Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Lindström, Göran
Publikationer (10 of 79) Visa alla publikationer
Lindström, G. (2024). Differentiering av flödesskapande processer: uppdelning av högflöden i regn och snösmältning.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Differentiering av flödesskapande processer: uppdelning av högflöden i regn och snösmältning
2024 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Projektet som beskrivs i denna rapport syftade till att analysera orsaken till höga flöden i Sverige, och kartlägga hur orsakerna varierat i tid och rum. Analyserna baserades på den hydrologiska modellen S-HYPE. Modellen beskriver flödena i vattendrag och sjöar i hela Sverige, i hög rumslig upplösning. Regn, snösmältning och avdunstning i avrinningsområdena till 580 hydrologiska stationer beräknades för åren 1961-2020. Den uppmätta vattenföringen delades upp i andelar orsakade regn och snösmältning med en för ändamålet utvecklad, förenklad modell. Modellen består av två icke-linjära magasin, varav det första kan sägas motsvara mark- och grundvatten och det andra vattendrag och sjöar. Den använda metoden innebär att man gör en dynamisk uppdelning av till hur stor del en observerad flödesrespons har utlösts av impulser av regn respektive snösmältning. Trendanalys av andel regn gjordes för de högsta uppmätta flödena varje år.Praktiskt taget alla områdena har genomsnittliga andelar regn mellan 10 och 90 % som orsak till de höga flödena. Gradienten i nord-sydlig riktning i flödesorsak är tydlig. De högsta flödena i oreglerade vattendrag i Norrland domineras av snösmältning. En mindre del av flödena kan kallas kombinationsflöden, och en ännu mindre andel domineras av regn. Det enskilt högsta uppmätta flödestillfället i Sverige, i juni 1968 i Torneälven, orsakades nästan helt av snösmältning, och bestod enligt resultaten till endast 12 % av regn. Likaså orsakades det kända flödestillfället 1995, som påverkade många oreglerade vattendrag i landet ända från Klarälven i söder till Torneälven i norr, främst av snösmältning. I södra Sverige, däremot, uppstår de högsta flödena oftast vintertid, genom kombinationer av regn och snösmältning, med en övervikt för regn. I södra Sverige, syns dessutom en skillnad mellan väst och öst, med större andel regn i väst.Nedströms större regleringar blir bilden annorlunda, eftersom magasinen har byggts för att fånga upp snösmältningen. Här kan de högsta utflödena i stället utlösas av regn efter det att magasinen fyllts upp av vårfloden. Andelen regn som orsak till de högsta flödena har ökat något under perioden 1961-2020, vilket stämmer överens med den ökande temperaturen under denna period.

Förlag
s. 28
Serie
Hydrologi, ISSN 0283-7722 ; 132
Nationell ämneskategori
Oceanografi, hydrologi och vattenresurser
Forskningsämne
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6678 (URN)
Tillgänglig från: 2024-10-22 Skapad: 2024-10-22 Senast uppdaterad: 2024-10-22Bibliografiskt granskad
Wynants, M., Strömqvist, J., Hallberg, L., Livsey, J., Lindström, G. & Bieroza, M. (2024). How to Achieve a 50% Reduction in Nutrient Losses From Agricultural Catchments Under Different Climate Trajectories?. Earth's Future, 12(7), Article ID e2023EF004299.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>How to Achieve a 50% Reduction in Nutrient Losses From Agricultural Catchments Under Different Climate Trajectories?
Visa övriga...
2024 (Engelska)Ingår i: Earth's Future, E-ISSN 2328-4277, Vol. 12, nr 7, artikel-id e2023EF004299Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Oceanografi, hydrologi och vattenresurser Miljö- och naturvårdsvetenskap
Forskningsämne
Hydrologi; Miljö
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6643 (URN)10.1029/2023EF004299 (DOI)001274096300001 ()
Tillgänglig från: 2024-08-20 Skapad: 2024-08-20 Senast uppdaterad: 2024-08-20Bibliografiskt granskad
Meier, M., Kniebusch, M., Dieterich, C., Groeger, M., Zorita, E., Elmgren, R., . . . Zhang, W. (2022). Climate change in the Baltic Sea region: a summary. Earth System Dynamics, 13(1), 457-593
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Climate change in the Baltic Sea region: a summary
Visa övriga...
2022 (Engelska)Ingår i: Earth System Dynamics, ISSN 2190-4979, E-ISSN 2190-4987, Vol. 13, nr 1, s. 457-593Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Klimatvetenskap
Forskningsämne
Klimat; Klimat
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6252 (URN)10.5194/esd-13-457-2022 (DOI)000771222800001 ()
Tillgänglig från: 2022-04-12 Skapad: 2022-04-12 Senast uppdaterad: 2025-02-07Bibliografiskt granskad
De Lavenne, A., Lindström, G., Strömqvist, J., Pers, C., Bartosova, A. & Arheimer, B. (2022). Evaluation of overland flow modelling hypotheses with a multi-objective calibration using discharge and sediment data. Hydrological Processes, 36(12), Article ID e14767.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Evaluation of overland flow modelling hypotheses with a multi-objective calibration using discharge and sediment data
Visa övriga...
2022 (Engelska)Ingår i: Hydrological Processes, ISSN 0885-6087, E-ISSN 1099-1085, Vol. 36, nr 12, artikel-id e14767Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Oceanografi, hydrologi och vattenresurser
Forskningsämne
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6380 (URN)10.1002/hyp.14767 (DOI)000897812300001 ()
Tillgänglig från: 2023-01-11 Skapad: 2023-01-11 Senast uppdaterad: 2023-01-11Bibliografiskt granskad
Fuentes-Andino, D., Hundecha, Y., Lindström, G. & Olsson, J. (2022). Exploring the potential for parameter transfer from daily to hourly time step in the HYPE model for Sweden. Hydrological Sciences Journal
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Exploring the potential for parameter transfer from daily to hourly time step in the HYPE model for Sweden
2022 (Engelska)Ingår i: Hydrological Sciences Journal, ISSN 0262-6667, E-ISSN 2150-3435Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Oceanografi, hydrologi och vattenresurser
Forskningsämne
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6345 (URN)10.1080/02626667.2022.2121165 (DOI)000865649100001 ()
Tillgänglig från: 2022-10-25 Skapad: 2022-10-25 Senast uppdaterad: 2022-10-25Bibliografiskt granskad
Elenius, M. & Lindström, G. (2022). Introduced flow variability and its propagation downstream of hydropower stations in Sweden. Hydrology Research
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Introduced flow variability and its propagation downstream of hydropower stations in Sweden
2022 (Engelska)Ingår i: Hydrology Research, ISSN 1998-9563, E-ISSN 2224-7955Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Oceanografi, hydrologi och vattenresurser
Forskningsämne
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6374 (URN)10.2166/nh.2022.138 (DOI)000888041500001 ()
Tillgänglig från: 2022-12-21 Skapad: 2022-12-21 Senast uppdaterad: 2022-12-21Bibliografiskt granskad
De Lavenne, A., Andreassian, V., Crochemore, L., Lindström, G. & Arheimer, B. (2022). Quantifying multi-year hydrological memory with Catchment Forgetting Curves. Hydrology and Earth System Sciences, 26(10), 2715-2732
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Quantifying multi-year hydrological memory with Catchment Forgetting Curves
Visa övriga...
2022 (Engelska)Ingår i: Hydrology and Earth System Sciences, ISSN 1027-5606, E-ISSN 1607-7938, Vol. 26, nr 10, s. 2715-2732Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Oceanografi, hydrologi och vattenresurser
Forskningsämne
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6275 (URN)10.5194/hess-26-2715-2022 (DOI)000799203400001 ()
Tillgänglig från: 2022-06-07 Skapad: 2022-06-07 Senast uppdaterad: 2022-06-07Bibliografiskt granskad
Mohtashami, S., Thierfelder, T., Eliasson, L., Lindström, G. & Sonesson, J. (2022). Use of Hydrological Models to Predict Risk for Rutting in Logging Operations. Forests, 13(6), Article ID 901.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Use of Hydrological Models to Predict Risk for Rutting in Logging Operations
Visa övriga...
2022 (Engelska)Ingår i: Forests, E-ISSN 1999-4907, Vol. 13, nr 6, artikel-id 901Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Oceanografi, hydrologi och vattenresurser
Forskningsämne
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6315 (URN)10.3390/f13060901 (DOI)000818256400001 ()
Tillgänglig från: 2022-07-25 Skapad: 2022-07-25 Senast uppdaterad: 2024-07-04Bibliografiskt granskad
Strombäck, L., Pers, C., Strömqvist, J., Lindström, G. & Gustavsson, J. (2019). A web based analysis and scenario tool for eutrophication of inland waters for Sweden and Europe. Environmental Modelling & Software, 111, 259-267
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>A web based analysis and scenario tool for eutrophication of inland waters for Sweden and Europe
Visa övriga...
2019 (Engelska)Ingår i: Environmental Modelling & Software, ISSN 1364-8152, E-ISSN 1873-6726, Vol. 111, s. 259-267Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Oceanografi, hydrologi och vattenresurser
Forskningsämne
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-5017 (URN)10.1016/j.envsoft.2018.07.012 (DOI)000451631300020 ()
Tillgänglig från: 2018-12-12 Skapad: 2018-12-12 Senast uppdaterad: 2018-12-12Bibliografiskt granskad
Soares, A. R. A., Lapierre, J.-F., Selvam, B. P., Lindström, G. & Berggren, M. (2019). Controls on Dissolved Organic Carbon Bioreactivity in River Systems. Scientific Reports, 9, Article ID 14897.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Controls on Dissolved Organic Carbon Bioreactivity in River Systems
Visa övriga...
2019 (Engelska)Ingår i: Scientific Reports, E-ISSN 2045-2322, Vol. 9, artikel-id 14897Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Nationell ämneskategori
Oceanografi, hydrologi och vattenresurser
Forskningsämne
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-5457 (URN)10.1038/s41598-019-50552-y (DOI)000490702200012 ()31624278 (PubMedID)
Tillgänglig från: 2019-10-29 Skapad: 2019-10-29 Senast uppdaterad: 2022-09-15Bibliografiskt granskad
Organisationer

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer