingen vid nya beräkningar för att eventuellt kunna se något orsakssamband.

Slutsatsen är att inga förändringar av kriterierna i riktlinjerna för beräkning av dimen- sionerande flöden för dammanläggningar behöver göras i dagsläget. Likaså framkommer vikten av långa tidsserier som underlag för bedömning av trender.

Abstract [en]

Commissioned by Svenska kraftnät, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute has carried out a follow-up study on the Swedish guidelines for determination of designs floods for dams. The main purpose was to investigate whether the Swedish meteorological and hydrological observation data show any signs of climatic change, which could affect the validity of the guidelines, formulated in 1990 (Flödeskommittén, 1990), later updated twice, in which the edition of 2015 (Svensk Energi et.al., 2015), emphasize the application also in a changing climate . The first follow-up study was performed in 2008 (Bergström m.fl., 2008), and the present study has used longer time series, both after 2008 and earlier than in the study of 2008.

The guidelines prescribe that the calculation of design flood should be carried out using a hydrological model, and the following parameters are decided to be used in the simulations:

  • a snow cover with a statistical return period of 30 years
  • a 14-day precipitation sequence over 1000 km2
  • corrections of this sequence regarding the area of the catchment
  • corrections of the sequence regarding elevation above sea level and month of the year
  • extreme wind speed

The present analyses have used long series of observation data from SMHI climatological and hydrological databases, mostly using the division of Sweden into five regions, described in the guidelines.

  • The analyses of the 14-day precipitation sequence has been made by analysing precipitation higher than 90 mm over 1000 km2 during 24 hours and 2 days during the period 1930-2018, as well as the 14-day precipitation sum 1961-2018. Also the highest point precipitation values have been analysed for the period 1945-2018.
  • It is not possible to find a trend in the data for neither of these analyses, in contrary to the findings in the previous follow-up, where an increase in the highest point precipitation was seen for the period 1961-2007.
  • Two adaptations of accumulated 14-day precipitation over three areas: 100, 100 and 10 000 km, to the areal correction curve in the guidelines show some discrepancies. However, the present analyses are made using another database than the basis of the original curve, and the results indicate that there is no immediate need for adjustment of the areal correction in the guidelines.
  • The distribution of high precipitation over the year has been studied, and it shows the same pattern as the monthly corrections of the sequence in the guidelines. The pattern is similar for the periods 1961-90 and 1991-2018.
  • The mean values of yearly largest snow cover have been analysed for the period 1904/05-2017/18. The results do not indicate any trend, only shorter time variations, neither for the whole period nor for the period 1961-2018. As the determination of snow cover with a return period of 30 years should be made using frequency analysis, the recommendations in the guidelines to use a long data period for the analyses are still valid.
  • An analysis of the daily highest flood peaks was made for data from 60 unregulated or very slightly regulated discharge stations. No long time trend that could reveal changes in flood risks can be seen in the results.
  • The geostrophic wind, an idealized average wind speed, computed from observations of air pressure, has been studied 1940-2017. For geostrophic wind of at least 25 m/s no signs of long term trend can be seen.
  • The analyses of the ratio between the design flood for flood design category I and the flood of a 100-year return period indicates increasing ratio with decreasing catchment area. This could

The overall conclusion of the study is that there is presently no need for adjusting the parameters in the guidelines. The importance of using long time series for trend analyses is revealed.

Publisher
p. 68
Series
Climatology, ISSN 1654-2258
National Category
Climate Research
Research subject
Climate
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-5432 (URN)
Available from: 2019-09-25 Created: 2019-09-25 Last updated: 2019-09-25Bibliographically approved
Johansson, B., Edström, M., Losjö, K. & Bergström, S. (1998). Analys och beräkning av snösmältningsförlopp. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Analys och beräkning av snösmältningsförlopp
1998 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I HBV-modellen, liksom i många andra begreppsmässiga modeller används en enkel graddagmetod för snösmältningsberäkningar. Det har erfarenhetsmässigt visat sig svårt att med mer komplicerade uttryck för snösmältningen förbättra beräkningen av avrinning. Samtidigt har vi sett att de fel som uppstår i HBV-modellen i samband med snösmältning ibland uppträder samtidigt i flera områden. De är alltså inte slumpmässiga, och kan inte enbart förklaras av osäkerheten i de indata som används rutinmässigt. Det tycks som om det i de aktuella vädersituationerna finns en eller flera faktorer som modellen inte tar hänsyn till. I stället för att testa olika komplicerade modeller för snösmältning har, i det här projektet, ett försök gjorts att angripa problemet från motsatt håll. Vi har försökt hitta en koppling mellan meteorologiska förhållanden och modellfel. Speciellt har vi tittat på temperaturens höjdberoende. Studien har genomförts i sex avrinningsområden i den svenska fjällkedjan, och med data från 1975 till 1997.

För temperaturens höjdberoende utnyttjades data från tre näraliggande stationspar på olika höjd. I HBV-modellen antas vanligen att temperaturen avtar med 0.6°C per 100m. I verkligheten visade sig temperaturgradienten variera kraftigt, och även vid temperaturer över 0°C kunde det inträffa att temperaturen ökade med höjden. Ett svagt samband kunde skönjas mellan temperaturens dygnsvariation vid den lägsta stationen och temperaturgradienten. Däremot gav det inga generella förbättringar i simulerad avrinning att föra in en varierande temperaturgradient i HBV-modellen.

Vid jämförelserna mellan volymfel och meteorologiska förhållanden kunde endast tendenser till samband påvisas, och då framför allt under vårflodens start. Det tycks som om HBV-modellen oftare underskattar volymen när det blåser mycket, är hög luftfuktighet och/eller molnigt väder, och att volymen oftare överskattas när det är varmt och vackert väder. Detta är i överensstämmelse med energibalansekvationen, med tillförseln av sensibelt värme vid höga vindhastigheter och latent värme vid hög luftfuktighet. Vid vackert väder är det däremot möjligt att en del av den tillgängliga energin går till avdunstning i stället för smältning.

Resultaten visar återigen att det är svårt att hitta vägar att förbättra beräkning av snösmältning på avrinningsområdesskala. Ett viktigt skäl är osäkerheten i indata. Data från ett fåtal meteorologiska stationer på låg höjd skall extrapoleras över stora avstånd, både vertikalt och horisontellt. De fel som orsakas av detta gör det svårt att särskilja fel som orsakas av en oriktig fysikalisk beskrivning av processerna. En annan generell svårighet vid all modellutveckling är problemet med kompenserande fel. Det innebär att vissa komponenter i ursprungsmodellen oftast innehåller förenklingar eller brister som kompenseras genom justeringar i andra delar av modellen. Slutresultatet kan ofta bli bra, men det kan bli svårt att förbättra modellen eftersom en bättre beskrivning av en viss del kan ta bort denna kompenserande verkan. Därmed blir slutresultatet sämre trots att en enskild process beskrivs mer realistiskt.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 1998. p. 19
Series
Hydrology, ISSN 0283-7722 ; 75
Keywords
observationer, temperatur, regn, snö
National Category
Oceanography, Hydrology and Water Resources
Research subject
Hydrology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2405 (URN)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (Local ID)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (Archive number)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (OAI)
Available from: 1998-05-14 Created: 2016-07-08 Last updated: 2018-10-10Bibliographically approved
Johansson, B., Losjö, K., Sjödin, N., Chikwanha, R. & Merka, J. (1995). Assessment of surface water resources in the Manyame catchment - Zimbabwe. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Assessment of surface water resources in the Manyame catchment - Zimbabwe
Show others...
1995 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

This report is on the Manyame Water Resources Assessment for Development Project. The aim of the project was to establish an improved hydrological network in the catchment, a mathematical model of its hydrological regime and a hydrological forecasting system for the preparation of river and flood or  drought forecasts.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 1995. p. 27
Series
Hydrology, ISSN 0283-7722 ; 60
National Category
Oceanography, Hydrology and Water Resources
Research subject
Hydrology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2420 (URN)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (Local ID)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (Archive number)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (OAI)
Available from: 1995-05-14 Created: 2016-07-08 Last updated: 2018-10-03Bibliographically approved
Eriksson, B., Johansson, B., Losjö, K. & Vedin, H. (1987). Skogsskador - klimat. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Skogsskador - klimat
1987 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 1987. p. 106
Series
Hydrology, ISSN 0283-7722 ; 17
Keywords
klimatförändringar, skogar, markvatten, temperatur, vindförhållanden
National Category
Oceanography, Hydrology and Water Resources
Research subject
Hydrology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2464 (URN)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (Local ID)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (Archive number)Hydrologi, Rapporter, Serie Hydrologi (OAI)
Note

Vid SMHI har gjorts analyser av klimatförhållanden de senaste 45-50 åren för 5 områden i Sverige: FJärås, Simlången, Soderåsen, Ronneby och Vindeln.Man har undersökt frekvensen av stormar, olika temperaturförlopp och beräknat markvattenunderskott för att klarlägga vilka år som kan betraktas som extrema.I denna rapport redovisas områdesvis resultaten som markvattenunderskottets avvikelser från långtidsmedelvärdet månad för månad, antalet dygn med stora markvattenunderskott, antalet dygn med extrema temperaturförlopp samt frekvens av svåra stormar och deras maxvind.Beräkningarna av markvattenunderskottet har gjorts på dygnsbasis. Uppgifter för kortare perioder än de här redovisade kan fås efter kontakt med SMHI.Markvattenberäkningarna har visat att det inte alltid är åren med minst nederbörd som får det största markvattenunderskottet, se tex Simlången 1983, fig.4, då nederbörden var så hög som 1126 mm, samt tabell 3.Figurerna över avvikelserna från långtidsmedelvärdet (bilaga 2) visar att det är tämligen vanligt med ganska stora avvikelser både uppåt och nedåt. Inga tydliga trender kan ses i dessa figurer, men när det gäller flest antal dagar med stor marktorka (tabell 3) överväger åren efter 1960.Temperaturstudien visar att temperaturklimatet har förändrats från omkring 1940 i riktning mot ett kallare klimat. Temperatursänkningen är mest märkbar i norra Sverige, både vinter och sommartemperaturernas medelnivåer har sjunkit. Då det gäller frost under växtperioden, stora temperatursvängningar på ett dygn mellan plus och minusgrader och snabba sänkningar av dygnsmedeltemperaturen, märks däremot inte någon trend mot högre frekvens av dylika temperaturförlopp. Extrema temperaturhändelser kan i vissa fall sammanfalla med låg skoglig tillväxt.I sydvästra Sverige har antalet stormar varit stort under åren från 1967 och framåt. Under sanna period har även ovanligt många verkligt svåra stormar förekommit. I kontrast härtill framstår 15-årsperioden närmast dessförinnan som ovanligt stormfattig i denna del av landet.För övriga delar av Sverige har ingen motsvarande variation i stormfrekvensen kunnat påvisas, utom möjligen i sydöstra Götaland, där förhållandena något påminner om dem som rått i västra Götaland.

Available from: 1987-05-14 Created: 2016-07-08 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications
v. 2.35.8
|