Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 47) Show all publications
De Geer, L.-E., Persson, C. & Rodhe, H. (2018). A Nuclear Jet at Chernobyl Around 21:23:45 UTC on April 25, 1986. Nuclear Technology, 201(1), 11-22
Open this publication in new window or tab >>A Nuclear Jet at Chernobyl Around 21:23:45 UTC on April 25, 1986
2018 (English)In: Nuclear Technology, ISSN 0029-5450, E-ISSN 1943-7471, Vol. 201, no 1, p. 11-22Article in journal (Refereed) Published
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Environment
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-4613 (URN)10.1080/00295450.2017.1384269 (DOI)000429533900003 ()
Available from: 2018-05-02 Created: 2018-05-02 Last updated: 2020-05-04Bibliographically approved
Kovalets, I. V., Asker, C., Khalchenkov, A. V., Persson, C. & Lavrova, T. V. (2017). Atmospheric dispersion of radon around uranium mill tailings of the former Pridneprovsky Chemical Plant in Ukraine. Journal of Environmental Radioactivity, 172, 173-190
Open this publication in new window or tab >>Atmospheric dispersion of radon around uranium mill tailings of the former Pridneprovsky Chemical Plant in Ukraine
Show others...
2017 (English)In: Journal of Environmental Radioactivity, ISSN 0265-931X, E-ISSN 1879-1700, Vol. 172, p. 173-190Article in journal (Refereed) Published
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Environment
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-4111 (URN)10.1016/j.jenvrad.2017.03.025 (DOI)000401877600021 ()28388500 (PubMedID)
Available from: 2017-06-14 Created: 2017-06-14 Last updated: 2020-05-04Bibliographically approved
Thomas, M., Brannstrom, N., Persson, C., Grahn, H., von Schoenberg, P. & Robertson, L. (2017). Surface air quality implications of volcanic injection heights. Atmospheric Environment, 166, 510-518
Open this publication in new window or tab >>Surface air quality implications of volcanic injection heights
Show others...
2017 (English)In: Atmospheric Environment, ISSN 1352-2310, E-ISSN 1873-2844, Vol. 166, p. 510-518Article in journal (Refereed) Published
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Environment
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-4316 (URN)10.1016/j.atmosenv.2017.07.045 (DOI)000411298800046 ()
Available from: 2017-11-13 Created: 2017-11-13 Last updated: 2020-05-05Bibliographically approved
Kovalets, I. V., Robertson, L., Persson, C., Didkivska, S. N., Ievdin, I. A. & Trybushnyi, D. (2014). Calculation of the far range atmospheric transport of radionuclides after the Fukushima accident with the atmospheric dispersion model MATCH of the JRODOS system. International Journal of Environment and Pollution, 54(2-4), 101-109
Open this publication in new window or tab >>Calculation of the far range atmospheric transport of radionuclides after the Fukushima accident with the atmospheric dispersion model MATCH of the JRODOS system
Show others...
2014 (English)In: International Journal of Environment and Pollution, ISSN 0957-4352, E-ISSN 1741-5101, Vol. 54, no 2-4, p. 101-109Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The paper presents estimates of the far-range atmospheric dispersion of radionuclides after the accident at Fukushima Daiichi Nuclear Power Plant (NPP), obtained using the long-range atmospheric dispersion model MATCH. Software tools were developed to run MATCH in the EU nuclear emergency response system JRODOS using freely available numerical weather prediction (NWP) data of the Global Forecasting System (GFS) operated by the United States National Center of Environmental Prediction (NCEP). Comparisons are made of results with JRODOS/MATCH and a standalone MATCH operated by Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) driven by the European Center for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) NWP data.

Keywords
long range atmospheric transport, Cs-137, MATCH model, Fukushima, nuclear emergency response, JRODOS system, deposition
National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Environment
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-142 (URN)10.1504/IJEP.2014.065110 (DOI)000343369400001 ()
Available from: 2015-04-09 Created: 2015-03-26 Last updated: 2020-05-04Bibliographically approved
Potempski, S., Galmarini, S., Addis, R., Astrup, P., Bader, S., Bellasio, R., . . . Syrakov, D. (2008). Multi-model ensemble analysis of the ETEX-2 experiment. Atmospheric Environment, 42(31), 7250-7265
Open this publication in new window or tab >>Multi-model ensemble analysis of the ETEX-2 experiment
Show others...
2008 (English)In: Atmospheric Environment, ISSN 1352-2310, E-ISSN 1873-2844, Vol. 42, no 31, p. 7250-7265Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In this paper we investigate the results of multi-model simulations performed on the ETEX-2 experiment by the ENSEMBLE modelling community. New sets of results were created by taking different percentiles of the distribution of the models' predicted values. Both single models and the new constructed sets of results have been compared with the observed data. While a similar comparison for the ETEX-1 case indicated the median model was superior to any single model, for the ETEX-2 case, the situation is more difficult due to complex meteorological conditions, and no absolute and clear conclusions can be obtained. However, for emergency response purposes the median model still can be considered the most viable option also for complicated meteorological situation such is the ETEX-2 experiment. (c) 2008 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Keywords
Multi-model ensemble, Percentile models
National Category
Environmental Sciences
Research subject
Environment
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-870 (URN)10.1016/j.atmosenv.2008.07.027 (DOI)000260265900007 ()
Available from: 2015-04-29 Created: 2015-04-27 Last updated: 2020-05-04Bibliographically approved
Jansson, A., Persson, C. & Strandberg, G. (2007). 2D meso-scale re-analysis of precipitation, temperature and wind over Europe - ERAMESAN: Time period 1980-2004. SMHI
Open this publication in new window or tab >>2D meso-scale re-analysis of precipitation, temperature and wind over Europe - ERAMESAN: Time period 1980-2004
2007 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

The need for long time series of gridded meteorological data with a fine spatial and temporal resolution has increased in recent years. The requirements for this type of gridded meteorological data fields arise from many different areas of the society, in connection to atmospheric environment studies of air quality and deposition and trends in these parameters, regional climate change, wind energy, hydrological studies etc. The aim of the present project is to investigate the possibility of producing historical, high quality and time consistent, meso-scale re analyses for the whole of Europe regarding precipitation, 2 m temperature and wind for at least 25 years back in time.The MESAN analysis system (Häggmark et al., 2000) at SMHI was chosen as a basis for the reanalysis and the system was adjusted to cover the whole of Europe. In order to find the most appropriate first guess fields to be used in the MESAN system, a pilot study was performed. ERA- 40 data from ECMWF was selected as best possible first guess fields for the re analysis. The performed re-analysis, which is denoted ERAMESAN, includes gridded data covering all Europe with a time resolution of 6 h and a spatial resolution of 0.1º (11 km) in a rotated latitude longitude coordinate system for the time-period 1980-2004. All analyses are archived in GRIB-format and stored on disc at SMHI. The dataset is also available within the EUMETNET optional programme Showcase EUROGRID.A partial validation for the years 1998-2000, using a cross validation procedure with independent observations (5.5% of the total amount of stations), shows an improvement in ERAMESAN compared to the ERA-40 data for all studied parameters with regard to root mean square deviation, mean absolute deviation and mean bias deviation for all seasons. The deviations are roughly of the order of 15% smaller compared to what is obtained from ERA-40. The frequency distribution of large precipitation amounts per day and high wind speeds are substantially better described in ERAMESAN compared to ERA-40. However, the tendency to underestimate the frequency of very large precipitation amounts or high wind speeds, compared to observations, can be seen also for ERAMESAN. It is important to be aware of this limitation when using ERAMESAN data for practical applications concerning evaluation of risks for extreme wind speeds or very large precipitation amounts or in e.g. wind energy studies.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 2007. p. 28
Series
RMK: Report Meteorology and Climatology, ISSN 0347-2116 ; 112
Keywords
Meteorology, climate, re-analysis, meso-scale, temperature, precipitation, wind, MESAN, ERA-40, validation, data base, 6h, daily, monthly, annual
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2305 (URN)Meteorologi, Rapporter, Serie RMK (Local ID)Meteorologi, Rapporter, Serie RMK (Archive number)Meteorologi, Rapporter, Serie RMK (OAI)
Available from: 2007-12-04 Created: 2016-07-08 Last updated: 2020-05-04Bibliographically approved
Galmarini, S., Bianconi, R., Klug, W., Mikkelsen, T., Addis, R., Andronopoulos, S., . . . Zelazny, R. (2004). Ensemble dispersion forecasting - Part I: concept, approach and indicators. Atmospheric Environment, 38(28), 4607-4617
Open this publication in new window or tab >>Ensemble dispersion forecasting - Part I: concept, approach and indicators
Show others...
2004 (English)In: Atmospheric Environment, ISSN 1352-2310, E-ISSN 1873-2844, Vol. 38, no 28, p. 4607-4617Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The paper presents an approach to the treatment and analysis of long-range transport and dispersion model forecasts. Long-range is intended here as the space scale of the order of few thousands of kilometers known also as continental scale. The method is called multi-model ensemble dispersion and is based on the simultaneous analysis of several model simulations by means of ad-hoc statistical treatments and parameters. The models considered in this study are operational long-range transport and dispersion models used to support decision making in various countries in case of accidental releases of harmful volatile substances, in particular radionuclides to the atmosphere. The ensemble dispersion approach and indicators provide a way to reduce several model results to few concise representations that include an estimate of the models' agreement in predicting a specific scenario. The parameters proposed are particularly suited for long-range transport and dispersion models although they can also be applied to short-range dispersion and weather fields. (C) 2004 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Keywords
long-range transport and dispersion, multi-model ensemble dispersion forecast and analysis
National Category
Climate Research
Research subject
Climate
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-1302 (URN)10.1016/j.atmosenv.2004.05.030 (DOI)000223432500001 ()
Available from: 2015-06-09 Created: 2015-05-26 Last updated: 2020-05-04Bibliographically approved
Persson, C., Ressner, E. & Klein, T. (2004). Nationell miljöövervakning – MATCH-Sverige modellen: Metod- och resultatsammanställning för åren 1999-2002 samt diskussionav osäkerheter, trender och miljömål. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Nationell miljöövervakning – MATCH-Sverige modellen: Metod- och resultatsammanställning för åren 1999-2002 samt diskussionav osäkerheter, trender och miljömål
2004 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

MATCH-Sverige modellen utnyttjas bl.a. för kartläggning av den totala föroreningsdepositionen (frånsett dimdeposition) samt regionalskalig fördelning av lufthalter av svavel- och kväveföreningar över Sverige, samt för kvantifiering av Sveriges föroreningsbudget. Viss kartläggning av depositionen av baskatjoner görs också. De största föroreningsdepositionerna erhålles varje år i sydvästra Götaland, främst på sydvästsidan av småländska höglandet. Depositionen minskar norrut, men Norrlands kustland har betydligt större föroreningsdeposition än Norrlands inland och fjälltrakter och detta förklaras bara delvis av större lokala svenska föroreningsbidrag längs Norrlandskusten. Under perioden 1999-2002 svarar de svenska emissionerna för 5-7% av den totala årliga depositionen av svavel till Sverige och motsvarande siffror är 11-13% för NOx-kväve depositionen. De högre värdena erhålles för år 2002. För både svavel och NOx-kväve finns under perioden en tendens till ökning av det svenska bidragets relativa storlek. Anledningen till detta är att den totala depositionen minskar, samtidigt som det svenska bidraget - i absoluta tal - är tämligen oförändrat. Sveriges relativa bidrag till den totala depositionen av ammoniumkväve är ca 16%, men denna beräkning är mera osäker än för svavel och NOx-kväve. Tidigare gjorda jämförelser har visat att MATCH-Sverige beräkningarna ger större - för ammoniumkväve nästan dubbelt så stor - totaldeposition till Sverige jämfört med den gamla EMEP-modellen. Jämförelser i denna studie visar att resultaten från MATCH-Sverige och EMEP’s nya reviderade ”Unified EMEP Eulerian model”, som även baseras på reviderade emissionsdata (EMEP, 2003), stämmer väl överens för flertalet parametrar. Hittills har dock endast resultat från år 2000 publicerats för den nya reviderade EMEP-modellen. För total svaveldeposition till Sverige ger MATCH-Sverige 5% större värden än EMEP, medan Sveriges svavelbidrag till den egna depositionen är 10% lägre i MATCH-Sverige beräkningarna trots att EMEP inte inkluderar sjöfartsbunkring i de svenska emissionerna. Total deposition av oxiderat kväve till Sverige är enligt MATCH-Sverige beräkningarna 15% lägre än den som EMEP-modellen ger, vilket är i motsats till resultaten från tidigare år. För Sveriges bidrag till den egna depositionen ger MATCH-Sverige ca 35% större deposition av oxiderat kväve än EMEP. Detta kan dock till en del förklaras av att sjöfartsbunkring ingår som svenska emissioner i MATCH-Sverige men inte i EMEP-beräkningarna. För total deposition av reducerat kväve till Sverige har skillnaderna minskat betydligt jämfört med tidigare år, men fortfarande ger MATCH-Sverige ca 50% större totaldeposition än EMEP-modellen. För Sveriges bidrag till den egna depositionen är MATCH-Sverige värdet dock endast 10% större än EMEP’s resultat. Resultaten tyder på att den största delen av skillnaden i totaldeposition härstammar från olikheter i beräknade halter i luft och nederbörd som orsakas av den långväga föroreningstransporten. Skillnaderna är speciellt stora för Norrland och där är tillgången på mätdata för dataassimilation i MATCH-Sverige beräkningarna bristfällig. Ett försök till trendanalys har gjorts för perioden 1991, 1994-2002 avseende totaldeposition av svavel, NOx-kväve och NHx-kväve. I analysen har Sverige delats upp i 6 regioner. Depositionen av svavel (exkl. havssalt) minskade under perioden inom samtliga regioner. Minskningen var i absoluta tal störst för sydvästra Sverige, ca 500 mg S/år vilket innebär en minskning med ca 50%. Även resterande delar av Götaland och Svealand beräknas ha fått ungefär motsvarande relativa minskning. För Norrland uppskattas minskningen av svavel till ca 55%. Resultaten från trendanalysen måste dock ses som preliminära, eftersom brister i kvaliteten för såväl modell som några av de utnyttjade atmosfärkemiska stationernas data har identifierats. För att få en mer tillförlitlig trendanalys krävs en noggrann kvalitetskontroll för samtliga år av de atmosfärkemiska data som utnyttjas, samt att en omanalys görs för hela tidsperioden baserad på den senaste versionen av MATCH-modellen. Därmed skulle ett konsistent och helt jämförbart datamaterial för hela tidsperioden erhållas. Studierna av deposition av havssalt visar en viss samvariation mellan NAO-index och havssaltkoncentration i nederbörd över västra Sverige.

Abstract [en]

National air pollution assessments based on the MATCH-Sweden model – Results for the period 1999-2002 The MATCH-Sweden model system is used as a tool for mapping of air pollution deposition and concentration over Sweden and for air pollution assessment studies.The system includes a simplified type of data assimilation of backgroundatmospheric chemistry observations in Sweden and Norway. Over the entire period 1999-2002 the annual sulphur and nitrogen deposition consistently shows a maximum over Southwest Götaland and decreases northwards. An annual air pollution budget for Sweden is determined. During the period of study the Swedish emissions account for 5-7% of the total annual deposition of sulphur in Sweden and for 11-13% of the corresponding NOx-deposition. The Swedish contribution to the total deposition of NHx-nitrogen is, according to the present calculations, about 16%. However, the uncertainty in this value is larger than for sulphur and NOx-nitrogen.Comparisons between results for the year 2000 obtained with MATCH-Sweden and the new “Unified EMEP Eulerian model” (EMEP, 2003) respectively, show good agreement for most parameters. The agreement is much better than observed in earlier comparisons with the old EMEP model. Large differences are found only for long-range transport contribution to the NHx-deposition over Northern Sweden, where MATCH-Sweden calculations indicate larger depositions than EMEP. However, the MATCH-Sweden system – including simplified data assimilation - suffers from a lack of representative air and precipitation NHx-measurements in that area. A tentative estimate of deposition trends over Sweden indicates a 50-55% decrease for sulphur between 1991 and 2002. For NOx- and NHx-nitrogen the corresponding decrease in deposition is only about 15%each.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 2004. p. 32
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 113
Keywords
vägtrafik, emissioner, utsläpp till luft, luftföroreningar, emissionsstatistik
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2264 (URN)Meteorologi, Luftkvalitet, Rapporter, Serie Meteorologi (Local ID)Meteorologi, Luftkvalitet, Rapporter, Serie Meteorologi (Archive number)Meteorologi, Luftkvalitet, Rapporter, Serie Meteorologi (OAI)
Available from: 2004-04-29 Created: 2016-07-08 Last updated: 2020-05-04Bibliographically approved
Persson, C. & Magnusson, M. (2003). Kvaliteten i uppmätta nederbördsmängder inom svenska nederbördskemiska stationsnät. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Kvaliteten i uppmätta nederbördsmängder inom svenska nederbördskemiska stationsnät
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

För att uppmätta föroreningshalter i vecko- eller månadsprover från de svenska nederbördskemiska stationsnäten EMEP, PMK (svenska Luft- och Nederbördskemiska nätet) och REG (regionala nederbördskemiska stationsnät, som drivs av IVL i flertalet län, här sammanförda till ett nät) ska vara riktiga krävs att den uppmätta nederbördsmängden vid varje station och nederbördstillfälle är representativ för den nederbördsmängd som verkligen fallit. Korrekt bestämda föroreningshalter i nederbörden är i sin tur en förutsättning för att den beräknade våtdepositionen ska bli korrekt. Detta gäller oavsett om våtdepositionsberäkningarna baseras enbart på nederbördskemiska mätdata eller om MATCH-Sverige modellen, som inkluderar förenklad dataassimilation av föroreningshalter, utnyttjas. Det är emellertid svårt att mäta upp korrekta nederbördsmängder, flera felkällor finns.I denna studie har en utvärdering gjorts av kvaliteten i uppmätta nederbördsmängder inom de svenska nederbördskemiska stationsnäten. Detta har gjorts med hjälp av objektivt analyserade nederbördsfält över Sverige, baserade på SMHIs samtliga nederbördsstationer samt fjärranalysdata. Resultaten visar att det under vissa perioder under 1998-2001 finns brister i kvaliteten för uppmätta nederbördsmängder vid de svenska EMEP-stationerna Aspvreten och Vavihill och att nederbördsmätningarna inom PMK- och REG-näten visar bristande kvalitet under vinterhalvåren. Det finns dessutom systematiska skillnader i uppsamlingseffektivitet mellan sommar- och vinterhalvår vid dessa båda stationsnät.För EMEP-stationerna är de största avvikelserna i uppmätt nederbördsmängd troligen orsakade av tekniska fel på locksamlarna, som påverkar den automatiska öppningen av locken i samband med nederbörd.En möjlig orsak till kvalitetsbristerna i uppmätt nederbördsmängd under vintern vid PMK- och REG-näten är utnyttjandet av de s.k. snösäckarna som används under vinterhalvåret oavsett väderförhållanden. Praktiska studier och CFD-beräkningar (strömningsmodell) vid SMHI visar att detaljutformningen av nederbördsmätarna kan ha avsevärd betydelse för uppsamlingseffektiviteten av nederbörd. Snösäckarna kan innebära en betydande påverkan på de aerodynamiska förhållandena runt provtagarna, och därmed kan uppmätt nederbördsmängd under vinterhalvåret variera beroende på såväl vindhastighet, vindriktning, storleken på regndroppar/snöflingor, om det är regn eller snö samt på den lokala placeringen av provtagaren. Det kan dessutom finnas systematiska skillnader mellan PMK- och REG-näten, eftersom principerna för hur provtagarna placeras skiljer sig något åt mellan de båda stationsnäten.Såväl snösäckar som locksamlare har utnyttjats under många år och de variationer i uppsamlingseffektivitet för nederbörd som dessa orsakar kan vara bidragande orsaker till de skillnader i beräknad deposition, som har erhållits beroende på vilket stationsnät och vilka beräkningsmetoder som utnyttjats.

Abstract [en]

High quality measurements of precipitation amounts in precipitation chemistry networks are of large importance in order to obtain correct information concerning concentrations in precipitation as well as wet deposition of air pollutants. In this study the quality of measured precipitation amounts at each of three different Swedish precipitation chemistry networks has been investigated. For shorter periods during 1998-2001 quality deficiencies were found at two Swedish EMEP stations. The reason to that seems to be technical problems with the lid samplers used at that network. For the Swedish air and precipitation chemistry network (PMK) and the regional network (REG) deficiencies in precipitation measurements were found for the winter seasons. Very large scatter in precipitation amounts was obtained when comparisons were made with objective interpolated precipitation fields based on all SMHI observations. The reason to this disagreement is assumed to be the use of “snowsacks” on the samplers during the winter half-year regardless of weather condition. These “snow-sacks” are assumed to influence the aerodynamic conditions around the samplers and thus also influence the efficiency in sampling raindrops and snowflakes.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 2003. p. 28
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 108
Keywords
Precipitation chemistry network, PMK, regional network, EMEP, precipitation sampler, wet deposition Precipitation chemistry network, PMK, regional network, EMEP, precipitation sampler, wet deposition
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2265 (URN)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Local ID)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Archive number)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (OAI)
Available from: 2003-04-29 Created: 2016-07-08 Last updated: 2020-05-04Bibliographically approved
Omstedt, G., Persson, C. & Skagerström, M. (2003). Vedeldning i småhusområden. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Vedeldning i småhusområden
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vedeldning kan ge upphov till betydande emissioner av partiklar till luft, vilket i sin tur kan leda till problem med luftkvaliteten och att miljökvalitetsnormen (MKN) för PM10 överskrids. De faktorer som främst avgör om MKN för PM10 överskrids är, a) stora lokala partikelemissioner, b) ogynnsamma meteorologiska förhållanden med liten utspädning av de lokala emissionerna samt c) höga bakgrundshalter orsakade av utsläpp längre eller mycket långt bort.

Kapitel 2 syftar till att bedöma meteorologins roll för vedeldning i småhusområden. Där redovisas resultat från modellberäkningar med meteorologiska data från 11 orter i landet. Beräkningarna bygger på det hypotetiska antagandet att de detaljerade vedeldningsemissioner, som tagits fram för en belastad stadsdel i Lycksele, även gäller för samtliga övriga orter. Beräkningarna indikerar att med detta antagande är riskerna stora för överskridande av miljökvalitetsnormen avseende 90-percentilen för PM10 i stora delar av norra Sverige. Riskerna för överskridande av övre utvärderingströsklar föreligger i stora delar av landet avseende främst 98- percentiler men även årsmedelvärden. Orsaken till dessa risker är främst emissioner från gamla vedpannor. Beräkningarna visar att betydande miljövinster kan erhållas om gamla pannor ersätts med nya. Svagheten i dessa beräkningar är att de bygger på hypotetiska emissionsdata. För att säkerställa resultaten behövs en detaljerad nationell kartläggning av partikelemissioner från vedeldning, vilket belyses i kapitlen 3 och 4.

I kapitel 3 redovisas ett första steg till en nationell geografisk kartläggning av partikelemissioner från vedeldning. De resultat som redovisas där har dock omfattande begränsningar i flera avseenden beroende på stora brister i den information som hittills varit tillgänglig. Den geografiska kartläggning som gjorts är endast på kommunal nivå, dvs. totalvärden per kommun anges, medan spridningsberäkningar som ska relateras till MKN, kräver en geografisk upplösning av emissionerna i ca 100x 100 m rutor. Dessutom saknas emissioner från vedeldning i jordbruksfastigheter.

Den totala PMlO-emissionen för Sverige från ved/flis/spån-förbränning i småhus (exkl. jordbruksfastigheter) som erhålles i denna studie är ca 37 600 ton per år. Av Figur 3.1 framgår en geografisk fördelning av dessa PM10-emissioner och bilaga 1 visar motsvarande PM10-emissioner för småskalig vedeldning uppdelad per kommun. Denna emission är ca 2,8 gånger större än motsvarande emission beräknad på grunddata från SMED (SvenskaMiljöEmissionsData) för Sveriges Internationella rapportering år 2000. Huvudorsaken till denna skillnad är att man i underlaget till Sveriges Internationella rapportering endast utnyttjat en medelemissionsfaktor (0,585 g/MJ) för all vedeldning, medan emissionsberäkningarna i denna studie baseras på fyra olika emissionsfaktorer (0,055-2,19 g/MJ) som kopplats till fyra olika sotningsfrister. Antalet pannor per sotningsfrist har baserats på data från Sveriges samtliga 320 sotningsdistrikt. Kvaliteten i dessa data torde dock variera kraftigt mellan olika sotningsdistrikt. Den sotningsfrist som har den största emissionsfaktorn, äldre vedpannor, svarar enligt beräkningarna också för den dominerande delen av hela ved/flis/spån-förbränningen i småhus och dominerar fullständigt den beräknade PM10-emissionen från vedeldning.Vedeldning i småhus och vägtrafikens emissioner är de dominerande delarna av Sveriges totala PM10-emissioner. Den geografiska fördelningen av vägtrafikens emissioner framgår av Figur 3.2 och den totala PM10-emissionen av Figur 3.3.

För att få en realistisk beskrivning av vilka orter och delar av Sverige som riskerar överskridanden av MKN för PM10 på grund av vedeldning krävs en geografiskt mer detaljerad emissionskartläggning för hela landet än vad som redovisas i denna studie samt en metodik för att koppla samman bakgrundshalter av PM10 med lokalt genererade partikelhalter. I kapitel 4 diskuteras framtida möjligheter för detta.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 2003. p. 68
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 109
National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Meteorology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2325 (URN)Meteorologi, Luftkvalitet, Rapporter, Serie Meteorologi (Local ID)Meteorologi, Luftkvalitet, Rapporter, Serie Meteorologi (Archive number)Meteorologi, Luftkvalitet, Rapporter, Serie Meteorologi (OAI)
Available from: 2003-05-13 Created: 2016-07-08 Last updated: 2020-05-04Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3107-6564

Search in DiVA

Show all publications