Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
BETA
Publikationer (10 of 40) Visa alla publikationer
Wu, M., Schurgers, G., Rummukainen, M., Smith, B., Samuelsson, P., Jansson, C., . . . May, W. (2016). Vegetation-climate feedbacks modulate rainfall patterns in Africa under future climate change. Earth System Dynamics, 7(3), 627-647
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Vegetation-climate feedbacks modulate rainfall patterns in Africa under future climate change
Visa övriga...
2016 (Engelska)Ingår i: Earth System Dynamics, ISSN 2190-4979, E-ISSN 2190-4987, Vol. 7, nr 3, s. 627-647Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Klimatforskning
Forskningsämne
Klimat
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-3257 (URN)10.5194/esd-7-627-2016 (DOI)000382829300001 ()
Tillgänglig från: 2016-10-04 Skapad: 2016-10-04 Senast uppdaterad: 2017-11-30Bibliografiskt granskad
Rummukainen, M., Rockel, B., Bärring, L., Christensen, J. H. & Reckermann, M. (2015). Twenty-First-Century Challenges in Regional Climate Modeling. Bulletin of The American Meteorological Society - (BAMS), 96(8), ES135-ES138
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Twenty-First-Century Challenges in Regional Climate Modeling
Visa övriga...
2015 (Engelska)Ingår i: Bulletin of The American Meteorological Society - (BAMS), ISSN 0003-0007, E-ISSN 1520-0477, Vol. 96, nr 8, s. ES135-ES138Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Klimatforskning
Forskningsämne
Klimat
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-1952 (URN)10.1175/BAMS-D-14-00214.1 (DOI)000361367800001 ()
Tillgänglig från: 2016-04-28 Skapad: 2016-03-03 Senast uppdaterad: 2017-11-30Bibliografiskt granskad
Kjellström, E., Thejll, P., Rummukainen, M., Christensen, J. H., Boberg, F., Christensen, O. B. & Maule, C. F. (2013). Emerging regional climate change signals for Europe under varying large-scale circulation conditions. Climate Research (CR), 56(2), 103-119
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Emerging regional climate change signals for Europe under varying large-scale circulation conditions
Visa övriga...
2013 (Engelska)Ingår i: Climate Research (CR), ISSN 0936-577X, E-ISSN 1616-1572, Vol. 56, nr 2, s. 103-119Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

A large ensemble of regional climate model projections was investigated regarding if and when they show an emergence of significant climate change signals in seasonal temperature and precipitation within Europe. The influence of the North Atlantic Oscillation (NAO), as simulated in the projections, was investigated. In most parts of Europe, the projections indicate robust emergence of temperature change in the first 2 decades of the 21st century, typically earlier for summer than for winter. For precipitation changes, signals generally emerge much later than for temperature. For Europe as a whole, the precipitation signals tend to emerge some 40 to 60 yr later than the temperature signals. In some sub-regions, robust signals for precipitation are not found within the studied period, i.e. until 2100. Some sub-regions, notably the Mediterranean area and Scandinavia, show different behaviour in some aspects compared to the ensemble-based results as a whole. NAO has some influence on the temperature change signals, which emerge earlier in winter for some models and regions if NAO is accounted for. For summer temperatures, the influence of NAO is less evident. Similarly, for precipitation, accounting for NAO leads to an earlier emergence in some regions and models. Here, we find an impact for both summer and winter.

Nyckelord
Climate change, Emerging trends, Europe, Regional climate models, NAO
Nationell ämneskategori
Klimatforskning
Forskningsämne
Klimat
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-412 (URN)10.3354/cr01146 (DOI)000318055400002 ()
Tillgänglig från: 2015-04-01 Skapad: 2015-03-31 Senast uppdaterad: 2017-12-04Bibliografiskt granskad
Graßl, H., Gryning, S.-E., Isemer, H.-J., Omstedt, A., Rosbjerg, D. & Rummukainen, M. (2012). Science Plan for BALTEX Phase II 2003-2012. International BALTEX Secretariat, Geesthacht, Germany
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Science Plan for BALTEX Phase II 2003-2012
Visa övriga...
2012 (Engelska)Rapport (Refereegranskat)
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
International BALTEX Secretariat, Geesthacht, Germany, 2012. s. 43
Serie
Science Plan for Baltex, ISSN 1681-6471 ; 28
Nationell ämneskategori
Klimatforskning
Forskningsämne
Klimat
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-4560 (URN)
Tillgänglig från: 2018-03-27 Skapad: 2018-03-27 Senast uppdaterad: 2018-05-24Bibliografiskt granskad
Arritt, R. W. & Rummukainen, M. (2011). CHALLENGES IN REGIONAL-SCALE CLIMATE MODELING. Bulletin of The American Meteorological Society - (BAMS), 92(3), 365-368
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>CHALLENGES IN REGIONAL-SCALE CLIMATE MODELING
2011 (Engelska)Ingår i: Bulletin of The American Meteorological Society - (BAMS), ISSN 0003-0007, E-ISSN 1520-0477, Vol. 92, nr 3, s. 365-368Artikel i tidskrift, Editorial material (Övrigt vetenskapligt) Published
Nationell ämneskategori
Klimatforskning
Forskningsämne
Klimat
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-532 (URN)10.1175/2010BAMS2971.1 (DOI)000290202700007 ()
Tillgänglig från: 2015-04-15 Skapad: 2015-04-15 Senast uppdaterad: 2017-12-04Bibliografiskt granskad
Rummukainen, M., Johansson, D. J. .., Azar, C., Langner, J., Doescher, R. & Smith, H. (2011). Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet. SMHI
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet
Visa övriga...
2011 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Det naturvetenskapliga kunskapsläget om klimatförändringarna förbättrats ständigt genom forskningen om klimatsystemet, klimatpåverkan, klimatets variationer och förändringar samt klimateffekter. Kunskapsläget är väletablerat när det gäller den grundläggande fysiken bakom växthuseffekten, liksom att genomsnittstemperaturen vid jordytan stigit de senaste femtio åren. Det är också mycket sannolikt att det mesta av den observerade uppvärmningen beror på mänsklig klimatpåverkan. Samtidigt finns det betydande osäkerheter när det gäller konsekvenserna av klimatförändringarna samt hur mycket utsläppen behöver minska för att man ska nå ett givet klimatmål. Värdet på klimatkänsligheten är den viktigaste faktorn för beräkningar av hur mycket växthusgaser vi kan släppa ut, givet ett visst temperaturmål. Forskningen visar att det behövs stora och snabba utsläppsminskningar för att uppnå tvågradersmålet. För att nå ett lägre temperaturmål, till exempel ett 1,5-gradersmål, är de nödvändiga utsläppsminskningarna än mer omfattande.  För att nå tvågradersmålet med en sannolikhet runt 70 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 50‒60 % från år 2000 till 2050, och minskar med nära 100 % till 2100.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 70 % krävs globala nollutsläpp redan runt år 2050.  För att nå ett 1,5-gradersmål med en sannolikhet runt 50 % krävs uppskattningsvis att de globala växthusgasutsläppen minskar i storleksordningen 80 % från år 2000 till 2050, och med nära 100 % till 2100. Det är framför allt de kumulativa utsläppen av koldioxid och andra långlivade växthusgaser som räknas när det gäller hur stora klimatförändringarna blir bortom 2100. Ju senare de globala utsläppen kulminerar, och ju högre nivå de då är på, desto större blir utmaningen för att åstadkomma en tillräckligt snabb påföljande utsläppsminskningstakt. Reducerade utsläpp av kortlivade klimatpåverkande ämnen är viktigt främst i ett kortare perspektiv. Det finns olika modeller för hur de globala utsläppsminskningarna kan fördelas mellan olika regioner och länder. Dessa baseras inte på naturvetenskapliga principer utan är beroende av politiska och andra ställningstaganden. För en del länder skiljer sig resultaten mycket beroende på valet av fördelningsmodell. För de flesta industriländer är slutsatsen dock generellt sett densamma: jämfört med idag behöver deras utsläpp minska mycket kraftigt.  För att nå tvågradersmålet med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige minskar med cirka 70 % från år 2005 till 2050. Den motsvarande siffran för EU är cirka 80 %.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 70 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen minskar från år 2005 till år 2050 med runt 100 % i Sverige och i EU, och i andra länder.  För att nå ett 1,5-gradersmål med i storleksordningen 50 % sannolikhet krävs, givet en globalt lika per capita fördelning av utsläppen från och med 2050, att utsläppen i Sverige och EU minskar med drygt 90 % från år 2005 till 2050. Nettoutsläpp av koldioxid från avskogning och utrikes luft- och sjöfart ingår inte i dessa uppskattningar. Generellt blir riskerna för allvarliga klimateffekter mindre ju mer ambitiöst temperaturmål som väljs, men riskerna försvinner inte med tvågradersmålet, och inte ens med ett 1,5-gradersmål. Jämfört med IPCC:s AR4 från 2007, har nya forskningsresultat publicerats om klimateffekter. I denna rapport har vi fokuserat på havsnivåhöjningen, havsförsurningen, den biologiska mångfalden samt klimateffekter i Arktis. Jämfört med genomgången av kunskapsläget i AR4 visar nya resultat att den framtida havsnivåhöjningen kan bli större, havsförsurningens effekter på marina ekosystem omfattande och även om en del arter kan vara anpassningsbara, kan världens ekosystem påverkas av skillnader i olika arters sårbarhet för klimatförändringarna. I Arktis sker snabba förändringar. Sammantaget ter sig riskerna för allvarliga klimateffekter större jämfört med AR4. Denna rapport utgår från naturvetenskaplig klimatforskning sedan 2007. Rapporten förordar inte något specifikt temperaturmål, någon specifik utsläppsbana eller specifika policybeslut. Dessa är föremål för politiska avgöranden.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
SMHI, 2011. s. 60
Serie
Klimatologi, ISSN 1654-2258 ; 4
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-2248 (URN)Klimat, Rapporter, Serie Klimatologi (Lokalt ID)Klimat, Rapporter, Serie Klimatologi (Arkivnummer)Klimat, Rapporter, Serie Klimatologi (OAI)
Tillgänglig från: 2011-09-14 Skapad: 2016-07-08 Senast uppdaterad: 2016-07-08Bibliografiskt granskad
Persson, G. & Rummukainen, M. (2010). Klimatförändringarnas effekter på svenskt miljömålsarbete. SMHI
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Klimatförändringarnas effekter på svenskt miljömålsarbete
2010 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

De mål som det svenska miljömålsarbetet ska nå sattes för ett antal år sedan och har delvis preciserats sedan dess, samtidigt som åtgärder har genomförts. Många miljömål bedömdes så sent som 2009 vara svåra att uppnå inom den utsatta tiden, det vill säga till 2020. Klimatförändringarnas effekter, som idag uppmärksammas alltmer, är en faktor som komplicerar och kan förlänga det tidsperspektiv vi har för miljökvalitetsmålen. Många av de viktiga klimateffekter som har lyfts fram i miljömålsarbetet är inte alltid möjliga att kvantifiera med dagens kunskap.Preliminärt verkar det ändå vara så att fram till 2020 har klimatförändringarna liten eller ganska liten betydelse. Vartefter kommer dock klimateffekter att påverka möjligheten att nå miljömålen mer och mer. Hur snabbt effekterna uppstår och hur omfattande de blir beror förstås på i vilken omfattning Begränsad klimatpåverkan uppnås. De miljömål som påverkas mest av klimatförändringarna antingen via direkta effekter eller indirekt handlar om luft, övergödning och biologisk mångfald. Indirekta effekter berör till exempel användning av mark och vatten för utökad förnybar energiproduktion.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
SMHI, 2010. s. 56
Serie
Klimatologi, ISSN 1654-2258 ; 2
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-2811 (URN)Klimat, Rapporter, Serie Klimatologi (Lokalt ID)Klimat, Rapporter, Serie Klimatologi (Arkivnummer)Klimat, Rapporter, Serie Klimatologi (OAI)
Tillgänglig från: 2010-02-11 Skapad: 2016-07-08 Senast uppdaterad: 2016-07-08Bibliografiskt granskad
Rummukainen, M. (2010). State-of-the-art with regional climate models. Wiley Interdisciplinary Reviews: Climate Change, 1(1), 82-96
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>State-of-the-art with regional climate models
2010 (Engelska)Ingår i: Wiley Interdisciplinary Reviews: Climate Change, ISSN 1757-7780, E-ISSN 1757-7799, Vol. 1, nr 1, s. 82-96Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Regional climate models are used by a large number of groups, for more or less all regions of the world. Regional climate models are complementary to global climate models. A typical use of regional climate models is to add further detail to global climate analyses or simulations, or to study climate processes in more detail than global models allow. The relationship between global and regional climate models is much akin to that of global and regional weather forecasting models. Over the past 20 years, the development of regional climate models has led to increased resolution, longer model runs, and steps towards regional climate system models. During recent years, community efforts have started to emerge in earnest, which can be expected to further advance the state-of-the-art in regional climate modeling. Applications of regional climate models span both the past and possible future climates, facilitating climate impact studies, information and support to climate policy, and adaptation. (C) 2010 John Wiley & Sons, Ltd. WIREs Clim Change 2010 1 82-96

Nationell ämneskategori
Klimatforskning
Forskningsämne
Klimat
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-595 (URN)10.1002/wcc.8 (DOI)000291733700009 ()
Tillgänglig från: 2015-04-20 Skapad: 2015-04-20 Senast uppdaterad: 2017-12-04Bibliografiskt granskad
Christensen, J. H., Kjellström, E., Giorgi, F., Lenderink, G. & Rummukainen, M. (2010). Weight assignment in regional climate models. Climate Research (CR), 44(2-3), 179-194
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Weight assignment in regional climate models
Visa övriga...
2010 (Engelska)Ingår i: Climate Research (CR), ISSN 0936-577X, E-ISSN 1616-1572, Vol. 44, nr 2-3, s. 179-194Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

An important new development within the European ENSEMBLES project has been to explore performance-based weighting of regional climate models (RCMs). Until now, although no weighting has been applied in multi-RCM analyses, one could claim that an assumption of 'equal weight' was implicitly adopted. At the same time, different RCMs generate different results, e. g. for various types of extremes, and these results need to be combined when using the full RCM ensemble. The process of constructing, assigning and combining metrics of model performance is not straightforward. Rather, there is a considerable degree of subjectivity both in the choice of metrics and on how these may be combined into weights. We explore the applicability of combining a set of 6 specifically designed RCM performance metrics to produce one aggregated model weight with the purpose of combining climate change information from the range of RCMs used within ENSEMBLES. These metrics capture aspects of model performance in reproducing large-scale circulation patterns, meso-scale signals, daily temperature and precipitation distributions and extremes, trends and the annual cycle. We examine different aggregation procedures that generate different inter-model spreads of weights. The use of model weights is sensitive to the aggregation procedure and shows different sensitivities to the selected metrics. Generally, however, we do not find compelling evidence of an improved description of mean climate states using performance-based weights in comparison to the use of equal weights. We suggest that model weighting adds another level of uncertainty to the generation of ensemble-based climate projections, which should be suitably explored, although our results indicate that this uncertainty remains relatively small for the weighting procedures examined.

Nyckelord
RCM, Ensemble forecast, Climate projections
Nationell ämneskategori
Klimatforskning
Forskningsämne
Klimat
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-591 (URN)10.3354/cr00916 (DOI)000285426000006 ()
Tillgänglig från: 2015-04-20 Skapad: 2015-04-20 Senast uppdaterad: 2017-12-04Bibliografiskt granskad
Persson, G., Bärring, L., Kjellström, E., Strandberg, G. & Rummukainen, M. (2007). Climate indices for vulnerability assessments. SMHI
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Climate indices for vulnerability assessments
Visa övriga...
2007 (Engelska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Behovet av information om klimatets förändring och dess effekter på olika regioner och sektorer ökar stadigt. För att belysa frågeställningar runt klimatets utveckling, dess påverkan och behov av anpassning behövs projektioner av framtidens klimat. Den generella kunskapen om klimat baseras oftast på erfarenhet av tidigare klimat, väderobservationer, prognoser och återanalyser av historiska data. För att hantera framtidens föränderliga klimat behöver vi utveckla metoder för att förfina användningen av information från klimatmodeller. Klimatindex, formulerade med avnämarperspektiv i fokus och beräknade utifrån data från klimatmodeller, är ett sätt att kommunicera den komplexa frågan om effekter av klimatets framtida utveckling. Klimatindex kan vara välkänd information som summerad nederbörd eller medeltemperaturer men kan också beskriva mer komplexa relationer och då innefatta till exempel tröskelvärden eller exponeringstid för olika förhållanden. I denna rapport beskrivs ett omfattande material av klimatindex baserade på beräkningar med två regionala klimatmodeller utifrån olika utsläppsscenarier och globala klimatmodeller. Materialet har legat till grund för arbetet inom den svenska Klimat- och sårbarhetsutredningen (M2005:03), men har även framtagits i samarbete med andra avnämargrupper. De flesta klimatmodeller och klimatscenarier som ligger till grund för indexberäkningarna har tidigare dokumenterats i andra rapporter men ges här en övergripande beskrivning. Till rapporten bifogas en DVD med det omfattande kartmaterial som illustrerar indexberäkningarna och tillhörande information. Materialet finns även tillgängligt på www.smhi.se.

Abstract [en]

The demand is growing for practical information on climate projections and the impacts expected in different geographical regions and different sectors. It is a challenge to transform the vast amount of data produced in climate models into relevant information for climate change impact studies. Climate indices based on climate model data can be used as means to communicate climate change impact relations. In this report a vast amount of results is presented from a multitude of indices based on different regional climate scenarios.The regional climate scenarios described in this report show many similarities with previous scenarios in terms of general evolution and amplitude of future European climate change. The broad features are manifested in increases in warm and decreases in cold indices. Likewise are presented increases in wet indices in the north and dry indices in the south.Despite the extensive nature of the material presented, it does not cover the full range of possible climate change. We foresee a continued interactive process with stakeholders as well as continued efforts and updates of the results presented in the report.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
SMHI, 2007. s. 64
Serie
RMK, Rapport Meteorologi och Klimatologi, ISSN 0347-2116 ; 111
Nyckelord
Climate change, climate index, climate model, climate scenario, ERA40, RCA3, RCAO
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-2306 (URN)Meteorologi, Rapporter, Serie RMK (Lokalt ID)Meteorologi, Rapporter, Serie RMK (Arkivnummer)Meteorologi, Rapporter, Serie RMK (OAI)
Tillgänglig från: 2007-08-04 Skapad: 2016-07-08 Senast uppdaterad: 2016-07-08Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-5709-9804

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer
v. 2.35.7
|