Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Wern, Lennart
Publications (10 of 29) Show all publications
Olsson, J., Berg, P., Eronn, A., Simonsson, L., Södling, J., Wern, L. & Yang, W. (2018). Extremregn i nuvarande och framtida klimat Analyser av observationer och framtidsscenarier.
Open this publication in new window or tab >>Extremregn i nuvarande och framtida klimat Analyser av observationer och framtidsscenarier
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Studien har främst omfattat analyser av extrem korttidsnederbörd i observationer från SMHIs nät av automatiska meteorologiska stationer. Även analyser av korttidsnederbörd från kommunala mätare, manuella meteorologiska stationer, väderradar och klimatmodeller har genomförts. De huvudsakliga slutsatserna från detta uppdrag kan sammanfattas enligt följande.

  • En regionalisering av extrem korttidsnederbörd (skyfall) i Sverige gav fyra regioner: sydvästra (SV), sydöstra (SÖ), mellersta (M) och norra (N) Sverige. Ytterligare indelning kan göras men i denna studie prioriterades att ha regioner av denna storleksordning för att få ett ordentligt underlag för regional statistik. Regionaliseringen gäller enbart korttidsnederbörd, upp till maximalt 12 tim varaktighet.
  • Den regionala statistiken uppvisar tämligen distinkta geografiska skillnader, med högst värden i region SV och lägst i region N. Det är inte förvånande att vårt avlånga land uppvisar regionala skillnader då varmare och fuktigare luftmassor förekommer mer i söder än i norr, och därmed ökar förutsättningarna för intensiv nederbörd. Den regionala statistiken överensstämmer överlag väl med motsvarande statistik i våra grannländer.
  • Under perioden 1996-2017 finns inga tydliga tidsmässiga tendenser vad gäller skyfallens storlek och frekvens i de olika regionerna, utan dessa ligger överlag på en konstant nivå. Inte heller extrem dygnsnederbörd sedan 1900 uppvisar några tydliga tendenser på regional nivå. På nationell nivå indikeras en svag ökning av dels landets högsta årliga nederbörd sedan 1881, dels förekomsten av stora, utbredda 2-dygnsregn sedan 1961.
  • Skyfallsstatistik baserad på nederbördsobservationer från väderradar som justerats mot interpolerade stationsdata (HIPRAD) överensstämmer väl med stationsbaserad statistik för korta varaktigheter (upp till 2 tim) i södra Sverige. För längre varaktigheter och i mellersta och norra Sverige överskattar HIPRAD regnvolymerna.
  • Analyser av de senaste klimatmodellerna (Euro-CORDEX) indikerar en underskattning av extrema regnvolymer för korta varaktigheter (1 tim) men överlag en realistisk beskrivning av observerad skyfallsstatistik. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10% och 40% beroende på tidshorisont och koncentration av växthusgaser, vilket överlag ligger nära tidigare bedömningar.

Både för bedömningen av regionala skillnader och historiska klimateffekter är det av största vikt att bibehålla, eller ännu hellre utöka, observationerna av korttidsnederbörd i Sverige. Nederbördsmätning via alternativa tekniker bör kunna användas i allt högre utsträckning framöver för förbättrad kunskap och statistik. Väderradar är redan etablerat och den digitala utvecklingen öppnar även möjligheter till insamling av nederbördsdata och relaterad information via mobilmaster, uppkopplade privata väderstationer, sociala medier, etc. Denna utveckling måste bevakas, utvärderas och i största möjliga utsträckning utnyttjas.

Publisher
p. 367
Series
Climatology, ISSN 1654-2258 ; 47
National Category
Climate Research
Research subject
Climate
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-4505 (URN)
Available from: 2018-02-22 Created: 2018-02-22 Last updated: 2018-02-22Bibliographically approved
Schöld, S., Hellström, S., Ivarsson, C.-L., Kållberg, P., Lindow, H., Nerheim, S., . . . Wern, L. (2018). Vattenståndsdynamik längs Sveriges kust.
Open this publication in new window or tab >>Vattenståndsdynamik längs Sveriges kust
Show others...
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

För att skapa ett samhälle väl anpassat till dagens och framtidens havsnivåer behövs besluts- och planeringsunderlag. Skyddsåtgärder och designnivåer för kustskydd är högaktuella frågor och många aktörer är intresserade av information kring potentiella maxnivåer för vattenstånd på olika tidshorisonter. SMHI har därför analyserat de mätdataserier för havsvattenstånd som idag finns tillgängliga från stationer längs Sveriges kust. Det primära syftet var att ta fram en metod för att beräkna det högsta möjliga havsvattenståndet vid mätstationer längs Sveriges kust. Metoden beskrivs i Schöld m.fl.(2017).

I föreliggande rapport beskrivs allmänt havsnivåer, mätdata, modeller och de resultat som erhölls från olika analyser av mätdata. Mätstationerna indelades i åtta olika kustområden inom vilka vattenståndet samvarierar. Det väder och de specifika stormbanor, som under de senaste 40 åren orsakat de högsta stormfloderna på olika platser längs den svenska kusten kartlades, och vattenståndsdynamiken vid olika mätstationer studerades.

Kortvariga höjningar av vattenståndet undersöktes, både med avseende på kraftiga vattenståndshöjningar orsakade av passerande väderssystem och med avseende på förhöjda utgångslägen, som i sin tur kan bidra till att stormfloder blir extra höga.

Det högsta beräknade havsvattenstånd som presenteras är de högsta möjliga stormfloder som skulle kunna inträffa baserat på empiriska analyser av mätdata vid de olika stationerna. Kända extrema händelser, som ägt rum före det att vattenståndet började registreras, ingår inte eftersom de inte har kunnat kvantifieras. Framtida förändringar av medelvattenståndet orsakade av den globala klimatförändringen behandlas inte i denna rapport.

Resultaten från studien visar att vattennivåerna i Östersjön generellt blir som högst i Bottenviken och i de södra delarna. De höga vattenstånden i större delen av Östersjön är inte lika höga som på västkusten och i Öresund. I Östersjön förefaller också utgångsläget, havsnivån före stormen, utgöra en större del av den resulterande vattenståndshöjningen. Vid flera stationer i de centrala delarna av Östersjön är havsnivån före storm i stort sett hälften av det högsta beräknade havsvattenståndet. Längs västkusten är istället de nettohöjningar som orsakas av rena stormeffekter den viktigaste stormflodskomponenten. Lokala förhållanden, till exempel om stationen är belägen vid en öppen, rak kust eller inne i en vik, påverkar hur högt vattenståndet kan förväntas bli på en viss plats.

Analyserna visar att stormfloder skulle kunna bli omkring 20-40 cm högre än hittills observerade maximala nivåer i olika kustområden. En osäkerhetsmarginal på runt +15 cm är lämplig att addera, särskilt i de områden där tidvatten förekommer.

Series
Oceanography, ISSN 0283-7714 ; 123
National Category
Oceanography, Hydrology and Water Resources
Research subject
Oceanography
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-4508 (URN)
Available from: 2018-02-22 Created: 2018-02-22 Last updated: 2018-02-22Bibliographically approved
Wern, L. (2015). Snödjup i Sverige 1904/05 – 2013/14. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Snödjup i Sverige 1904/05 – 2013/14
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten ger en beskrivning av snöförhållandena i Sverige under vintrarna 1904/05 till 2013/14. Speciellt har vinterns största snödjup, antal dagar med snötäcke och stora snödjupsökningar under ett dygn studerats. Snödjupsrekord för olika månader och landsdelar har sammanställts. Svåra snövintrar beskrivs liksom olika exempel på extrema snöfall och snödjup med återkomsttiden 10 och 50 år. Vid en jämförelse av vintrarna under perioderna 1991 – 2014 med 1961 – 1990 så har vinterns största snödjup och antal dagar med snötäcke minskat i nästan hela landet. Stora snödjupsökningar från en dag till nästa beror ofta på så kallade snökanoner som oftast bildas över Östersjön vid vind från öster. Speciellt utsatt för snökanoner är Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle men även Smålandskusten, Vänern och Vättern är drabbat. Den vinter som varit snörikast är 1965/66 om man ser till vinterns största snödjup i Sverige som helhet. I olika delar av Sverige har det under andra vintrar förekommit större snödjup än under 1965/66. Exempelvis var det extremt mycket snö i fjällen 1988/89 och vintern 2009/10 var den snörikaste vintern i Götaland under hela den studerade perioden.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 2015. p. 62
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 158
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2848 (URN)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Local ID)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Archive number)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (OAI)
Available from: 2015-02-09 Created: 2016-07-08 Last updated: 2016-07-08Bibliographically approved
Wern, L. (2014). Luftfuktighet: Variationer i Sverige. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Luftfuktighet: Variationer i Sverige
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I denna rapport ges en allmän beskrivning av vattenånga som är en genomskinlig luktfri gas. Hur gasen varierar utomhus i Sverige beskrivs såväl geografiskt som under året och dygnet. Luftfuktighetsdata från 121 automatiska väderstationer som varit i drift under perioden 1996 – 2012 har använts. Mätningarna har gjorts på 1,5-2 meter över mark. Olika mätinstrument för luftfuktighet presenteras liksom olika fuktighetsmått som daggpunkt, våt temperatur, absolut fuktighet, blandningsförhållande, entalpi mm.Den absoluta fuktigheten som anger hur stor massa vattenånga en kubikmeter av luften innehåller är högst sommartid och lägst när det är som kallast. Värdena är högst längs kusterna i södra Sverige och avtar norrut och med avståndet från kusten. Dygnsvariationen av den absoluta fuktigheten är i genomsnitt inte så stor.Dessutom har månadsmedelvärdet av vattenånga studerats för olika månader sedan 1951. Digitaliserade fuktighetsdata har inte funnits att tillgå före 1951. Tio stationer har använts, från Bredåkra i söder till Arjeplog i norr, för att beräkna månadsmedelvärden. Månaderna maj, augusti och november har valts tillsammans med årsvärdet. Den absoluta fuktigheten har ökat under alla tre månaderna och för årsvärdet, men enbart för maj, augusti och för årsvärdet är ökningen statistiskt säkerställd.Ingen statistisk säkerställd förändring finns av den relativa fuktigheten för perioden 1951-2012 för medelvärdet av de tio utvalda stationerna under månaderna maj, augusti och november.Om temperaturen sjunker till daggpunkten blir luften mättad med vattenånga och den relativa luftfuktigheten blir 100 %. Om temperaturen sjunker ytterligare kondenserar vattenångan till vattendroppar, dimma, dagg eller frost bildas. Den högsta daggpunkten som rapporterats i Sverige är 23,8 °C på Fårö vid Gotland 29 juli 1994 och i Hällum i Västergötland 30 juni 1997. Vid det senare tillfället var temperaturen samtidigt 28,4 °C och den relativa fuktigheten 76 %.Den relativa luftfuktigheten anges vanligen i procent (%) och är ett mått på hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till hur mycket vattenånga som maximalt kan förekomma i gasform vid rådande temperatur. Mängden vattenånga som kan förekomma i gasform ökar med temperaturen. Lägst relativ fuktighet är det i genomsnitt dagtid under vår och försommar medan det är högst relativ fuktighet nattetid och under vintern. I maj, då havet kyler, är den relativa fuktigheten högre längs den svenska kusten än i inlandet. I november då vattnet värmts upp under sommaren råder det omvända förhållandet, den relativa fuktigheten är lägre vid kusten än i inlandet.I Helsingborg är den relativa fuktigheten i genomsnitt 50-60 % då temperaturen är 25 °C men när temperaturen är mellan 0 och 10 plusgrader är fuktigheten betydligt högre, 90-100 %.

Abstract [en]

This report gives a general description of water vapour which is a transparent and odourless gas, how this gas varies geographically outdoors in Sweden as well as the diurnal and annual variation. Humidity data from 121 automatic weather stations that were operational during the period 1996-2012 was used. The measurements were taken at 1.5 to 2 meters above the ground level. Different measuring instruments for humidity are presented and also different humidity measurements like dew point, wet bulb, absolute humidity, mixing ratio, enthalpy etc. The absolute humidity which is the mass of water vapour in a cubic meter of air is highest in summer and lowest during the coldest days in winter. The highest values are measured along the coasts of southern Sweden and the value decreases northwards and with distance from the coast. Diurnal variation of the absolute humidity is in average relatively small. In addition, monthly mean water vapour is studied for various months since 1951. Digitized humidity data have not been available before in 1951. Ten stations are used, from Bredåkra in the south of Sweden to Arjeplog in the north, for calculating monthly averages. The months May, August and November have been chosen together with the annual value. The absolute humidity increased during the three months and also the annual value. For the annual value and for May and August the increase is statistically significant not for November. There is no statistically significant change of the average relative humidity during the period 1951-2012 for the average of ten selected stations for the months of May, August or November. If the temperature drops to the dew point the air becomes saturated with water vapour and the relative humidity becomes 100 %. If the temperature drops further the water vapour condensates to water droplets and fog, dew or frost is formed. The highest dew point reported in Sweden is 23.8 °C at Fårö north of the island Gotland on 29 July 1994 and in Hällum in Västergötland on 30 June 1997. At the latter occasion the temperature was 28.4 °C and the relative humidity 76%. The relative humidity is usually given in percentage (%) that is a measure of how much water vapour the air contains compared to how much water vapour that the air can contain as a maximum at the ambient temperature. The amount of water vapour that can occur as gas form increases with temperature. Low relative humidity is common during spring and early summer, while high relative humidity occurs during nights and during winter. In May, when the sea water is cool, the relative humidity is higher along the Swedish coast compared to inland. In November, when the sea water is warmer than the land, there is a reverse relationship; the relative humidity is lower on the coast compared to inland. In Helsingborg, the relative humidity is in average 50-60% when the temperature is +25 °C, but when the temperature is between 0 and +10 °C the humidity is much higher, 90 to 100 %.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 2014. p. 49
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 154
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2790 (URN)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Local ID)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Archive number)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (OAI)
Available from: 2014-05-16 Created: 2016-07-08 Last updated: 2016-07-08Bibliographically approved
Wern, L. (2012). Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 - 2011. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 - 2011
2012 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna studie visar att extrem nederbörd generellt sett har ökat från 1900 fram till 1930- och 1940-talet därefter blev det en minskning till 1970-talet för att sedan öka fram till idag. Det är mer extrem nederbörd i dag än på 1930-talet. Speciellt ser vi en ansamling i Götaland under 2000-talet av extrema nederbördstillfällen. Vi noterar att de allra största nederbördstillfällena i Sverige vanligen sker i juli eller augusti men det finns undantag för olika landsdelar och årstider. Man ska dock akta sig för att extrapolera de senaste 40 årens ökning framåt i tiden och tro att ökningen fortsätter. Vad som händer i framtiden säger denna rapport inget om utan den som är intresserad av extrem nederbörd i det framtida klimatet är hänvisad till att studera resultat från klimatmodeller som beräknar det framtida klimatet. Det är framförallt södra Norrlandskusten, Svealand, östra Götaland samt Skåne som drabbats av de allra värsta skyfallen under ett dygn. Västra Götaland, speciellt inre Halland drabbas ofta av stora nederbördsmängder men får vanligtvis inte de allra största mängderna. Även fjällen har fått extrema regn men då främst under längre tid, en vecka upp till 30 dagar.

Abstract [en]

This study shows that, in general, extreme precipitation has increased from 1900 until the 1930s and then reduced until the 1970s, before increasing until the present day. There is more extreme precipitation now than in the 1930s. In particular an accumulation of extreme precipitation in Götaland (the southern part of Sweden) has been seen during the 2000s. It has been noted that the greatest precipitation in Sweden usually occurs in July or August but there are some exceptions for different parts of the country and different seasons. We need to be careful about extrapolating the last 40 years increase into the future in the belief that the increase will continue. This report says nothing about the future, and those interested in extreme precipitation in a future climate should study the results of climate models that calculate future scenarios. Areas affected by the worst downpours during one day are mainly the southern coast of Norrland, Svealand, eastern Götaland and Skåne. Western Götaland, in particular central Halland, is often affected by large precipitation volumes but does not usually receive the highest amounts. The mountains have also had extreme rainfall but usually during a longer period of time – from a week up to 30 days. This report describes extreme precipitation lasting from 1 to 30 days during 112 years, between 1900 and 2011. Only digital data has been used to compile the information in this report. A large proportion of precipitation data before 1961 is unfortunately only available in paper format and could not be used in this study. Prior to 1961, there were only about 60 digital stations, but since 1961 there have been about 700 operational stations. A digitalisation project is being carried out at SMHI to transfer data from paper logs to digital form so that it can be processed by computer programs. This is a large project that will take many years to complete. Sixty stations with a time series of at least 100 years between 1900 and 2011 have been selected to describe how extreme precipitation has varied over 112 years. These stations are fairly evenly distributed throughout the country. Calculating recurrence times required stations with at least 25 years of data during the period 1961 – 2011, which means that over 670 stations have been used. All precipitation measurements are associated with errors due to for example aerodynamic problems and evaporation, which often leads to an underestimation of the precipitation volume. This study has focused on extreme precipitation which often falls in the form of large rain drops. The underestimation is assumed to be less than an average of 5 – 10 %. There has been a gradual improvement in the quality of the precipitation measurements due to the introduction of wind shields around the rain gauges up until 1935 and a switch from zinc containers to seamless aluminium containers (without the risk of leakage) up until the start of the 1960s. After that, precipitation has been measured in the same way until 1996 when around 100 of the 750 stations were changed to a new type of automatic gauge with a different type of wind shield. This report makes no attempt at homogenising the data, and uses the observed values directly. There is however a discussion on different error sources. Variations in extreme precipitation during the 112-year period of study have been described in this report for Sweden as a whole but also for different seasons and for different parts of the country: Northern Norrland, southern Norrland, Svealand and Götaland. The most extreme cases have been analysed using maps with a short descriptive text. Recurrence times of precipitation volumes with different durations are calculated and presented on a map.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 2012. p. 115
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 143
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2381 (URN)Meteorologi, Klimat, Rapporter, Serie Meteorologi (Local ID)Meteorologi, Klimat, Rapporter, Serie Meteorologi (Archive number)Meteorologi, Klimat, Rapporter, Serie Meteorologi (OAI)
Available from: 2012-07-10 Created: 2016-07-08 Last updated: 2016-07-08Bibliographically approved
Wern, L. & German, J. (2009). Korttidsnederbörd i Sverige 1995 - 2008. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Korttidsnederbörd i Sverige 1995 - 2008
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Korta men intensiva regnhändelser är mycket viktiga inom bland annat urban hydrologi då vi här har att göra med snabba förlopp där avrinningen sker från små ytor som till stor del är hårdgjorda. Nederbördsserier med hög upplösning har därför mycket stor betydelse för all planering, analys och dimensionering av dagvattensystem, oavsett om det är frågan om rörnät eller öppna diken. Regn med varaktighet 15 min till 96 timmar har studerats genom att analysera nederbördsdata från SMHIs nät av automatiska väderstationer.Dessa stationer började installeras under våren 1995 och från början av 1996 var de flesta stationer igång. Den period vi har studerat är maj 1995 till september 2008. 114 automatstationerna har registrerat nederbörd under någon del av denna period. Sammanlagt finns 1211 stationsår med 15 minuters nederbörd. Data har granskats och ett mindre antal orimliga observationer har tagits bort eller rättats. Sammanställningar av årets största regn med olika varaktigheter har gjorts. Nederbördsmängder med olika varaktighet från 15 min till 96 timmar för olika återkomsttider har beräknats med extremvärdesanalys.Den studerade perioden är för kort och antalet stationer är för få för att bestämma regionala skillnader i Sverige av korttidsnederbörd. Därför har medelvärden av korttidsnederbörd för hela Sverige beräknats. Resultat har jämförts med tidigare studier av Dahlström (2006) och Hernebring (2006). Överensstämmelsen är god för kortare regn och kortare återkomsttider.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 2009. p. 28
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 139
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2217 (URN)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Local ID)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Archive number)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (OAI)
Available from: 2009-03-05 Created: 2016-07-08 Last updated: 2016-07-08Bibliographically approved
Wern, L. & Bärring, L. (2009). Sveriges vindklimat 1901-2008: Analys av trend i geostrofisk vind. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Sveriges vindklimat 1901-2008: Analys av trend i geostrofisk vind
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

En studie har gjorts hur vinden har varierat i Sverige under perioden 1901 - 2008. Eftersom det saknas långa homogena mätserier av vindhastighet i Sverige har vi utgått från tryckmätningar och beräknatden s.k. geostrofiska vinden i elva trianglar som täcker Sverige. Eftersom bara tre observationer per dag (morgon, middag och kväll) har funnits att tillgå så kan det ha blåst mer mellan observationerna.Ett stort arbete har lagts ner på att kontrollera och rätta felaktiga observationer. Mellan åren 1951 och 2008 har varje observerat värde jämförts med ett interpolerat värde. Om skillnaden varit mer än 4 - 5 hPa har en karta analyserats för att kunna avgöra om det i databasen lagrade värdet varit korrekt. Kanske tusen tryckkartor har analyserats. Även två närliggande stationers observationer har jämförts till exempel Bromma och Observatoriekullen. Före 1951 har granskningsarbetet varit begränsat eftersom digitaliserade data saknas för fler stationer än de som ingår i denna undersökning.Förändringen av vindklimatet i elva trianglar som täcker huvuddelen av Sverige har studerats medhjälp av flera olika mått, bland annat:- Årets högsta vindhastighet- Årets medelvindhastighet- Antal fall på minst 25 m/s under året- Potentiell vindenergi under åretÅrets högsta geostrofiska vindhastighet har även jämförts med högsta havsvattenstånd och skogsskador.I det studerade materialet inträffade den absolut högsta geostrofiska vindhastigheten den 13 januari 1984 i den sydligaste triangeln Göteborg - Visby - Lund. Då beräknades den geostrofiska vindhastigheten till 66 m/s och vindriktningen var 235°.Denna undersökning visar bland annat att:- Årets högsta vindhastighet har ökat i fem trianglar och minskat i sex trianglar sedan 1951. Den sammanvägde trenden i Sverige visar på en svag ökning som inte är statistiskt signifikant.- Antal tillfällen per år då vindhastigheten varit minst 25 m/s har minskat i sju av de elva trianglarna sedan 1951.- Medelvindhastigheten har minskat i tio av de elva trianglarna sedan 1951. För fyra trianglar i norra Sverige är denna minskning statistiskt signifikant. Sammantaget för Sverige har medelvindhastigheten minskat med 4 %.- På samma sätt har den potentiella vindenergin minskat i dessa tio trianglar sedan 1951-talet. Minskningen är statistiskt signifikant i de fyra nordliga trianglarna. Sammantaget för Sverige har energin minskat med 7 %.

Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 2009. p. 63
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 138
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2791 (URN)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Local ID)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Archive number)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (OAI)
Available from: 2009-10-22 Created: 2016-07-08 Last updated: 2016-07-08Bibliographically approved
Persson, C. & Wern, L. (1986). Beräkningar av svaveldepositionen i Stockholmsområdet. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Beräkningar av svaveldepositionen i Stockholmsområdet
1986 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 1986
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 35
Keywords
avdunstning, sjöar
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2768 (URN)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Local ID)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Archive number)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (OAI)
Available from: 1986-09-18 Created: 2016-07-08 Last updated: 2016-07-08Bibliographically approved
Krieg, R. & Wern, L. (1986). En klimatstudie för Arlanda stad. SMHI
Open this publication in new window or tab >>En klimatstudie för Arlanda stad
1986 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 1986
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 18
Keywords
resultatredovisning, nederbördsmätning
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2486 (URN)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Local ID)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Archive number)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (OAI)
Available from: 1986-05-15 Created: 2016-07-08 Last updated: 2016-07-08Bibliographically approved
Wern, L. (1986). Extrema byvindar i Orrefors. SMHI
Open this publication in new window or tab >>Extrema byvindar i Orrefors
1986 (Swedish)Report (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
SMHI, 1986
Series
Meteorology, ISSN 0283-7730 ; 9
Identifiers
urn:nbn:se:smhi:diva-2495 (URN)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Local ID)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (Archive number)Meteorologi, Rapporter, Serie Meteorologi (OAI)
Available from: 1986-05-15 Created: 2016-07-08 Last updated: 2016-07-08Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications
v. 2.35.6
|