Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Karlson, Bengt
Publikasjoner (10 av 52) Visa alla publikasjoner
Latz, M. A. C., Andersson, A., Brugel, S., Hedblom, M., Jurdzinski, K. T., Karlson, B., . . . Andersson, A. F. (2024). A comprehensive dataset on spatiotemporal variation of microbial plankton communities in the Baltic Sea. Scientific Data, 11(1), Article ID 18.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>A comprehensive dataset on spatiotemporal variation of microbial plankton communities in the Baltic Sea
Vise andre…
2024 (engelsk)Inngår i: Scientific Data, E-ISSN 2052-4463, Vol. 11, nr 1, artikkel-id 18Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Oceanografi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6558 (URN)10.1038/s41597-023-02825-5 (DOI)001135385400018 ()38168085 (PubMedID)
Tilgjengelig fra: 2024-01-30 Laget: 2024-01-30 Sist oppdatert: 2024-01-30bibliografisk kontrollert
Karlson, B. (2023). DNA metabarcoding: Guidelines to monitor phytoplankton diversity and distribution in marine and brackish waters. Nordic Council of Ministers
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>DNA metabarcoding: Guidelines to monitor phytoplankton diversity and distribution in marine and brackish waters
2023 (engelsk)Inngår i: Nordic Council of MinistersArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig) Published
Abstract [en]

This is a technical guide for monitoring the taxonomic diversity of phytoplankton using environmental DNA metabarcoding, together with conventional phytoplankton monitoring techniques in marine and brackish waters. The guidelines focus on the detection of eukaryotic and prokaryotic phytoplankton with 185 and 165 rRNA primers, using high-throughput sequencing. Information and recommendations on sampling, sample processing, molecular biological work, quality control, bioinformatics, data storage and management and cost estimates are included so that the method eon be used to complement standardized light microscopy. Furthermore, the guidelines contain information from scientific literature and a discussion on future perspectives, including reference databases and standardization. The guidelines were developed within the project, lmplementing DNA-based methods in Northem European marine phytoplankton monitoring (/O­NEP), supported by the Nordic Council of Ministers in 2022. These guidelines serve as a status quo to accommodate future advances in molecular methods, international guidelines and standards. Using eDNA metabarcoding to complement standardized light microscopy advances conventional monitoring and research on phytoplankton communities to assess biodiversity and the state of the marine environment. 

HSV kategori
Forskningsprogram
Oceanografi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6438 (URN)
Tilgjengelig fra: 2023-05-08 Laget: 2023-05-08 Sist oppdatert: 2023-05-08bibliografisk kontrollert
Cembella, A., Klemm, K., John, U., Karlson, B., Arneborg, L., Clarke, D., . . . Lundholm, N. (2023). Emerging phylogeographic perspective on the toxigenic diatom genus Pseudo-nitzschia in coastal northern European waters and gateways to eastern Arctic seas: Causes, ecological consequences and socio-economic impacts. Harmful Algae, 129, Article ID 102496.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Emerging phylogeographic perspective on the toxigenic diatom genus Pseudo-nitzschia in coastal northern European waters and gateways to eastern Arctic seas: Causes, ecological consequences and socio-economic impacts
Vise andre…
2023 (engelsk)Inngår i: Harmful Algae, ISSN 1568-9883, E-ISSN 1878-1470, Vol. 129, artikkel-id 102496Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Oceanografi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6561 (URN)10.1016/j.hal.2023.102496 (DOI)001137822400001 ()37951606 (PubMedID)
Tilgjengelig fra: 2024-01-30 Laget: 2024-01-30 Sist oppdatert: 2024-01-30bibliografisk kontrollert
Karlson, B. (2023). Joint FAO-IOC-IAEA technical guidance for the implementation of early warning systems for harmful algal blooms. Foof and Agriculture Organization of the Unatied Nations
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Joint FAO-IOC-IAEA technical guidance for the implementation of early warning systems for harmful algal blooms
2023 (engelsk)Inngår i: Foof and Agriculture Organization of the Unatied NationsArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
Abstract [en]

Globally, there are 3 400 to 4 000 described species of marine microalgae but only 1 to 2percent are considered to be harmful (Shumway et al., 2018).The generic term “harmful algal bloom”1 (HAB) includes proliferations of microalgaein marine or brackish waters that can cause water discolouration and massive fish kills,contaminate seafood with toxins, or alter ecosystems and services in ways that humansperceive as detrimental.The impacts and mass mortalities of marine species caused by harmful algae are not newand have been recorded for decades (Sellner and Rensel, 2018). However, there is growingconcern that these events will increase due to accelerating global warming, climate changeand anthropogenic activities.Toxin-producing HABs, in particular, can contaminate seafood, drinking and recreationalwaters, or kill fish and wildlife. HAB events related with seafood biotoxins represent 48percent of total HAB events globally (Hallegraeff et al., 2021). Some HABs are responsiblefor potentially deadly food-borne illnesses, and some HAB toxins may be aerosolizedand cause respiratory distress in susceptible or high-exposure populations (for example,aerosolized brevetoxins from Karenia brevis blooms in Florida, United States of America).Six human syndromes are presently recognized to be caused by consumption of seafoodcontaminated with marine algal toxins:• amnesic shellfish poisoning (ASP)• azaspiracid shellfish poisoning (AZP)• ciguatera poisoning (CP)• diarrhetic shellfish poisoning (DSP)• neurotoxic shellfish poisoning (NSP)• paralytic shellfish poisoning (PSP)In addition, cyanobacteria are identified as food-borne poisoning causative organisms.The species considered harmful are catalogued in published texts (for example, in Lassuset al., 2016) and now periodically updated in the IOC-UNESCO Taxonomic ReferenceList of Harmful Micro Algae (Lundholm et al., 2021) and in AlgaeBase (Guiry and Guiry,2021).Non-toxin-producing but high biomass blooms, including proliferations of macroalgae,can also be harmful. These “nuisance” blooms can disrupt ecosystem services with impactson the economy and human health; for example, desalination systems, the seafood industry,fisheries and aquculture activites and resources, the tourism sector, and recreation andmaritime facilities such as ports. (Boerlage and Nada, 2015; Jasim and Saththasivam, 2017).High biomass HABs cause environmental stress by reducing dissolved oxygenin seawater, causing hypoxia or anoxia and also expansion of dead zones leading toindiscriminate kills of marine life. Both toxin-producing and nuisance HABs result inthe loss of livelihoods and food security issues for those dependent on seafood and othercoastal or marine resources for their incomes or subsistence. Some HABs occurred in manyregions of the world before coastal ecosystems were altered by human activities. Otherterms that describe these naturally occurring phenomena are phytoplankton blooms,microalgal blooms, toxic algae, red tides, or harmful algae.

HSV kategori
Forskningsprogram
Oceanografi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6437 (URN)
Merknad

Bengt Karlson har författat kapitel 6: 

Karlson, B., 2023. Early detection and early warning of harmful cyanobacteria blooms, In: FAO, IOC, IAEA (Eds.), Joint FAO-IOC-IAEA technical guidance for the implementation of early warning systems for harmful algal blooms., Fisheries and Aquaculture Technical Paper. FAO, Rome, pp. 186-200.

Bengt Karlson är medförfattare till kapitel 5:

McKenzie, C.H., Cembella, A., Goes, J., Al Kharusi, A.S., Al Mawaali, A.K., Clément, A., Stumpf, R.P., Dortch, Q., Suddleson, M., Naustvoll, L.J., Karlson, B., 2023. High biomass blooms causing fish kills and other environmental impacts, In: FAO, IOC, IAEA (Eds.), Joint FAO-IOC-IAEA technical guidance for the implementation of early warning systems for harmful algal blooms., Fisheries and Aquaculture Technical Paper. FAO, Rome, pp. 150-185.

Tilgjengelig fra: 2023-05-08 Laget: 2023-05-08 Sist oppdatert: 2023-05-08bibliografisk kontrollert
Amortegui, J. C., Pekar, H., Retrato, M. D., Persson, M., Karlson, B., Bergquist, J. & Zuberovic-Muratovic, A. (2023). LC-MS/MS Analysis of Cyanotoxins in Bivalve Mollusks-Method Development, Validation and First Evidence of Occurrence of Nodularin in Mussels (Mytilus edulis) and Oysters (Magallana gigas) from the West Coast of Sweden. Toxins, 15(5), Article ID 329.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>LC-MS/MS Analysis of Cyanotoxins in Bivalve Mollusks-Method Development, Validation and First Evidence of Occurrence of Nodularin in Mussels (Mytilus edulis) and Oysters (Magallana gigas) from the West Coast of Sweden
Vise andre…
2023 (engelsk)Inngår i: Toxins, ISSN 2072-6651, E-ISSN 2072-6651, Vol. 15, nr 5, artikkel-id 329Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Oceanografi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6470 (URN)10.3390/toxins15050329 (DOI)000997911500001 ()37235362 (PubMedID)
Tilgjengelig fra: 2023-07-04 Laget: 2023-07-04 Sist oppdatert: 2023-07-04bibliografisk kontrollert
Karlson, B., Skjevik, A.-T. & Lindh, M. (2023). Växtplankton och deras miljö i Västra Götalands kustvatten 1986-2021.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Växtplankton och deras miljö i Västra Götalands kustvatten 1986-2021
2023 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Växtplanktondata från provtagningar under perioden 1986–2021 längs Västra Götalands kust (Bohuskusten och Göteborgs skärgård) har analyserats. Fokus har varit åtta stationer som har tidsserier från 1991–2021 med provtagningar året om. Data från andra stationer har också använts. När det gäller klorofyll samt fysiska och kemiska parametrar finns ett större datamaterial med provtagningar på 14 stationer. En station i centrala Skagerrak har använts för jämförelser. Resultat från mikroskopanalys av prover visar på en relativt hög biodiversitet. Antal identifierade släkten är 195 och antalet arter är stort. Högst antal arter observeras under hösten, troligen som en effekt av transport av vatten från Nordsjön till Bohuskusten. Under den undersökta perioden har antal observerade släkten ökat. Om detta beror på en verklig ökning av biodiversiteten, t.ex. att arter som trivs i hög temperatur kommit till eller på andra faktorer, t.ex. att skickligheten hos de som analyserar prover ökat, går inte att utläsa från materialet. Strukturen på växtplanktonsamhället varierar under året och geografiskt. Havstensfjorden har en högre andel dinoflagellater jämfört med de flesta andra stationer. Flera arter som är nya för området har observerats, bl.a. Alexandrium pseudogonyaulax, Chaetoceros cf. peruvianus, Pseudosolenia calcar-avis och Dinophysis tripos. Växtplanktonbiomassan mätt som klorofyll a (0–10 m djup) har minskat i Koljöfjord, Havstensfjord, Byfjorden och vid Galterö (Stenungsund) under perioden 1991–2021 när man tittar på årsmedelvärden. Det gäller även om enbart värden från sommaren används. Då noteras även en minskning vid Stretudden (Brofjorden), vid Valö (Askimsfjorden) och station Å17 (öppna Skagerrak). Siktdjupet har ökat på flera platser sommartid: vid Byttelocket (Smögen), Stretudden (Brofjorden), Släggö (Gullmarsfjorden) och i Koljöfjorden. Koncentrationer under vintern av löst oorganiskt kväve (DIN = summan av nitrat, nitrit och ammonium) har minskat i ytvattnet på de flesta lokaler medan fosfathalter är i stort sett oförändrade. Kiselhalter vintertid har ökat på stationer som ligger i närheten av Göta Älvs/Nordre Älvs mynning eller andra floder eller åar. Författarna finner det troligt att åtgärder för att minska tillförsel av näringsämnen från land till hav har haft effekt. Minskad kvävebelastning har sannolikt resulterat i lägre växtplanktonbiomassa och större siktdjup vid kusten, bl.a. innanför Orust och Tjörn. Andra orsaker till förändringarna kan dock inte uteslutas. Årsmedelvärden för ytvattentemperatur (0–10 m) har ökat med upp till 2 grader 1991–2021, sommartid har ytvattentemperaturen ökat med 1–2°C. Salthalt i ytvattnet är oförändrad under den undersökta perioden. Skadliga alger förekommer varje år. År 2017 var det en större blomning av Pseudochattonella som orsakar fiskdöd. Alggifter som ansamlas i musslor och ostron utgör en risk för människors hälsa och ett problem för havsbruket. Kontrollprogram som administreras av Livsmedelsverket har säkerställt att produkter som innehåller alggifter inte kommit ut på marknaden. Det vanligaste problemet är dinoflagellater från släktet Dinophysis som producerar diarrégifter. Arter från släktet Alexandrium förekommer också, där de flesta producerar paralyserande skaldjursgifter. År 2017 uppmättes höga halter i musslor och skörd stoppades. Flera andra släkten av skadliga alger observeras regelbundet, t.ex. kiselalgen Pseudo-nitzschia som producerar ett alggift som kan orsaka minnesförlust. Kammaneten Mnemiopsis leidyi har etablerat sig i området sedan år 2006. Ursprunget är troligen Nordamerikas östra kust. Arten livnär sig på mindre plankton och är  5  vanlig sommartid. Den har sannolikt påverkat strukturen på växtplanktonsamhället. Författarna föreslår ett utökat samarbete mellan myndigheter som ansvarar för växtplanktonövervakningen för att förbättra övervakningen och informationen till allmänheten och till havsbrukare. En anpassning till övervakning av effekter av klimatförändringar rekommenderas. Flera ändringar i nuvarande övervakningsprogram föreslås, bl.a. att pikoplanktonanalys permanentas och att en station med högfrekvent växtplanktonprovtagning etableras i Göteborgs södra skärgård. Placeringen är vald för att möjliggöra tidiga varningar för skadliga algblomningar för vattenbruk längre norrut. Den Baltiska strömmen transporterar generellt sett vattnet norrut längs den svenska västkusten. Dessutom föreslås en ny station vid norra Bohuskusten mellan Smögen och Kosterfjorden där det är glest mellan provtagningspunkterna idag. Antalet stationer behöver dock balanseras mot provtagningsfrekvensen. Tät provtagning i tiden är på många sätt viktigare än provtagning vid många stationer, d.v.s. en stor geografisk spridning. Nya metoder bör övervägas, t.ex. automatisk växtplanktonanalys med avbildande flödescytometri (Imaging Flow Cytometry). Genetiska metoder (eDNA – metabarcoding) bör införas i övervakningen av biodiversitet och främmande arter. Dessutom föreslås övervakning av havets brunifiering genom att halter av Coloured Dissolved Organic Matter mäts. 

Publisher
s. 85
Serie
Rapporter från Länsstyrelsen Västra Götaland., ISSN 1403-168X ; Rapport: 2023:50
HSV kategori
Forskningsprogram
Oceanografi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6521 (URN)
Tilgjengelig fra: 2023-11-22 Laget: 2023-11-22 Sist oppdatert: 2023-11-22bibliografisk kontrollert
Karlson, B., Arneborg, L., Johansson, J., Linders, J., Liu, Y. & Olofsson, M. (2022). A suggested climate service for cyanobacteria blooms in the Baltic Sea - Comparing three monitoring methods. Harmful Algae, 118, Article ID 102291.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>A suggested climate service for cyanobacteria blooms in the Baltic Sea - Comparing three monitoring methods
Vise andre…
2022 (engelsk)Inngår i: Harmful Algae, ISSN 1568-9883, E-ISSN 1878-1470, Vol. 118, artikkel-id 102291Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Oceanografi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6348 (URN)10.1016/j.hal.2022.102291 (DOI)000870531400002 ()36195413 (PubMedID)
Tilgjengelig fra: 2022-11-01 Laget: 2022-11-01 Sist oppdatert: 2022-11-01bibliografisk kontrollert
Klemm, K., Cembella, A., Clarke, D., Cusack, C., Arneborg, L., Karlson, B., . . . John, U. (2022). Apparent biogeographical trends in Alexandrium blooms for northern Europe: identifying links to climate change and effective adaptive actions. Harmful Algae, 119
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Apparent biogeographical trends in Alexandrium blooms for northern Europe: identifying links to climate change and effective adaptive actions
Vise andre…
2022 (engelsk)Inngår i: Harmful Algae, ISSN 1568-9883, E-ISSN 1878-1470, Vol. 119Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Oceanografi; Klimat
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6411 (URN)10.1016/j.hal.2022.102335 (DOI)000929871500002 ()36344194 (PubMedID)
Tilgjengelig fra: 2023-03-07 Laget: 2023-03-07 Sist oppdatert: 2023-03-07bibliografisk kontrollert
Berdalet, E., Pavaux, A.-S., Abos-Herrandiz, R., Travers, M., Appere, G., Vila, M., . . . Lemee, R. (2022). Environmental, human health and socioeconomic impacts of Ostreopsis spp. Blooms in the NW Mediterranean. Harmful Algae, 119, Article ID 102320.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Environmental, human health and socioeconomic impacts of Ostreopsis spp. Blooms in the NW Mediterranean
Vise andre…
2022 (engelsk)Inngår i: Harmful Algae, ISSN 1568-9883, E-ISSN 1878-1470, Vol. 119, artikkel-id 102320Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Oceanografi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6352 (URN)10.1016/j.hal.2022.102320 (DOI)000869554000002 ()
Tilgjengelig fra: 2022-11-01 Laget: 2022-11-01 Sist oppdatert: 2022-11-01bibliografisk kontrollert
Thyssen, M., Gregori, G., Creach, V., Lahbib, S., Dugenne, M., Aardema, H. M., . . . Zheng, S. (2022). Interoperable vocabulary for marine microbial flow cytometry. Frontiers in Marine Science, 9, Article ID 975877.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Interoperable vocabulary for marine microbial flow cytometry
Vise andre…
2022 (engelsk)Inngår i: Frontiers in Marine Science, E-ISSN 2296-7745, Vol. 9, artikkel-id 975877Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Oceanografi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-6414 (URN)10.3389/fmars.2022.975877 (DOI)000926476900001 ()
Tilgjengelig fra: 2023-03-14 Laget: 2023-03-14 Sist oppdatert: 2023-03-14bibliografisk kontrollert
Organisasjoner