Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Lindström, Göran
Publikasjoner (10 av 71) Visa alla publikasjoner
Strombäck, L., Pers, C., Strömqvist, J., Lindström, G. & Gustavsson, J. (2019). A web based analysis and scenario tool for eutrophication of inland waters for Sweden and Europe. Environmental Modelling & Software, 111, 259-267
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>A web based analysis and scenario tool for eutrophication of inland waters for Sweden and Europe
Vise andre…
2019 (engelsk)Inngår i: Environmental Modelling & Software, ISSN 1364-8152, E-ISSN 1873-6726, Vol. 111, s. 259-267Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-5017 (URN)10.1016/j.envsoft.2018.07.012 (DOI)000451631300020 ()
Tilgjengelig fra: 2018-12-12 Laget: 2018-12-12 Sist oppdatert: 2018-12-12bibliografisk kontrollert
Soares, A. R. A., Lapierre, J.-F., Selvam, B. P., Lindström, G. & Berggren, M. (2019). Controls on Dissolved Organic Carbon Bioreactivity in River Systems. Scientific Reports, 9, Article ID 14897.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Controls on Dissolved Organic Carbon Bioreactivity in River Systems
Vise andre…
2019 (engelsk)Inngår i: Scientific Reports, ISSN 2045-2322, E-ISSN 2045-2322, Vol. 9, artikkel-id 14897Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-5457 (URN)10.1038/s41598-019-50552-y (DOI)000490702200012 ()31624278 (PubMedID)
Tilgjengelig fra: 2019-10-29 Laget: 2019-10-29 Sist oppdatert: 2019-10-29bibliografisk kontrollert
Arheimer, B. & Lindström, G. (2019). Detecting Changes in River Flow Caused by Wildfires, Storms, Urbanization, Regulation, and Climate Across Sweden. Water resources research
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Detecting Changes in River Flow Caused by Wildfires, Storms, Urbanization, Regulation, and Climate Across Sweden
2019 (engelsk)Inngår i: Water resources research, ISSN 0043-1397, E-ISSN 1944-7973Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-5482 (URN)10.1029/2019WR024759 (DOI)000496038300001 ()
Tilgjengelig fra: 2019-12-03 Laget: 2019-12-03 Sist oppdatert: 2019-12-03bibliografisk kontrollert
Lindström, G. (2019). Hydrologiska aspekter på åtgärder mot vattenbrist och torka inom avrinningsområden.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Hydrologiska aspekter på åtgärder mot vattenbrist och torka inom avrinningsområden
2019 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Vattenbrist och torka har varit i fokus i Sverige under senare åren. 2016-2018 var särskilt torra i södra Sverige. Syftet med denna rapport är främst att jämföra de senaste åren med tidigare förhållanden och att anlysera effekten av olika åtgärder mot vattenbrist och torka. Hydrologiska mätserier analyserades, ända sedan 1807 fram till och med 2018. Tonvikten är på perioden från och med 1900, eftersom få stationer var igång innan dess. Vattenföringen minskar inte generellt i Sverige. Lågflödena har ökat i norra Sverige, troligen beroende på milda vintrar på senare år. I sydöstra Sverige har lågflödena i stället minskat, eventuellt delvis på grund av regleringar. 2016-2018 var mycket torra i sydost. Vilket år som har varit torrast beror på var i landet man avser och vad man menar med torrt. Lågflöden analyserades både med statistiska metoder och med den hydrologiska modellen S-HYPE. Osäkerheten i uppskattningar av lågflöden är stor i båda metodvalen. Några sätt att förbättra metodiken föreslås i rapporten. Effekten av olika scenarier beräknades både med en statistisk metod och med S-HYPE. Den faktor som har störst effekt för att höja lågflödena är att man sparar vatten i sjöar, särskilt om man reglerar dem så att vatten sparas till sommaren. De flesta av de simulerade förändringarna i landskapet gav mindre effekt. Sammanfattningsvis är det framförallt vädret och klimatet som avgör vattenflödet. Att det var så torrt åren 2016-2018 beror främst på att det regnade så lite. Effekterna av torrperioder kan mildras genom att man sparar vatten i till exempel sjöar eller dammar.

Publisher
s. 60
Serie
Hydrologi, ISSN 0283-7722 ; 122
HSV kategori
Forskningsprogram
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-5486 (URN)
Tilgjengelig fra: 2019-12-06 Laget: 2019-12-06 Sist oppdatert: 2019-12-06bibliografisk kontrollert
Tanouchi, H., Olsson, J., Lindström, G., Kawamura, A. & Amaguchi, H. (2019). Improving Urban Runoff in Multi-Basin Hydrological Simulation by the HYPE Model Using EEA Urban Atlas: A Case Study in the Sege River Basin, Sweden. HYDROLOGY, 6(1)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Improving Urban Runoff in Multi-Basin Hydrological Simulation by the HYPE Model Using EEA Urban Atlas: A Case Study in the Sege River Basin, Sweden
Vise andre…
2019 (engelsk)Inngår i: HYDROLOGY, ISSN 2306-5338, Vol. 6, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-5196 (URN)10.3390/hydrology6010028 (DOI)000463999900027 ()
Tilgjengelig fra: 2019-04-23 Laget: 2019-04-23 Sist oppdatert: 2019-04-23bibliografisk kontrollert
Lewerin, S. S., Sokolova, E., Wahlstrom, H., Lindström, G., Pers, C., Strömqvist, J. & Soren, K. (2019). Potential infection of grazing cattle via contaminated water: a theoretical modelling approach. Animal, 13(9), 2052-2059, Article ID PII S1751731118003415.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Potential infection of grazing cattle via contaminated water: a theoretical modelling approach
Vise andre…
2019 (engelsk)Inngår i: Animal, ISSN 1751-7311, E-ISSN 1751-732X, Vol. 13, nr 9, s. 2052-2059, artikkel-id PII S1751731118003415Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Wastewater discharge and agricultural activities may pose microbial risks to natural water sources. The impact of different sources can be assessed by water quality modelling. The aim of this study was to use hydrological and hydrodynamic models to illustrate the risk of exposing grazing animals to faecal pollutants in natural water sources, using three zoonotic faecal pathogens as model microbes and fictitious pastures in Sweden as examples. Microbial contamination by manure from fertilisation and grazing was modelled by use of a hydrological model (HYPE) and a hydrodynamic model (MIKE 3 FM), and microbial contamination from human wastewater was modelled by application of both models in a backwards process. The faecal pathogens Salmonella spp., verotoxin-producing Escherichia coli O157:H7 (VTEC) and Cryptosporidium parvum were chosen as model organisms. The pathogen loads on arable land and pastures were estimated based on pathogen concentration in cattle faeces, herd prevalence and within-herd prevalence. Contamination from human wastewater discharge was simulated by estimating the number of pathogens required from a fictitious wastewater discharge to reach a concentration high enough to cause infection in cattle using the points on the fictitious pastures as their primary source of drinking water. In the scenarios for pathogens from animal sources, none of the simulated concentrations of salmonella exceeded the concentrations needed to infect adult cattle. For VTEC, most of the simulated concentrations exceeded the concentration needed to infect calves. For C. parvum, all the simulated concentrations exceeded the concentration needed to infect calves. The pathogen loads needed at the release points for human wastewater to achieve infectious doses for cattle were mostly above the potential loads of salmonella and VTEC estimated to be present in a 24-h overflow from a medium-size Swedish wastewater treatment plant, while the required pathogen loads of C. parvum at the release points were below the potential loads of C. parvum in a 24-h wastewater overflow. Most estimates in this study assume a worst-case scenario. Controlling zoonotic infections at herd level prevents environmental contamination and subsequent human exposure. The potential for infection of grazing animals with faecal pathogens has implications for keeping animals on pastures with access to natural water sources. As the infectious dose for most pathogens is more easily reached for calves than for adult animals, and young calves are also the main shedders of C. parvum, keeping young calves on pastures adjacent to natural water sources is best avoided.

HSV kategori
Forskningsprogram
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-5443 (URN)10.1017/S1751731118003415 (DOI)000483552100033 ()30614435 (PubMedID)
Tilgjengelig fra: 2019-10-14 Laget: 2019-10-14 Sist oppdatert: 2019-10-14bibliografisk kontrollert
Hoeltinger, S., Mikovits, C., Schmidt, J., Baumgartner, J., Arheimer, B., Lindström, G. & Wetterlund, E. (2019). The impact of climatic extreme events on the feasibility of fully renewable power systems: A case study for Sweden. Energy, 178, 695-713
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The impact of climatic extreme events on the feasibility of fully renewable power systems: A case study for Sweden
Vise andre…
2019 (engelsk)Inngår i: Energy, ISSN 0360-5442, E-ISSN 1873-6785, Vol. 178, s. 695-713Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-5247 (URN)10.1016/j.energy.2019.04.128 (DOI)000472686300057 ()
Tilgjengelig fra: 2019-07-29 Laget: 2019-07-29 Sist oppdatert: 2019-07-29bibliografisk kontrollert
Arheimer, B., Hjerdt, N. & Lindström, G. (2018). Artificially Induced Floods to Manage Forest Habitats Under Climate Change. FRONTIERS IN ENVIRONMENTAL SCIENCE, 6, Article ID 102.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Artificially Induced Floods to Manage Forest Habitats Under Climate Change
2018 (engelsk)Inngår i: FRONTIERS IN ENVIRONMENTAL SCIENCE, ISSN 2296-665X, Vol. 6, artikkel-id 102Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-5023 (URN)10.3389/fenvs.2018.00102 (DOI)000452169600001 ()
Tilgjengelig fra: 2018-12-19 Laget: 2018-12-19 Sist oppdatert: 2018-12-19bibliografisk kontrollert
Lindström, G., Bartosova, A., Hjerdt, N. & Strömqvist, J. (2018). Uppehållstider i ytvatten i relation tillvattenkvalitetNET, ett generellt uppskalningsverktyg.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Uppehållstider i ytvatten i relation tillvattenkvalitetNET, ett generellt uppskalningsverktyg
2018 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

NET är ett verktyg för uppskattning av vattenburen transport av olika ämnen i punkter där detsaknas mätningar. Verktyget togs ursprungligen fram inom forskningsprogrammet ”Climatechange and the Environmental Objectives” (CLEO, Munthe et al., 2014 och 2016). Tanken äratt NET ska vara generellt, och kunna användas för simulering av olika ämnen, men endastberäkna medelvärden över tiden av mängder och koncentrationer. Ofta är det mängder som ärslutmålet för en beräkning, varför det i vissa situationer kan finnas mycket att vinna på attanvända en enkel och snabb beräkningsmodell. Inom CLEO simulerades flöden av totalkväve,total-fosfor och totalt organiskt kol.

Serie
Hydrologi, ISSN 0283-7722 ; 119
HSV kategori
Forskningsprogram
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-4515 (URN)
Tilgjengelig fra: 2018-02-23 Laget: 2018-02-23 Sist oppdatert: 2018-02-23bibliografisk kontrollert
Tonderski, K., Andersson, L., Lindström, G., St Cyr, R., Schoenberg, R. & Taubald, H. (2017). Assessing the use of delta O-18 in phosphate as a tracer for catchment phosphorus sources. Science of the Total Environment, 607, 1-10
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Assessing the use of delta O-18 in phosphate as a tracer for catchment phosphorus sources
Vise andre…
2017 (engelsk)Inngår i: Science of the Total Environment, ISSN 0048-9697, E-ISSN 1879-1026, Vol. 607, s. 1-10Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
HSV kategori
Forskningsprogram
Hydrologi
Identifikatorer
urn:nbn:se:smhi:diva-4294 (URN)10.1016/j.scitotenv.2017.06.167 (DOI)000408755300001 ()28686890 (PubMedID)
Tilgjengelig fra: 2017-09-19 Laget: 2017-09-19 Sist oppdatert: 2018-01-13bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
v. 2.35.9
|