In 2011 SMHI published the Report Oceanography No 42 with a climatological atlas of the oxygen status in the deep water of the Baltic Sea. Subsequently, annual updates have been released as new data have been reported to the International Council for the Exploration of the Sea (ICES) data centre. This report provides an update for 2022 and presents the preliminary results for 2023. The oxygen data for 2023 were collected from various sources, including ICES coordinated trawl surveys, national monitoring programmes, and research projects involving Poland, Estonia, Latvia, Denmark, Sweden, and Finland. For the autumn period, each profile in the dataset was analyzed for the occurrence of hypoxia (oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of onset of hypoxia and anoxia were then interpolated between sampling stations to produce two surfaces that represent the depths at which hypoxic and anoxic conditions are present, respectively. The volume and area of hypoxia and anoxia were then calculated and the results transferred to maps and diagrams to visualize the annual autumn oxygen situation during the analyzed period. The updated results for 2022 and the preliminary results for 2023 show that the severe oxygen conditions in the Baltic Proper after the regime shift in 1999 continues. Levels of anoxia and hypoxia decreased somewhat 2023 compared to the high results for 2022. The increase in 2022 was mainly due to large areas in the south eastern Baltic Proper are added, areas were data is sparse and results are uncertain. In 2022 anoxia was found at 23% of the bottom areas and 35% suffered from hypoxia including anoxic areas. Preliminary results for 2023 show that anoxia affected 18% of the bottom areas and 32% suffered from hypoxia (including anoxic areas). The concentration of hydrogen sulphide is extremely high in all the basins around Gotland. In the Eastern and Western Gotland Basin hydrogen sulphide in the bottom water has reached levels not recorded before. The inflows that occurred during 2022 - 2023 did only affect the oxygen situation in southern parts of the Baltic Proper. No inflows reached the deep basins around Gotland. In late 2023 a larger inflow occurred followed by a series of small inflows that might improve the oxygen situation in 2024.     

I SMHI rapporten Oceanography nr 42 publicerades en klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten år 2011. Sedan dess har årliga uppdateringar släppts när nya data har rapporterats till International Council for the Exploration of the Sea (ICES). Denna rapport ger en uppdatering för 2022 och preliminära resultat för 2023. Syredata för 2023 samlades in från olika källor; ICESkoordinerade trålundersökningar, nationella mätprogram och forskningsprojekt med deltagande från Polen, Estland, Lettland, Danmark, Sverige och Finland. Under höstperioden analyserades varje profil i datamängden för förekomst av hypoxi (syrebrist) och anoxi (total frånvaro av syre). Djupet där hypoxi respektive anoxi först påträffades interpolerades sedan mellan provtagningsstationer för att producera två ytor som representerar djupen där hypoxiska respektive anoxiska förhållanden förekommer. Volymen och ytan för hypoxi och anoxi beräknades sedan och resultaten överfördes till kartor och diagram för att visualisera syresituationen under hösten under den analyserade perioden.  Resultaten för 2022 och 2023 visar att de allvarliga syreförhållandena i Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Nivåerna av anoxi och hypoxi minskade något 2023 jämfört med de höga resultaten för 2022. Ökningen under 2022 berodde främst på att områden i sydöstra Östersjön lagts till, områden där data är knapphändig och resultaten osäkra. År 2022 påträffades anoxi på 23% av bottenområdena och 35% drabbades av hypoxi (inkl. anoxiska omr). Preliminära resultat för 2023 visar att anoxi påverkade 18% av bottenområdena och 32% av hypoxi (inkl. anoxiska omr.). Koncentrationen av svavelväte är extremt hög i alla djupbassänger. I Östra och Västra Gotlandsbassängen har svavelväte i bottenvattnet nått nivåer som inte tidigare registrerats. De inflöden som inträffade under 2022-2023 påverkade endast syresituationen i södra delarna av Östersjön. Inga inflöden nådde de djupare bassängerna runt Gotland. I slutet av 2023 inträffade ett större inflöde följt av en serie mindre inflöden som eventuellt kan förbättra syresituationen i Östersjön under 2024. 

In 2011 SMHI published the Report Oceanography No 42 with a climatological atlas of the oxygen status in the deep water of the Baltic Sea in 2011. Subsequently, annual updates have been released as new data have been reported to the International Council for the Exploration of the Sea (ICES) data centre. This report provides an update for 2021 and presents the preliminary results for 2022. The oxygen data for 2022 were collected from various sources, including international ICES coordinated trawl surveys, national monitoring programmes, and research projects involving Poland, Estonia, Latvia, Denmark, Sweden, and Finland. 

For the autumn period, each profile in the dataset was analyzed for the occurrence of hypoxia (oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of onset of hypoxia and anoxia were then interpolated between sampling stations to produce two surfaces that represent the depths at which hypoxic and anoxic conditions are present, respectively. The volume and area of hypoxia and anoxia were then calculated and the results transferred to maps and diagrams to visualize the annual autumn oxygen situation during the analyzed period. 

The updated results for 2021 and the preliminary results for 2022 show that the severe oxygen conditions in the Baltic Proper after the regime shift in 1999 continues. Levels of anoxia increased somewhat compared to the results for 2020, while the extent of hypoxia remained largely unchanged 2021 but increased in 2022. The increase in anoxia was seen in the southern Baltic Proper and in the Gulf of Finland. In 2021 anoxia was found at 21% of the bottom areas and 31% suffered from hypoxia. Preliminary results for 2022 show that anoxia affected 21% of the bottom areas and 34% suffered from hypoxia. The concentration of hydrogen sulphide is extremely high in all the basins around Gotland. In the Eastern and Western Gotland Basin hydrogen sulphide in the bottom water has reached levels not recorded before. The inflows that occurred during 2021 - 2022 did only affect the oxygen situation in southern parts of the Baltic Proper. No inflows reached the deeper basins around Gotland.    

I SMHI rapporten  Oceanography nr 42 publicerades en klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten år 2011. Sedan dess har årliga uppdateringar släppts när nya data har rapporterats till International Council for the Exploration of the Sea (ICES) datacenter. Denna rapport ger en uppdatering för 2021 och presenterar preliminära resultat för 2022. Syredata för 2022 samlades in från olika källor; internationella ICES-koordinerade trålundersökningar, nationella övervakningsprogram och forskningsprojekt med deltagande från Polen, Estland, Lettland, Danmark, Sverige och Finland. 

Under höstperioden analyserades varje profil i datamängden för förekomst av hypoxi (syrebrist) och anoxi (total frånvaro av syre). Djupet där hypoxi respektive anoxi först påträffades interpolerades sedan mellan provtagningsstationer för att producera två ytor som representerar djupen där hypoxiska respektive anoxiska förhållanden förekommer. Volymen och ytan för hypoxi och anoxi beräknades sedan och resultaten överfördes till kartor och diagram för att visualisera syresituationen under hösten under den analyserade perioden.  

De uppdaterade resultaten för 2021 och de preliminära resultaten för 2022 visar att de allvarliga syreförhållandena i Östersjön efter regimskiftet 1999 fortsätter. Utbredningen av anoxi ökade något jämfört med resultaten för 2020, medan omfattningen av hypoxi i stort sett förblev oförändrad 2021 men ökade 2022. Ökningen av anoxi observerades i södra Östersjön och i Finska viken. År 2021 påträffades anoxi på 21% av bottnarna och 31% drabbades av hypoxi. Preliminära resultat för 2022 visar att anoxi påverkade 21% av bottnarna och 34% drabbades av hypoxi. Extremt höga svavelvätehalter, de högsta som påträffats, noterades i både Västra och Östra Gotlandsbassängen. De inflöden som inträffade 2021-2022 påverkade enbart de södra delarna av Egentliga Östersjön. Inga inflöden nådde de djupare delarna omkring Gotland.   

A climatological atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea was first published in 2011 in SMHI Report Oceanography No 42. Since 2011, annual updates have been made as additional data have been reported to the International Council for the Exploration of the Sea (ICES) data centre. In this report the results for 2020 have been updated and the preliminary results for 2021 are presented. Oxygen data from 2021 have been collected from various sources such as international ICES coordinated trawl survey, national monitoring programmes and research projects with contributions from Poland, Estonia, Latvia, Denmark, Sweden and Finland.For the autumn period each profile in the dataset was examined for the occurrence of hypoxia (oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of onset of hypoxia and anoxia were then interpolated between sampling stations producing two surfaces representing the depths at which hypoxic and anoxic conditions respectively are found. The volume and area of hypoxia and anoxia were then calculated and the results transferred to maps and diagrams to visualize the annual autumn oxygen situation during the analysed period.The updated results for 2020 and the preliminary results for 2021 show that the severe oxygen conditions in the Baltic Proper after the regime shift in 1999 continues. Levels of anoxia decreased somewhat compared to the record years 2018-2019, while the extent of hypoxia remained largely unchanged. The decreased in anoxia was seen in the southern Baltic Proper and in the Gulf of Finland.The hydrogen sulphide that had disappeared from the Eastern and Northern Gotland Basin due to the inflows in 2014-2016 continues to increase in the deep water. No major inflow has occurred during 2021.

En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHI:s Report Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterande data från länder runt Östersjön har rapporterats till ”International Council for the Exploration of the Sea” (ICES) datacenter. I denna rapport har resultaten från 2020 uppdaterats och preliminära resultat för 2021 tagits fram. Resultaten för 2021 baseras på preliminära data insamlade under internationella fiskeriundersökningar koordinerade av ICES, nationell miljöövervakning och forskningsprojekt med bidrag från Polen, Estland, Lettland, Danmark, Sverige och Finland.Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden, har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil har interpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkning av utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts till kartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten 1960-2021.Resultaten för 2020 och de preliminära resultaten för 2021 visar att den extrema syrebristen som observerats i Egentliga Östersjön, efter regimskiftet 1999, fortsätter. Utbredningen av syrefria områden har minskat något jämfört med rekordåren 2018-2019, medan områden påverkade av syrebrist var ungefär lika stora. Minskningen i utbredning av syrefria bottnar var tydligast i södra delen av Egentliga Östersjön samt i Finska Viken.Mängden svavelväte, som på grund av inflödena 2014-2016, helt försvann från Östra och Norra Gotlandsbassängerna, fortsätter att ökar i dessa bassängers djupvatten. Inget större inflöde till Östersjön har inträffat under 2021.

För att uppskatta dynamiken i den marina miljön genom miljöövervakning och för att ta fram bra beslutsunderlag till åtgärder i havet så behövs mätningar med hög upplösning i tid och rum. Dagens mätprogram utförs traditionellt med lägre upplösning i tid, i princip månadsvisa provtagningar men med relativt hög rumslig upplösning på olika stationer i svenska vatten.Målet med projektet är att utvärdera kostnadseffektiva mätsystem med kapacitet att mäta viktiga oceanografiska variabler med hög upplösning i tid som komplement till nuvarande mätprogram. I projektet ingår tre positioner med bottenmonterade system i områden där det kan råda stor variation på korta tidsskalor för variabler som temperatur, salt, syre och ström. De bottenmonterade mätsystemen har mätt temperatur, salinitet och syre vid stationerna L9, Hanöbukten och Understen. Vid Hanöbukten och Understen har även ström mätts. Parametrarna har samlats in med hög upplösning i tid, i snitt var 20:e minut.De bottenmonterade mätsystemen planerades att sättas ut med R/V Svea och byte av mätsystemen planerades till varje halvår. I en utvärdering av projektet, 1,5 år efter första utsättningen, kan man konstatera att det var svårt att kombinera R/V Sveas schemalagda veckor med bra väder för utsättning och upptag av bottenmätsystemen. Möjligheten för byte av bottenmätsystem är mycket liten då R/V Svea oftast bara passerar förbi varje position för bottenmätsystemen en gång under SMHIs utsjöexpedition. Vid ett tillfälle uppstod ett tekniskt problem som bidrog till att L9-riggen slet sig inför upptag i juni 2021 samt att bottenmätystemet vid Hanöbukten var borta och inte kunde hittas i oktober 2021, trots upprepade försök. Hanöbukten är en intressant station, men problematisk för bottensystem då området har mycket fiske och framförallt trålande fartyg.Resultaten från projektet visar att samtliga bottenmätsystem fångar en stor variation och viktig dynamik i temperatur, salinitet, syre och strömförhållanden som den traditionella månadsvisa provtagningen inte lyckas fånga. Månadsvisa mätningar behöver kompletteras med högupplöst data för att oceanografiska händelser, med potentiella viktiga effekter i den marina miljön, skall åskådliggöras tydligt. SMHIs analys av data i denna rapport visar att bottenmonterade mätsystem har stor potential för att förstå processer som sker på kortare tidsskala i den marina miljön. Till exempel kan de användas för att identifiera områden med korta perioder med syrebrist som har stark negativ inverkan på bottenfauna. Dessa mätsystem ger även värdefulla och kostnadseffektiva data som kompletterar de data som insamlas inom befintliga mätprogram. I rapporten fastslår SMHI att bottenmätsystemen vid L9 Laholmsbukten och Understen bör långsiktigt inkluderas i den nationella miljöövervakningen. SMHI rekommenderar att nästa steg är att testa och utvärdera profilerande flöten, s.k. Argo floats, i lämpliga områden av Östersjön

Oxygen deficiency, in the form of hypoxia and anoxia, is a direct consequence of the eutrophication of the Baltic Sea. There is ongoing debate concerning the increasing extent of hypoxia. We analyse the integral metrics of hypoxia and anoxia: (1) temporal evolution of the hypoxic and anoxic area and volume, (2) the spatial distribution of the probabilities of hypoxia and anoxia occurrence in the Baltic Sea. The results are based on the state-of-the-art coupled physical and biogeochemical numerical model reanalysis data from Copernicus Marine Environment Monitoring Service for the period of 1993-2017. Statistical analysis showed that the variability of hypoxic and anoxic areas since the year 2000 represents stationary processes around their respective mean levels. From 2000 to 2017, the hypoxic area varies between 50000 and 80000 km(2) and the anoxic area varies between 10000 and 50000 km(2). Different methods and data sources indicate that the uncertainties of the estimates account for about 10000 km(2). We suggest that the loss of stationarity of the time series of the hypoxic area would be an indication of the regime change of hypoxia development in the Baltic Sea. Probability distribution maps of hypoxia and anoxia provide detailed information about the persistency of hypoxia and anoxia in different parts of the Baltic Sea. The probability of hypoxia exceeds 0.9 in the eastern and western Gotland basins and in the deep area of the Bornholm basin. The Gulf of Finland and the shallower areas that connect different deep basins of the Baltic Sea exhibit seasonal and episodic hypoxia. The 80 m and 120 m isobaths are the approximate bathymetry limits of hypoxia and anoxia occurrence, respectively. Our study supports previous knowledge that hypoxia development is controlled to a large degree by the depth of the permanent halocline.

A climatological atlas of the oxygen situation in the deep water of the Baltic Sea was firstpublished in 2011 in SMHI Report Oceanography No 42. Since 2011, annual updates have beenmade as additional data have been reported to the ICES data center. In this report the results for2018 have been updated and the preliminary results for 2019 are presented. Oxygen data from2019 have been collected from various sources such as international trawl survey, nationalmonitoring programmes and research projects with contributions from Poland, Estonia, Russia,Denmark, Sweden and Finland.For the autumn period each profile in the dataset was examined for the occurrence of hypoxia(oxygen deficiency) and anoxia (total absence of oxygen). The depths of onset of hypoxia andanoxia were then interpolated between sampling stations producing two surfaces representingthe depths at which hypoxic and anoxic conditions respectively are found. The volume and areaof hypoxia and anoxia were then calculated and the results transferred to maps and diagrams tovisualize the annual autumn oxygen situation during the analysed period.The updated results for 2018 and the preliminary results for 2019 show that the severe oxygenconditions in the Baltic Proper after the regime shift in 1999 continue. In 2018 the largestbottom areas and volumes affected by anoxia was recorded during the analysed period startingin 1960. Anoxic conditions affected ~24% of the bottom areas and ~33% suffered from hypoxiain 2018 and similar values just below was noted during 2019. The results from these two yearscould be the beginning of a new trend as the anoxia has reached another stage and new areas areaffected regularly. In the southern basins of the Baltic Proper, such as the Gulf of Gdansk, HanöBight and in the Bornholm Basin, hypoxia has previously been found in the deep water butanoxia is now found regularly in the deep water. The hydrogen sulphide that had disappearedfrom the Eastern and Northern Gotland Basin due to the inflows in 2014-2016 is now steadilyincreasing in the deep water again. No major inflow has occurred since 2016.

En klimatologisk atlas över syresituationen i Östersjöns djupvatten publicerades 2011 i SMHIsReport Oceanography No 42. Sedan 2011 har årliga uppdateringar gjorts då kompletterandedata från länder runt Östersjön har rapporerats till ICES datacenter. I denna rapport harresultaten från 2018 uppdaterats och preliminära resultat för 2019 tagits fram. Resultaten för2019 baseras på data insamlade under internationella fiskeriundersökningar, nationellmiljöövervakning och forskningsprojekt med bidrag från Danmark, Estland, Sverige, Finland,Ryssland och Polen.Förekomsten av hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) under höstperioden,har undersökts i varje mätprofil. Djupet där hypoxi eller anoxi först påträffas i en profil harinterpolerats mellan provtagningsstationer och kombinerats med en djupdatabas för beräkningav utbredning och volym av hypoxiska och anoxiska förhållanden. Resultaten har överförts tillkartor och diagram för att visualisera syresituationen i Östersjöns djupvatten 1960-2019.Resultaten för 2018 och de preliminära resultaten för 2019 visar att den extrema syrebristen somobserverats i Egentliga Östersjön, efter regimskiftet 1999, fortsätter. Under 2018 noterades denstörsta utbredningen av syrefria bottnar sedan tidsseriens start 1960. Omkring ~24% avbottnarna var syrefria och ~33% var påverkade av syrebrist. Liknande nivåer återfinns 2019.Resultaten från de senaste två åren indikerar en ny fas då utbredningen av syrefria bottnar harnått nya områden. I de södra områdena av Egentliga Östersjön; Hanöbukten, Gdanskbukten ochBornholmsbassängen har syrebrist förekommit i djupvattnet tidigare men nu återfinns syrefriaområden regelbundet. Mängden svavelväte, som på grund av inflödena 2014-2016, heltförsvann från Östra och Norra Gotlandsbassängerna, ökar åter i dessa bassängers djupvatten.Inget större inflöde till Östersjön har inträffat under perioden 2017-2019.