Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Josefsson, Weine
Publications (10 of 35) Show all publications
Josefsson, W. (2019). Long-term global radiation in Stockholm, 1922-2018.
Open this publication in new window or tab >>Long-term global radiation in Stockholm, 1922-2018
2019 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

In 1922 monitoring of global irradiation started in Stockholm, Sweden. Over the years SMHI has been measuring this meteorological quantity with various instruments and at different sites within Stockholm. This type of changes of instruments and sites cause minor, but important systematic changes in the measured global irradiation. Therefore, it is not recommended to directly compare the results from different periods.The report presents methods how this can be done and there is a final data set with long-term global radiation data for Stockholm. Daily and monthly final data are presented on a web-page at www.smhi.seAs a bi-product the sunshine duration was also digitized, controlled and corrected. These data can be found in Appendix 3.

Abstract [sv]

År 1922 inleddes mätningar av globalstrålningen i Stockholm. Under åren har SMHI använt olika instrumenttyper, insamlingssystem och även flyttat mätplatsen inom staden. Denna typ av förändringar orsakar, små ibland större, men betydelsefulla systematiska förändringar i den uppmätta globalstrålningen. Därför kan det finnas betydande osäkerheter i direkta jämförelser av data från olika perioder. I föreliggande rapport visas hur data granskats, ibland rättats, kompletterats och korrigerats för kända mätfel till ett slutligt data-set, som förhoppningsvis bättre ska kunna användas för studier av den långsiktiga variationen av globalstrålning i Stockholm än de ursprungliga mätningarna.Under arbetet uppstod behov av att använda solskenstidsobservationer. Dessa har därför digitaliserats, granskats och vid behov rättats så att en någorlunda homogen serie erhållits på månadsnivå. Information om detta finns i Appendix 3.

Publisher
p. 92
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 165
National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Meteorology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-5175 (URN)
Available from: 2019-03-19 Created: 2019-03-19 Last updated: 2019-03-19Bibliographically approved
Landelius, T., Andersson, S., Carlund, T. & Josefsson, W. (2018). Karteringen av solstrålningen i Sverige. Polarfront (168), 31-40
Open this publication in new window or tab >>Karteringen av solstrålningen i Sverige
2018 (Swedish)In: Polarfront, no 168, p. 31-40Article in journal (Other academic) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Svenska Meteorologiska Sällskapet, 2018
National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Remote sensing
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-5157 (URN)
Available from: 2019-02-01 Created: 2019-02-01 Last updated: 2019-02-01Bibliographically approved
Zerefos, C. S., Eleftheratos, K., Kapsomenakis, J., Solomos, S., Inness, A., Balis, D., . . . Stubi, R. (2017). Detecting volcanic sulfur dioxide plumes in the Northern Hemisphere using the Brewer spectrophotometers, other networks, and satellite observations. Atmospheric Chemistry And Physics, 17(1), 551-574
Open this publication in new window or tab >>Detecting volcanic sulfur dioxide plumes in the Northern Hemisphere using the Brewer spectrophotometers, other networks, and satellite observations
Show others...
2017 (English)In: Atmospheric Chemistry And Physics, ISSN 1680-7316, E-ISSN 1680-7324, Vol. 17, no 1, p. 551-574Article in journal (Refereed) Published
National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Meteorology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-4030 (URN)10.5194/acp-17-551-2017 (DOI)000393785000005 ()
Available from: 2017-03-22 Created: 2017-03-22 Last updated: 2017-05-12Bibliographically approved
Josefsson, W., Ottosson Löfvenius, M. & Perrnilla, L. (2016). Measurements of total ozone 2012-2015.
Open this publication in new window or tab >>Measurements of total ozone 2012-2015
2016 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

This report summarises the quality control, quality assurance and measurements of total

ozone at Norrköping and Vindeln for the period 2012-2015. Significant incidents affecting the

measurements are documented. Daily data are listed and plotted.

This work was supported by the Swedish Environmental Protection Agency.

Abstract [sv]

Rapporten sammanfattar kvalitetskontrollen, kvalitetssäkringen och mätningarna av totalozon

vid Norrköping och Vindeln under perioden 2012-2015. Händelser som signifikant påverkat

mätningarna är dokumenterade.

Arbetet har finansierats av Naturvårdsverkets Miljöövervakning (programområdet Luft,

delprogrammet ozonskiktets tjocklek) och denna period avser Avtal Nr. 211 1002 och 211-

14-002 med ärendenummer NV-11173-11 och NV-08341-13. Motsvaras vid SMHI av

följande diarienummer 2014/492/10.3 samt 2012/1108/10.3.

Publisher
p. 54
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 161
National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Meteorology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2850 (URN)
Available from: 2016-08-17 Created: 2016-08-17 Last updated: 2017-05-12Bibliographically approved
Olsson, J. & Josefsson, W. (2015). Skyfallsuppdraget ett regeringsuppdrag till SMHI. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Skyfallsuppdraget ett regeringsuppdrag till SMHI
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Att uppskatta ett ”värsta möjliga skyfall” är av många olika skäl en synnerligen komplex uppgift. Dels finns ett begränsat historiskt dataunderlag, dels är de bakomliggande fysikaliska processerna inte fullständigt kända, dels förändras klimatet med osäker påverkan på extrema väderhändelser. En och samma extremt stora nederbördsmängd kan på olika platser eller vid olika tidpunkter få helt skilda effekter. För att kunna ge en uppskattning av värsta möjliga skyfall behöver vi precisera ett antal förutsättningar. Olika statistiskt eller fysikaliskt baserade metoder finns för att beskriva extrem korttidsnederbörd. I början av uppdraget identifierades sex huvudsakliga aspekter som måste beaktas om vi ska öka vår kapacitet att förstå och beskriva skyfall. Var och en av dessa aspekter har tillägnats ett kapitel i rapporten och i det följande ges en motivering till de aktiviteter som genomförts och redovisas i varje kapitel. Omvärlden (kapitel 3): Det finns både inom Sverige, bland våra grannländer och i den övriga världen mycket kunskap, erfarenheter och metodik rörande skyfall som vi försökt ta del av. Inom uppdraget genomfördes därför en litteraturstudie med målet att skapa en god och heltäckande översikt över det nuvarande kunskapsläget m.a.p. inträffade skyfall, analysmetodik och trender. Dessutom anordnades två workshops, en med syfte att utbyta erfarenheter och knyta kontakter med experter i våra grannländer och en med syfte att få respons på erhållna resultat från olika intressenter, exempelvis myndigheter och kommuner, inom Sverige. Båda dessa visade på behovet av och värdet av informationsutbyte, något som vi måste fortsätta med och att utveckla för att optimera samhällets förmåga att hantera effekterna av kraftiga skyfall. Observationer (kapitel 4): Observationer är vår huvudsakliga källa till kunskap om skyfall men de är kortvariga och lokala väderfenomen som är svåra att mäta. Mätningarna måste ske med ett mycket kort tidssteg, hög rumslig detaljeringsgrad och hög noggrannhet vad gäller regnmängd. Alla existerande instrument är begränsade i ett eller flera av dessa avseenden. Det finns behov av att regelbundet göra uppdaterade analyser av observationer från SMHIs nät av automatstationer. SMHI håller på att modernisera det svenska radarnätet och ska om några år uppgradera det nuvarande automatstationsnätet. Detta kommer att leda till förbättrad kvalité på radarprodukterna, vilket i sin tur direkt ger en högre kvalité på nederbördsanalyserna och nederbördsprognoserna och en tätare insamlingsfrekvens av nederbörd. För att hämta hem vinsterna med nya och bättre observationer bör vi utveckla vår metodik för att använda väderradar för skyfallsanalyser, och även börja utreda de möjligheter som ges med ny mätteknik via mobilmaster och satelliter. Analys (kapitel 5): Observationerna i sig innehåller den grundläggande informationen om skyfall men vanligtvis analyseras och beskrivs observationerna via statistiska funktioner för att jämna ut variationer och inte minst för att uppskatta storleken på ännu inte inträffade skyfall. Inom Sverige används ett par olika varianter. Vi måste göra en bredare översikt över de angrepp som finns och vilka som används i vår närhet och i liknande klimat. Vi bör så långt det går testa angrepp som hittills inte testats i Sverige samt försöka kvantifiera de osäkerheter som är förknippade med olika val av metodik. Prognoser (kapitel 6): Prognosmodellerna utvecklas fortlöpande och kommer allt närmre möjligheten att fysikaliskt beskriva enskilda moln (skyfall) på en övergripande nivå, men för att kunna beskriva hur enskilda moln utvecklas och rör sig ställs även krav på att det finns observationer som ligger mycket tätt i rummet och i tiden. Detta ligger dock en bit in i framtiden. När det gäller att göra skyfallsprognoser jobbar SMHI nu med ett system som kombinerar befintliga prognosmodeller med radarinformation. När radarekon (indikation på nederbörd) väl finns kan vi med hjälp av prognosmodellernas vindfält förflytta dessa. I dagsläget är alltså radar en nyckelkomponent men i framtiden kommer sannolikt även satellitobservationer att bidra till att förbättra prognoserna av skyfall. Vi måste analysera nuvarande prognossystem m.a.p. förmågan att beskriva lokal intensiv nederbörd. Klimatförändringen (kapitel 7): En viktig aspekt på intensiv korttidsnederbörd och skyfall är vilken effekt den globala uppvärmningen kommer att ha. Generellt bör skyfallen bli kraftigare eftersom en varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga och därmed skapar förutsättningar för högre nederbördsintensiteter. Å andra sidan kan det också leda till att nederbördstillfällena blir färre, och/eller att tidsavståndet mellan dem ökar. Inom uppdraget har vi sammanställt kunskapsläget både vad gäller observerade trender och beräknade framtida förändringar av extrem korttidsnederbörd, i Sverige och utomlands. Vi har också analyserat de högupplösta klimatprojektioner som nyligen blivit tillgängliga samt studerat effekten av analysmetodik på de beräknade förändringarna. Effekter (kapitel 8): Även om själva uppdraget handlar specifikt om korttidsnederbörd så är bakgrunden till uppdraget de negativa effekter på samhället som korttidsnederbörd och skyfall kan ha. En huvudsaklig konsekvens av skyfall är s.k. pluviala översvämningar. Dessa inträffar när nederbördsintensiteten överskrider markens förmåga till infiltration och avvattning vilket leder till att vatten ansamlas på markytan och översvämning sker. Översvämningen i Malmö augusti 2014 är det främsta exemplet under senare år, men åtskilliga andra händelser har rapporterats. Den ökade uppmärksamhet som skyfallsproblematiken fått under senare år har lett till att många städer och kommuner börjat analysera sin sårbarhet i detta avseende. Vi har försökt att ge en lägesbeskrivning av denna verksamhet. Vi har också börjat utreda hur den pågående utvecklingen av SMHIs system för flödesmodellering mot högre tidsupplösning kan användas för att beskriva skyfallseffekter. Vi avgränsade oss geografiskt till Sverige, men tog även en titt på våra grannländer och de erfarenheter som finns där. Vi har ju trots allt liknande klimat. Via en workshop den 22-23 oktober med speciellt inbjudna experter på skyfall från Sverige och övriga Norden försökte vi fånga in aktuell kunskap och idéer till uppdraget. Tyvärr blev den finske deltagaren sjuk vilket begränsade aktuell information från vårt östra grannland. Ett syfte med workshopen var att ta fram rekommendationer och förslag över vilka frågor kring skyfall som bör prioriteras. Via en litteraturstudie har vi försökt fånga upp hur motsvarande frågor har hanterats i Sverige och i övriga världen. Begränsningar infördes även i tiden så till vida att vi främst studerade kraftig nederbörd med varaktighet 24 timmar eller kortare (ner till 7,5 min). Vårt historiska material, d.v.s. observationer som finns i SMHIs databas, blev en given utgångspunkt. Bearbetning av befintliga observationer ger indikationer på hur vanliga skyfall har varit, deras geografiska fördelning och när de förekommer i tiden (under dygnet och när under året). Ett delprojekt var att försöka få till ett samarbete och utbyte med kommunernas nederbördsdata, vilket skulle bli ett bra komplement då dessa observationer ofta har en hög tidsupplösning och görs i tätorter där effekten av skyfall kan vara betydande. Vi hann knappt ta del av dessa data i år, men på sikt kan detta bli ett nationellt värdefullt data-set. Bearbetningen av nederbördsdata för att ta fram dimensionerande värden exempelvis så kallade 10-årsregn, 100-årsregn osv. bygger på olika statistiska metoder. Inom projektet testades olika metoder och en litteraturstudie gjordes för att sammanställa vad som gjorts tidigare i Sverige och i andra länder. Eftersom SMHIs nuvarande stationsnät (knappt 700 stationer varav flertalet endast ger dygnsnederbörd) är glest och att skyfallen har en liten geografisk utbredning hamnar många kraftiga skyfall vid sidan av mätstationerna. Inom projektet undersöktes hur väl det går att uppskatta nederbörden med hjälp av radar. Försök har gjorts tidigare men kvalitén har många gånger varit låg. En förbättring av metodiken kan ge bättre analyser men också möjligheter för korttidsprognoser av kraftig nederbörd. En mycket viktig fråga är ”Går det att göra användbara prognoser av kraftiga skyfall?”. Korttidsprognoser av nederbörd med hjälp av radarinformation i kombination med de vanliga prognosmodellerna kan vara en framkomlig väg. Dagens operationella prognosmodeller är för grova för att beskriva den konvektiva nederbörden som ger upphov till de kraftigaste skyfallen, men det finns modeller som kan testas i högre upplösning för att undersöka om detta är en framkomlig väg. Vi har kört en så kallad högupplöst modell på ett testfall för att se vilka framkomliga vägar som existerar. En begränsad teoretisk studie över prediktabiliteten gjordes för att bedöma vad som krävs för att våra modeller och av indata till dessa för att uppnå användbara skyfallsprognoser. Räcker det med att datorerna blir snabbare eller behöver också den fysikaliska beskrivningen i modellen ändras eller behöver vi ännu bättre observationer eller behöver alla delar förbättras för att prognoserna ska bli tillräckligt bra vad gäller skyfall för tex användbara varningar. Utöver radardata finns det potentiellt användbar information från alla mikrovågslänkar (mobilmaster) som redan finns i landet. En del av projektet har gjort en pilotstudie av användbarheten av dessa för att uppskatta nederbördsmängder. En annan del har bedömt vad som kan göras med befintliga och med kommande satellitdata. I och med den pågående klimatförändringen blir det också viktigt att ta den med i beräkningen. Vilka förändringar av skyfall kan förväntas? Fler eller färre skyfall, geografisk fördelning, ändras tiden på året, tiden på dygnet? Inom projektet har ingen sådan ny studie gjorts. När projektet började leverera resultat blev det viktigt att diskutera framtida projekt som kan medföra förbättringar i övervakning av skyfall, prognosering av skyfall och givetvis varningar och att förmedla detta till potentiella användare för att få en återkoppling huruvida resultaten och idéerna är användbara. Detta skedde i december vid en seminariedag, som planerades tillsammans med MSB, SGI och Karlstads universitet som riktade sig till kommuner, länsstyrelser och myndigheter (användare av skyfallsinformation). Läs mer om detta i avsnitt 3.3 samt bilaga III.SGI och Karlstads universitet som riktade sig till kommuner, länsstyrelser och myndigheter (användare av skyfallsinformation). Läs mer om detta i avsnitt 3.3 samt bilaga III.

Abstract [en]

Arbetet har sammanfattats i en rapport, som kan betraktas som en lägesrapport, inkluderar en omvärldsanalys; vad som gjorts i Sverige och i andra länder, delvis inhämtat vid en expertworkshop. Rapporten innehåller också en bearbetning av SMHIs nederbördsobservationer avseende korttidsnederbörd (skyfall) och en diskussion kring olika statistiska metoder att analysera dessa observationer. Dessutom har SMHIs nuvarande system för att prognosera skyfall uppgraderats och i rapporten diskuteras även vilka möjligheter som finns att ytterligare förbättra prognoserna i framtiden. Den pågående klimatförändringen påverkar vädret och därmed skyfallen. Rapporten tar upp de senaste rönen inom forskningen och även de negativa effekter som skyfall ger på samhället. Vilka behov finns i samhället och vad kan vi göra för att minimera de negativa effekterna var något som diskuterades vid en användarworkshop.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 2015. p. 165
Series
Climatology, ISSN 1654-2258 ; 37
National Category
Climate Research
Research subject
Climate
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2814 (URN)Klimat, Rapporter, Serie Klimatologi (Local ID)Klimat, Rapporter, Serie Klimatologi (Archive number)Klimat, Rapporter, Serie Klimatologi (OAI)
Available from: 2015-12-22 Created: 2016-07-08 Last updated: 2017-05-12Bibliographically approved
Petkov, B. H., Vitale, V., Tomasi, C., Siani, A. M., Seckmeyer, G., Webb, A. R., . . . Vanicek, K. (2014). Response of the ozone column over Europe to the 2011 Arctic ozone depletion event according to ground-based observations and assessment of the consequent variations in surface UV irradiance. Atmospheric Environment, 85, 169-178
Open this publication in new window or tab >>Response of the ozone column over Europe to the 2011 Arctic ozone depletion event according to ground-based observations and assessment of the consequent variations in surface UV irradiance
Show others...
2014 (English)In: Atmospheric Environment, ISSN 1352-2310, E-ISSN 1873-2844, Vol. 85, p. 169-178Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The strong ozone depletion event that occurred in Arctic during spring 2011 was found to cause appreciable reduction in the ozone column (OC) in Europe, even at lower latitudes. The features of this episode have been analysed using the data recorded at 34 ground-based stations located in the European area and compared with the similar events in 2000 and 2005. The results provided evidence that OC as far south as 40 degrees N latitude was considerably influenced by the Arctic ozone loss in spring 2011. The reduction of OC at the northernmost sites was about 40% with respect to the mean value calculated over the previous six-year period, while a similar decrease at the southern extreme ranged between 15 and 18%, and were delayed by nearly two weeks compared to the Arctic region. The ozone distributions reconstructed for the West Europe sector show that the decline of OC lasted from late March to late April 2011. The echo of the Arctic ozone depletion on mid-latitude UV irradiance has been analysed trough model computations that show an increase of the midday erythemal dose by 3-4 SED (1 SED = 100 J m(-2)) that was slightly higher than at polar regions. On the other hand it was assessed that the biosystems in the northernmost regions were a subject of about 4 times higher UV stress than those at mid-latitudes. Despite indications of an OC recovery, the event examined here shows that the issue of ozone depletion episodes cannot be belittled. (C) 2013 Elsevier Ltd. All rights reserved.

Keywords
Ozone depletion, Arctic ozone, Solar UV irradiance, Ozone impact on surface UV
National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Remote sensing
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-125 (URN)10.1016/j.atmosenv.2013.12.005 (DOI)000331417700019 ()
Available from: 2015-04-10 Created: 2015-03-26 Last updated: 2017-05-12Bibliographically approved
den Outer, P. N., van Dijk, A., Slaper, H., Lindfors, A. V., De Backer, H., Bais, A. F., . . . Josefsson, W. (2012). Applying spaceborne reflectivity measurements for calculation of the solar ultraviolet radiation at ground level. ATMOSPHERIC MEASUREMENT TECHNIQUES, 5(12), 3041-3054
Open this publication in new window or tab >>Applying spaceborne reflectivity measurements for calculation of the solar ultraviolet radiation at ground level
Show others...
2012 (English)In: ATMOSPHERIC MEASUREMENT TECHNIQUES, ISSN 1867-1381, Vol. 5, no 12, p. 3041-3054Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Long-term analysis of cloud effects on ultraviolet (UV) radiation on the ground using spaceborne observations requires the use of instruments that have operated consecutively. The longest data record can be built from the reflectivity measurements produced by the instruments Total Ozone Mapping Spectrometers (TOMS) flown on Nimbus 7 from 1979 to 1992, TOMS on Earth Probe from 1996 to 2005, and the Ozone Monitoring Instrument (OMI) flown on EOS Aura since 2004. The reflectivity data produced by TOMS on Earth Probe is only included until 2002. A comparison is made with cloud effects inferred from ground-based pyranometer measurements at over 83 World Radiation Data Centre stations. Modelled UV irradiances utilizing the standard reflectivity are compared with measurements of UV irradiances at eight European low-elevation stations. The reflectivity data of the two TOMS instruments shows a consistent agreement, and the required corrections are of low percentage, i.e. 2-3%. In contrast, the reflectivity product of OMI requires correction of 7-10%, and a solar angle dependency therein is more pronounced. These corrections were inferred from a comparison with pyranometer data, and tested using the UV measurements. The average reduction of UV radiation due to clouds for all sites together indicates a small trend: a diminishing cloudiness, in line with ground-based UV observations. Uncorrected implementation of the reflectivity data would have indicated the opposite. An optimal area was established for reflectivity data for the calculation of daily sums of UV radiation. It measures approximately 1.25 degrees in latitudinal direction for square-shaped areas overhead the ground-based UV stations. Such an area can be traversed within 5 to 7 h at the average wind speeds found for the West European continent.

National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Remote sensing
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-469 (URN)10.5194/amt-5-3041-2012 (DOI)000312666200005 ()
Available from: 2015-04-17 Created: 2015-04-14 Last updated: 2017-05-04Bibliographically approved
Kaurola, J., Lindfors, A., Lakkala, K., Hansen, G., Josefsson, W., Vuilleumier, L., . . . Slaper, H. (2010). On the usability of the ERA-40 reanalysis in the estimation of past surface UV radiation over Europe. Journal of Geophysical Research - Atmospheres, 115, Article ID D24107.
Open this publication in new window or tab >>On the usability of the ERA-40 reanalysis in the estimation of past surface UV radiation over Europe
Show others...
2010 (English)In: Journal of Geophysical Research - Atmospheres, ISSN 2169-897X, E-ISSN 2169-8996, Vol. 115, article id D24107Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Erythemal daily UV doses have been calculated using input data from the ERA-40 reanalysis for years 1958-2002. The quality of input parameters for UV calculations has been validated with available ground based total ozone data and estimates of Cloud Modification Factor (CMF), and the results have been compared with existing UV data. Owing to limited availability of validation data especially during 1960s and 1970s the analysis focused on sites located in central and northern Europe. The current work is the first step in deriving reliable long-term UV time series from the ERA-40 reanalysis. Total ozone from the ERA-40 reanalysis is affected by significant biases, especially before satellite ozone measurements were available for assimilation. Estimations of the effect of clouds on surface UV were made using global radiation (300-3000 nm) budgets at the surface because available ERA-40 cloud data do not allow good estimates of surface daily UV doses. There are some problems with ERA-40 solar radiation budgets which cause systematic biases in calculated daily UV doses. Comparison of calculated daily erythemal UV doses against ground-based UV data indicate that ERA-40 UV doses are typically overestimated by 6-18% in central and northern Europe and underestimated by 9-17% at Davos, Switzerland. Root-mean-square errors of the calculated daily UV doses are usually in the range of 30-40%. Trends of UV doses were calculated for the concurrent period of the TOMS satellite UV data (1979-2002). The trends of zonally averaged ERA-40 and TOMS UV agree well and are mostly of the same sign and magnitude.

National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Meteorology; Remote sensing
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-548 (URN)10.1029/2010JD013810 (DOI)000285463300001 ()
Available from: 2015-04-22 Created: 2015-04-20 Last updated: 2017-12-04Bibliographically approved
den Outer, P. N., Slaper, H., Kaurola, J., Lindfors, A., Kazantzidis, A., Bais, A. F., . . . Josefsson, W. (2010). Reconstructing of erythemal ultraviolet radiation levels in Europe for the past 4 decades. Journal of Geophysical Research - Atmospheres, 115, Article ID D10102.
Open this publication in new window or tab >>Reconstructing of erythemal ultraviolet radiation levels in Europe for the past 4 decades
Show others...
2010 (English)In: Journal of Geophysical Research - Atmospheres, ISSN 2169-897X, E-ISSN 2169-8996, Vol. 115, article id D10102Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper is based on a comparative study on ultraviolet radiation (UV) measurements and UV reconstruction models for eight sites in Europe. Reconstruction models include neural network techniques and radiative transfer modeling combined with empirical relationships. The models have been validated against quality-controlled ground-based measurements, 8 to 20 years, on time scales ranging from daily to yearly UV sums. The standard deviations in the ratios of modeled to measured daily sums vary between 10 and 15%. The yearly sums agree within a 5% range. Depending on the availability of ancillary measurements, reconstructions have been carried out to the early 1960s. A method has been set up to educe one best estimate of the historical UV levels that takes into account the long-term stability and underlying agreement of the models, and the agreement with actual UV measurements. Using this best estimate, the yearly sums of erythemally weighted UV irradiance showed a range of 300 kJ/m(2) at 67 degrees N to 750 kJ/m(2) at 40 degrees N. The year-to-year variability was lowest at 40 degrees N with a relative variation of 4.3%; for central and northern European latitudes this year-to-year variation was 5.2 to 6.5%. With regard to the period 1980 to 2006, first-order trend lines range from 0.3 +/- 0.1 to 0.6 +/- 0.2% per year, approximately two thirds of which can be attributed to the diminishing of cloudiness and one third to ozone decline.

National Category
Meteorology and Atmospheric Sciences
Research subject
Meteorology
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-566 (URN)10.1029/2009JD012827 (DOI)000277965100005 ()
Available from: 2015-04-22 Created: 2015-04-20 Last updated: 2017-05-12Bibliographically approved
Josefsson, W. & Ottosson Löfvenius, M. (2009). Measurements of total ozone 2006-2008. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Measurements of total ozone 2006-2008
2009 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

This report summarises the quality control, quality assurance and measurements of total ozone at Norrköping and Vindeln for the period 2006-2008. Significant incidents affecting the measurements are noted. Daily data are listed and plotted.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 2009. p. 32
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 136
Keywords
Total ozone, Brewer, Dobson ozone spectrophotometer, ozone layer
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2635 (URN)Meteorologi, Luftkvalitet, Rapporter, Serie Meteorologi (Local ID)Meteorologi, Luftkvalitet, Rapporter, Serie Meteorologi (Archive number)Meteorologi, Luftkvalitet, Rapporter, Serie Meteorologi (OAI)
Available from: 2009-03-31 Created: 2016-07-08 Last updated: 2016-07-08Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications
v. 2.35.7
|