A climatological atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea was firstpublished in 2011 in SMHI Report Oceanography No 42. Since 2011, annual updates have beenmade as additional data have been reported to the ICES data center. In this report the results for2018 have been updated and the preliminary results for 2019 are presented. Oxygen data from2019 have been collected from various sources such as international trawl survey, nationalmonitoring programmes and research projects with contributions from Poland, Estonia, Russia,Denmark, Sweden and Finland.For the autumn period each profile in the dataset was examined for the occurrence of hypoxia(oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of onset of hypoxia andanoxia were then interpolated between sampling stations producing two surfaces representingthe depths at which hypoxic and anoxic conditions respectively are found. The volume and areaof hypoxia and anoxia were then calculated and the results transferred to maps and diagrams tovisualize the annual autumn oxygen situation during the analysed period.The updated results for 2018 and the preliminary results for 2019 show that the severe oxygenconditions in the Baltic Proper after the regime shift in 1999 continue. In 2018 the largestbottom areas and volumes affected by anoxia was recorded during the analysed period startingin 1960. Anoxic conditions affected ~24% of the bottom areas and ~33% suffered from hypoxiain 2018 and similar values just below was noted during 2019. The results from these two yearscould be the beginning of a new trend as the anoxia has reached another stage and new areas areaffected regularly. In the southern basins of the Baltic Proper, such as the Gulf of Gdansk, HanöBight and in the Bornholm Basin, hypoxia has previously been found in the deep water butanoxia is now found regularly in the deep water. The hydrogen sulphide that had disappearedfrom the Eastern and Northern Gotland Basin due to the inflows in 2014-2016 is now steadilyincreasing in the deep water again. No major inflow has occurred since 2016.

En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIsReport Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterandedata från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES datacenter. I denna rapport harresultaten från 2018 uppdaterats och preliminära resultat för 2019 tagits fram. Resultaten för2019 baseras på data insamlade under internationella fiskeriundersökningar, nationellmiljöövervakning och forskningsprojekt med bidrag från Danmark, Estland, Sverige, Finland,Ryssland och Polen.Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden,har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil harinterpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkningav utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts tillkartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten 1960-2019.Resultaten för 2018 och de preliminära resultaten för 2019 visar att den extrema syrebristen somobserverats i Egentliga Östersjön, efter regimskiftet 1999, fortsätter. Under 2018 noterades denstörsta utbredningen av syrefria bottnar sedan tidsseriens start 1960. Omkring ~24% avbottnarna var syrefria och ~33% var påverkade av syrebrist. Liknande nivåer återfinns 2019.Resultaten från de senaste två åren indikerar en ny fas då utbredningen av syrefria bottnar harnått nya områden. I de södra områdena av Egentliga Östersjön; Hanöbukten, Gdanskbukten ochBornholmsbassängen har syrebrist förekommit i djupvattnet tidigare men nu återfinns syrefriaområden regelbundet. Mängden svavelväte, som på grund av inflödena 2014-2016, heltförsvann från Östra och Norra Gotlandsbassängerna, ökar åter i dessa bassängers djupvatten.Inget större inflöde till Östersjön har inträffat under perioden 2017-2019.

En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES. I denna rapport har resultaten från 2016 uppdaterats. De preliminära resultaten för 2017 baseras på data insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) och nationell miljöövervakning med bidrag från Sverige, Finland och Polen.

Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten.

Resultaten för 2016 och de preliminära resultaten för 2017 visar att de extremasyreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön enstaka år före 1999. Trots ett flertal inflöden under perioden 2014-2016 beräknas ungefär 18% av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och omkring 28% av hypoxi under 2017. Inflödena 2014-2016 har minskat poolen av svavelväte så att den nästan helt försvunnit i Östra och Norra Gotlandsbassängen. Dock är syrgashalterna fortsatt noll eller mycket nära noll i djupvattnet och tecken på ökade halter av svavelväte har noterats under 2017.

A climatological atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea was firstpublished in 2011 in SMHI Report Oceanography No 42. Since 2011, annual updates have beenmade as additional data have been reported to ICES. In this report the results for 2016 havebeen updated and the preliminary results for 2017 are presented. Oxygen data from 2017 havebeen collected during the annual Baltic International Acoustic Survey (BIAS) and from nationalmonitoring programmes with contributions from Sweden, Finland and Poland.For the autumn period each profile in the dataset was examined for the occurrence of hypoxia(oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of onset of hypoxia andanoxia were then interpolated between sampling stations producing two surfaces representingthe depth at which hypoxic and anoxic conditions respectively are found. The volume and areaof hypoxia and anoxia have been calculated and the results have then been transformed to mapsand diagrams to visualize the annual autumn oxygen situation during the analysed period.The updated results for 2016 and the preliminary results for 2017 show that the severe oxygenconditions in the Baltic Proper after the regime shift in 1999 continue. Both the areal extent andthe volume with anoxic conditions have, after 1999, been constantly elevated to levels onlyobserved occasionally before the regime shift. Despite the frequent inflows to the Baltic Seaduring the period 2014-2016 approximately 18% of the bottom area was affected by anoxia and28% by hypoxia during 2017. The hydrogen sulphide has, due to the inflows, disappeared fromthe Eastern and Northern Gotland Basin. However, the oxygen concentrations in the deep waterare still near zero and signs of increasing hydrogen sulphide close to the bottom have beenobserved during 2017.Sammanfattning

A climatological atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea was first published in 2011 in SMHI Report Oceanography No 42. Since 2011, annual updates have been made as additional data have been reported to the ICES data center. In this report the results for 2017 has been updated and the preliminary results for 2018 are presented. Oxygen data from 2018 have been collected from various sources such as international trawl survey, national monitoring programmes and research projects with contributions from Poland, Estonia, Latvia, Russia, Denmark, Sweden and Finland. For the autumn period each profile in the dataset was examined for the occurrence of hypoxia (oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of onset of hypoxia and anoxia were then interpolated between sampling stations producing two surfaces representing the depth at which hypoxic and anoxic conditions respectively are found. The volume and area of hypoxia and anoxia have been calculated and the results have then been transferred to maps and diagrams to visualize the annual autumn oxygen situation during the analysed period. The updated results for 2017 and the preliminary results for 2018 show that the severe oxygen conditions in the Baltic Proper after the regime shift in 1999 continue. Both the areal extent and the volume with anoxic conditions have, after 1999, been constantly elevated to levels only observed occasionally before the regime shift. Despite the frequent inflows to the Baltic Sea during the period 2014-2016 approximately 22% of the bottom area was affected by anoxia and 32% by hypoxia during 2018. The preliminary results indicate that this is the largest area affected by anoxia during the analysed period, starting 1960. The hydrogen sulphide that had disappeared from the Eastern and Northern Gotland Basin due to the inflows in 2014-2016 is now steadily increasing in the deep water again.

En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES datacenter. I denna rapport har resultaten från 2017 uppdaterats och preliminära resultat för 2018 tagits fram. Resultaten för 2018 baseras på data insamlade under internationella fiskeriundersökningar, nationell miljöövervakning och forskningsprojekt med bidrag från Danmark, Estland, Lettland, Sverige, Finland, Ryssland och Polen. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Resultaten för 2017 och de preliminära resultaten för 2018 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön, efter regimskiftet 1999, fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön enstaka år före 1999. Trots ett flertal inflöden under perioden 2014-2016 beräknas ungefär 22% av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och omkring 32% av hypoxi under 2018. De preliminära resultaten från 2018 indikerar att de anoxiska områdena är de största som har noterats under den analyserade perioden, som startar 1960. Mängden svavelväte, som på grund av inflödena 2014- 2016, helt försvann från Östra och Norra Gotlandsbassängerna, ökar åter i dessa bassängers djupvatten.

The Swedish OSPAR waters were assessed by applying the OSPAR Common Procedure for the time period 2006 – 2014. The Swedish parts of Skagerrak, Kattegat and the Sound constitute the outer part of the transition zone between the estuarine Baltic Sea and the oceanic North Sea and were investigated for nutrients, chlorophyll-a,oxygen, macrophytes, phytoplankton and zoobenthos. The conclusion from the overall assessment of the Swedish OSPAR waters was that only Skagerrak open sea could be classified as a Non-Problem Area and all other assessment units were classified as Problem Areas.  Atmospheric input of nitrogen significantly decreased in both Skagerrak and Kattegat and the land based input of total nutrients also decreased in Skagerrak, Kattegat as well as the Sound. However, the short-term trend of nitrogen input to the Sound was positive. Skagerrak is governed by trans-boundary transports from the North Sea of mainly nitrogen but also phosphorus. Kattegat receives trans-boundary nutrients from both the Baltic Sea through the Sound and from Skagerrak and transports nutrients towards the coast and the western part of the basin.  Overall, concentrations of DIN, DIP, TN and chlorophyll-a decreased in most areas, however, no significant trends were found for DIP. Increasing concentrations were found in silicate, POC and TP. The Secchi depth increased in most areas. Oxygen deficiency was mainly a problem in the fjords and the Kattegat open sea.  In Skagerrak coastal waters winter nutrients were only elevated in the fjords. Concentrations of DIN generally decreased significantly and there were tendencies of decreasing DIP. This pattern was also supported by the total nitrogen while total phosphorus increased. Secchi depth was improving and there was a significant positive trend of increasing depths. However, zoobenthos were still in bad condition and phytoplankton indicator species were often elevated. Chlorophyll-a concentrations were generally decreasing but still elevated in the inner coastal waters. There were also problems with algal toxins such as DST (Diarrhetic Shellfish Toxin) and PST (Paralystic Shellfish Toxin) infections in the area. According to the OSPAR classification scheme, a unit with no evident increased nutrient enrichment can be classified as a Problem Area but the cause might be due to trans-boundary transport from adjacent areas. In the open area of Kattegat there were still problems with oxygen deficiency, especially in the southern parts, even though the trend was significantly positive for the assessment period 2006 – 2014. Concentrations of chlorophyll-a and DIN decreased significantly, however, DIN levels were still generally elevated, especially in the southern parts of Kattegat while DIP was closer to the assessment level. In Kattegat coastal waters winter nutrients were elevated in all assessment units, except from the inner coastal waters, even though there was a general pattern of decreasing going trends. Chlorophyll-a was mainly elevated in the Sound and the estuaries. Secchi depth is generally improving and a significant increase was seen in the Sound. Also in Kattegat, zoobenthos were in bad condition and phytoplankton indicator species were often elevated. 

En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES. I denna rapport har resultaten från 2014 uppdaterats. De preliminära resultaten för 2015 baseras på data insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) och nationell miljöövervakning med bidrag från Sverige, Finland, Estland, Tyskland och Polen. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, augusti till oktober, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Resultaten för 2014 och de preliminära resultaten för 2015 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön enstaka år före 1999. Trots det stora inflöde som inträffade i december 2014 beräknas ungefär 16% av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och omkring 29% av hypoxi.

A climatological atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea was first published in 2011 in SMHI Report Oceanography No 42. Since 2011, annual updates have been made as additional data have been reported to ICES. In this report the results for 2014 have been updated and the preliminary results for 2015 are presented. Oxygen data from 2015 have been collected during the annual Baltic International Acoustic Survey (BIAS) and from national monitoring programmes with contributions from Sweden, Finland, Poland, Estonia and Germany. For the autumn period, August to October, each profile in the dataset was examined for the occurrence of hypoxia (oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of onset of hypoxia and anoxia were then interpolated between sampling stations producing two surfaces representing the depth at which hypoxic respectively anoxic conditions are found. The volume and area of hypoxia and anoxia have been calculated and the results have then been transformed to maps and diagrams to visualize the annual autumn oxygen situation during the analysed period. The updated results for 2014 and the preliminary results for 2015 show that the extreme oxygen conditions in the Baltic Proper after the regime shift in 1999 continue. Both the areal extent and the volume with anoxic conditions have, after 1999, been constantly elevated to levels only observed occasionally before the regime shift. Despite the major inflow to the Baltic Sea in December 2014 approximately 16% of the bottom area was affected by anoxia and 29% by hypoxia during 2015.

En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES. I denna rapport har resultaten från 2013 uppdaterats. De preliminära resultaten för 2014 baseras på data insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) och nationell miljöövervakning med bidrag från Estland, Litauen, Tyskland, Polen och Sverige. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, augusti till oktober, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Resultaten för 2013 och de preliminära resultaten för 2014 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön vid enstaka år före 1999. Under 2013 beräknas ungefär 15 % av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och cirka 25% av hypoxi.

A climatological atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea was first published in 2011 in SMHI Report Oceanography No 42. Since 2011, annual updates have been made as additional data have been reported to ICES. In this report the results for 2013 have been updated and the preliminary results for 2014 are presented. Oxygen data from 2014 have been collected during the annual Baltic International Acoustic Survey (BIAS) and from national monitoring programmes with contributions from Sweden, Poland, Estonia Lithuania, and Germany. For the autumn period, August to October, each profile in the dataset was examined for the occurrence of hypoxia (oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of onset of hypoxia and anoxia were then interpolated between sampling stations producing two surfaces representing the depth at which hypoxic respectively anoxic conditions are found. The volume and area of hypoxia and anoxia have been calculated and the results have then been transformed to maps and diagrams to visualize the annual autumn oxygen situation during the analysed period. The updated results for 2013 and the preliminary results for 2014 show that the extreme oxygen conditions in the Baltic Proper after the regime shift in 1999 continue. Both the areal extent and the volume with anoxic conditions have, after 1999, been constantly elevated to levels only observed occasionally before the regime shift. In the Baltic Proper, Gulf of Finland and Gulf of Riga approximately 15% of the bottom area was affected by anoxia and around 25% by hypoxia during 2014. En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES. I denna rapport har resultaten från 2013 uppdaterats. De preliminära resultaten för 2014 baseras på data insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) och nationell miljööver-vakning med bidrag från Estland, Litauen, Tyskland, Polen och Sverige.Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, augusti till oktober, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syre-situationen i Östersjöns djupvatten.Resultaten för 2013 och de preliminära resultaten för 2014 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön vid enstaka år före 1999. Under 2013 beräknas ungefär 15 % av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och cirka 25% av hypoxi.

En klimatologisk atlas av syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har rapporten uppdateras årligen då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES. I denna rapport har resultaten från 2012 uppdaterats. De preliminära resultaten för 2013 baseras på data insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) och nationell miljöövervakning med bidrag från Finland,Estland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige.Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, augusti till oktober, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten.Resultaten för 2012 och de preliminära resultaten för 2013 visar att de extrema syreförhållanden som observerats i Egentliga Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Utbredningen av anoxi fortsätter att vara konstant förhöjd till nivåer som bara observerats i Östersjön vid enstaka år före 1999. Under 2013 beräknas ~15 % av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten vara påverkade av anoxiska förhållanden och ~30% av hypoxi.

A climatology atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea was first published in 2011 in SMHI Report Oceanography No 42. Since 2011, annual updates have been made as additional data have been reported to ICES. In this report the results for 2012 have been updated and the preliminary results for 2013 are presented. Oxygen data from 2013 have been collected during the annual Baltic International Acoustic Survey (BIAS) and from national monitoring programmes with contributions from Sweden, Poland, Finland, Estonia Lithuania, and Latvia. For the autumn period, August to October, each profile in the dataset was examined for the occurrence of hypoxia (oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of onset of hypoxia and anoxia were then interpolated between sampling stations producing two surfaces representing the depth at which hypoxic and anoxic conditions are found. The volume and area of hypoxia and anoxia have been calculated and the results have then been transformed to maps and diagrams to visualize the annual autumn oxygen situation during the analysed period. The updated results for 2012 and the preliminary results for 2013 show that the extreme oxygen conditions in the Baltic Proper after the regime shift in 1999 continue. Both the areal extent and the volume of anoxia have, after the regime shift, been constantly elevated to levels only observed occasionally before the regime shift. In the Baltic Proper, Gulf of Finland and Gulf of Riga ~15% of the bottom areas was affected by anoxia and ~30% by hypoxia during 2013.

En klimatologisk atlas av syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIs Report Oceanography No 42. Resultaten för 2011 var preliminära och har i denna rapport uppdaterats då ny data har rapporterats till ICES. Resultaten för 2012 är preliminära och är baserade på syredata insamlade under Baltic International Acoustic Survey (BIAS) med bidrag från Sverige, Polen, Estland och Finland. Data från SMHIs egna ordinarie expeditioner har också inkluderats.Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, augusti till oktober, har undersökts i varje mätprofil. Djupet då hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten.Resultaten för 2011 och de preliminära resultaten för 2012 visar att de extrema syreförhållanden som observerat i Egentliga Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Andelen områden påverkade av hypoxi och anoxi fortsätter att vara förhöjda till nivåer som aldrig tidigare observerats i Östersjöns djupvatten.

En klimatologisk atlas av syresituationen i Östersjöns djupvatten från 1960 till 2011 har skapats baserad på all tillgänglig data från ICES. Ytterligare data från Baltic International Acoustic Survey (BIAS) har inkluderats separat för 2011. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden har undersökts i varje mätprofil. Djupet då hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Utifrån analyserade data från perioden 1960-2011 har ett distinkt regimskifte skett 1999. Under den första regimen, från 1960 till 1999, påverkade hypoxi stora områden och volymer, medan anoxi enbart påverkade mindre djupområden. Efter regimskiftet 1999 har andelen hypoxi och anoxi förhöjts till nivåer som aldrig tidigare observerats i Östersjöns djupvatten. Utbredningen av bottnar påverkade av anoxi har i medeltal ökat från 5% av Egentliga Östersjöns (inklusive Finska viken och Rigabukten) bottenarea till 15%, i och med regimskiftet, d.v.s. med en faktor 3. Utbredningen av hypoxi har också ökat från 22% till 28% d.v.s. med en faktor ~1.3. Den största utbredningen av anoxi, 18%, i Egentliga Östersjön observerades 2005 och den största påverkade vattenvolymen, 10%, noterades 2001. Utvecklingen i Östersjön med fortsatt extrema syreförhållanden efter regimskiftet och dess orsaker och konsekvenser för Östersjöns ekosystem är idag inte helt klarlagd. Det finns emellertid flera troliga orsaker som kan samverka såsom; förändrade vindförhållanden, förändrad frekvens och karaktäristik av inflöden, ökad belastning av organiskt material till djupvattnet, förändrad vertikal omblandning samt skiktning och ändrad tillrinning till Östersjön. Historiskt så har syreförhållanden i Östersjön undersökts i detalj och de flesta processer, både fysiska och kemiska finns beskrivna. Men utvecklingen under 2000-talet är alarmerande och måste noggrant undersökas. Utbredningen och volymen av hypoxi har idag (2011) antagligen nått den övre gränsen för vad som är fysiskt möjligt med den permanenta skiktning som finns i Östersjön. De anoxiska förhållandena kan dock fortsatt öka om den negativa utvecklingen fortsätter, vilket ytterligare kan förvärra övergödningsproblematiken i Östersjön då mer fosfor kan frigöras från bottnar som tidigare varit syresatta.

A climatology atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea from 1960 to 2011 has been created based on all available data from ICES. Additional data collected during the Baltic International Acoustic Survey (BIAS) have been added to the year 2011. For the autumn period, each profile in the data set was examined for the occurrence of hypoxia (oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of the onset of hypoxia and anoxia were then interpolated between sampling stations producing two surfaces representing the depth at which hypoxic and anoxic conditions are found. The volume and area of hypoxia and anoxia have been calculated and the results have then been transformed to maps and diagrams to visualize the annual autumn oxygen situation during the analysed period. From the analysed oxygen data 1960-2011 a distinct regime shift has been identified in 1999. During the first regime, 1960 to 1999, hypoxia affected large areas and volumes while anoxic conditions affected only minor deep areas. After the regime shift in 1999 both the areal extent and volume of hypoxia and anoxia are elevated to levels never recorded before. The bottom areas of the Baltic Proper (including the Gulf of Finland and the Gulf of Riga) affected by anoxic conditions have increased from 5%, before the regime shift, to 15% after, i.e. by a factor of 3. The extent of hypoxia has increased from 22% to 28%, i.e. by a factor of ~1.3. Excluding the results from 2011, which are preliminary, the largest areal extent of anoxia, 18%, in the Baltic Proper was recorded in 2005 and the largest affected water volume, 10%, was recorded in 2001. The cause and ecosystem effects of the new behaviour of the Baltic Sea that has been recognized after the regime shift, with continuously extreme oxygen conditions, are still not fully understood. However, there are several likely contributory and concurrent causes to the recent development such as changes in winds, changes in frequency and characteristics of inflows, increased loading of organic matter to the deep water, altered vertical mixing and stratification, and changed freshwater runoff. Historically, the oxygen development in the deep water of the Baltic Sea has been investigated in detail and most of the processes involved, both physical and chemical, have been described. But the development during the 2000s is alarming and should be investigated thoroughly. The areal extent and volume of hypoxia have today probably reached the maximal possible extent due to the permanent stratification in the Baltic Proper. However, the extent and volume of anoxic conditions can still increase, which further can enhance the eutrophication of the Baltic Sea due to released phosphorus from sediments that previously have been oxygenated. Sammanfattning En klimatologisk atlas av syresituationen i Östersjöns djupvatten från 1960 till 2011 har skapats baserad på all tillgänglig data från ICES. Ytterligare data från Baltic International Acoustic Survey (BIAS) har inkluderats separat för 2011. Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden har undersökts i varje mätprofil. Djupet då hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten. Utifrån analyserade data från perioden 1960-2011 har ett distinkt regimskifte skett 1999. Under den första regimen, från 1960 till 1999, påverkade hypoxi stora områden och volymer, medan anoxi enbart påverkade mindre djupområden. Efter regimskiftet 1999 har andelen hypoxi och anoxi förhöjts till nivåer som aldrig tidigare observerats i Östersjöns djupvatten. Utbredningen av bottnar påverkade av anoxi har i medeltal ökat från 5% av Egentliga Östersjöns (inklusive Finska viken och Rigabukten) bottenarea till 15%, i och med regimskiftet, d.v.s. med en faktor 3. Utbredningen av hypoxi har också ökat från 22% till 28% d.v.s. med en faktor ~1.3. Den största utbredningen av anoxi, 18%, i Egentliga Östersjön observerades 2005 och den största påverkade vattenvolymen, 10%, noterades 2001. Utvecklingen i Östersjön med fortsatt extrema syreförhållanden efter regimskiftet och dess orsaker och konsekvenser för Östersjöns ekosystem är idag inte helt klarlagd. Det finns emellertid flera troliga orsaker som kan samverka såsom; förändrade vindförhållanden, förändrad frekvens och karaktäristik av inflöden, ökad belastning av organiskt material till djupvattnet, förändrad vertikal omblandning samt skiktning och ändrad tillrinning till Östersjön. Historiskt så har syreförhållanden i Östersjön undersökts i detalj och de flesta processer, både fysiska och kemiska finns beskrivna. Men utvecklingen under 2000-talet är alarmerande och måste noggrant undersökas. Utbredningen och volymen av hypoxi har idag (2011) antagligen nått den övre gränsen för vad som är fysiskt möjligt med den permanenta skiktning som finns i Östersjön. De anoxiska förhållandena kan dock fortsatt öka om den negativa utvecklingen fortsätter, vilket ytterligare kan förvärra övergödningsproblematiken i Östersjön då mer fosfor kan frigöras från bottnar som tidigare varit syresatta.